onsdag 28 april 2010

Stabil utdelningstillväxt viktigare!

Jag fick ett lästips i senaste kommentarerna om ” Bästa aktier för hög direktavkastning”. Det handlar om en undersökning som Nordnet har gjort och ärlig talat så känns hela undersökningen och artikeln lite fel.

Måste också säga att artikeln försöker lyfta fram en ganska viktig poäng, det vill säga att det kan vara ett misstag att enbart titta på bolag med hög direktavkastning. Men undersökningen i artikeln är för enkel för att man ska kunna dra några bra slutsatser.

Så här ser slutsatsen i artikeln ut:

” har granskat direktavkastningen under fem år hos bolagen på Stockholmsbörsens lista över de största bolagen. Bäst i klassen är byggjätten NCC, som uppvisat 9,7 procent i årlig genomsnittlig direktavkastning. Teleoperatören TeliaSonera kniper ett silver med 7 procent, följt av Skanska med 6 procent.”

”Ur listan över Large Cap-bolag har Nordnet också vaskat fram de fem bolag som glatt aktieägarna med högst totalavkastning. Överlägsen vinnare är investmentbolaget Ratos som gett nästan sex gånger pengarna, 582 procent. Alva Laval är näst bäst med 305 procent följt av kraftjätten ABB med 302 procent i totalavkastning. På plats fyra och fem hamnar mobiloperatören Millicom och gruvjätten Boliden med 275 respektive 272 procent.

Dessa fem bolag har en genomsnittlig direktavkastning på 3 procent, följaktligen långt från de bästa högutdelarna och under genomsnittet.”

Och den slutsatsen man kommer fram i undersökningen är:
”Under den här perioden finns det alltså inget samband mellan höga utdelningar och bra aktieinvesteringar” Här länken till hela artikeln.

Vad ska man säga?
Bra initiativ att lyfta fram nackdelarna med hög direktavkastning men tyvärr så misslyckas man totalt med att komma fram till en vettig slutsats.

Det första felet är att 5 år är alltför kort tid för man ska kunna dra någon slutsats. Framför allt när det gäller utdelningar och utdelningsinvestering så tar det minst 10 år innan man kan se en stor skillnad, eftersom ränta-på-ränta effekten tyvärr tar tid innan man märker skillnaden.

Jag kan lätt argumentera emot genom att säga Ratos som används i exemplet har varit överlägsen och samtidigt har Ratos haft en genomsnittlig direktavkastning på ca 7 %. Så högre direktavkastning har självklart samband med hög totalavkastning.
Klicka för Större Bild
Klicka för Större Bild

Men man måste skilja mellan:
Hög direktavkastning Vs. Stabil utdelningstillväxt

Så för att vara mer tydligt så måste man ta hänsyn till bolag med stabilt växande utdelningar eller med andra ord vinster och försäljning. Att dra alla aktier över en kam bara för att de har hög direktavkastningen kommer inte visa ett bra samband med hög totalavkastning.

Sen kan jag också säga att det är betydligt svårare att dra en bra slutsats enbart kolla på bolag med totalavkastning i jämförelse med utdelning. Eftersom det finns så många olika typer och det finns till och med bolag som har haft en bra utveckling utan ens haft utdelningar eller delar ut väldig lite.

2 bra exempel på bolag som ligger på topp när det gäller avkastning men knappast har delat ut något:

PA Resources som inte har delat ut något senaste 10 åren men haft en fantastisk utveckling.
Klicka för Större Bild

Sen finns det ett bättre exempel på ett läkemedelsbolag – Meda - som har delat ut väldig lite sista tiden och har en genomsnitt direktavkastning på 0,6 %.
Klicka för Större Bild


Så jag kan i princip ta fram många exempel som visar hur viktigt det är med utdelningar i totalavkastning och samtidigt kan jag hitta många exempel som säger något annat. Det är därför man ska vara försiktigt med liknande undersökningar.

Att säga att utdelningar eller hög direktavkastning inte har något samband med hög totalavkastning är lika meningslös som att säga att hög direktavkastning är det bästa investeringsalternativet.
Vad jag försöker säga att det är betydligt svårare att definiera totalavkastning enbart med hjälp av utdelningar och direktavkastning. Det är också därför jag har sista tiden fokuserat mer på värdeinvestering och bolagsvärdering. Eftersom det är bolagets framtida vinster och kassaflöde som avgör framtida utdelningar och utdelningstillväxt.

Men jag måste ändå säga att det självklart är viktigt med hög direktavkastning men det finns olika typer av hög direktavkastning:
1- Bolag som har höjt sin utdelning kraftigt fast det är ohållbart på långsikt.

2- Bolag som har höjt sin utdelning kraftigt men som ändå kan bibehålla utdelningen på grund av att bolaget haft låg utdelningsandel tidigare eller att vinsterna har växt kraftigt.

3- Sen har du det bästa alternativet: bolag som fått hög direktavkastning på grund av att aktiekursen har rasat men det har inte förändrats något drastiskt i bolaget.


Självklart bör man fokusera mer på bolag i kategorierna 2 och 3.

Men var går gränsen mellan direktavkastning och utdelningstillväxt?

Som jag sa tidigare är det viktigt med hög direktavkastningen, men det är lika viktigt med hög utdelningstillväxt. Därför bör man hitta en bra balans mellan dessa två nyckeltal. Tidigare letade jag efter hög utdelningstillväxt men jag insåg hur viktigt det är att man ändå köper ganska hög direktavkastning om man ska kunna dra nytta av utdelningstillväxten.

Detta insåg jag tydlig när jag jämförde den totala utdelningarna mellan Svenska och USA bolag i mina tidigare inlägg. Det första jag insåg var att Svenska bolagen nästan hade delat ut lika mycket som man hade investerat under 10 år. Samtidigt var den totala utdelningen betydligt lägre för USA bolagen.
Klicka för Större Bild
Klicka för Större Bild

Det var konstigt eftersom USA hade nästan samma utdelningstillväxt under samma period. Men när jag kollade på den genomsnittliga direktavkastningen i början av investeringsperioden så insåg jag att det var en enorm skillnad:

…………..Diretavkastning

USA…………ca 0,9 %
Sverige
………ca: 5 %
De tidigare artiklarna om totalutdelning:

Såg att bloggaren ekonomisk trygghet har försökt lyfta fram ”Lowell Millers Formula” som sammanfattar det på ett mycket bra sätt, det vill säga att 4-5% direktavkastning i inköpskurs och en utdelningstillväxt mellan 8-12% årligen är ett bra mått!

Så slutsatsen är att det är viktigt med hög direktavkastning eftersom det också visar att bolaget är lågvärderat. Nu pratar jag om den rätta direktavkastningen dvs NR 2 och 3.

Därför är också lika viktigt med utdelningstillväxt men det får inte bli alltför mycket fokus kring tillväxt. Ett enkelt försökt att visa att det är lika viktigt med hög direktavkastning som utdelningstillväxt:

Bolag A =
Årlig Utdelningstillväxt….. 20 %
Direktavkastning år 1…….1 %

Bolag B =
Årlig Utdelningstillväxt….. 5 %
Direktavkastning år 1……5 %

Vilken bolag tror du kommer att ha den högsta totalutdelning?

År 11
Bolag A
= direktavkastning på 6,2 %
Bolag B = direktavkastning på 8,1 %

Klicka för Större Bild

Så det tog nästan 10 år innan Bolag A kunde komma ikapp Bolag B någorlunda. Så det tar tid innan man kan dra nytta av den höga tillväxten. Samtidigt under tiden:

Den totala utdelningen man fick:
Bolag A = 31 %
Bolag B = 66 %
Så det är inte så lönsamt att satsa på utdelningstillväxt när man köper till låg direktavkastning. Detta kan man också säga när man köper bolag med hög värdering och förväntar sig en hög tillväxt. Det är betydligt lönsammare att köpa bolag med låg värdering fast med mer lagom tillväxt.

Det blev en lång text men vad jag vill säga är:

* Det mycket svårt att dra slutsats av enkla undersökningar

* Det är mycket mer än bara direktavkastningen

* Rätt tillväxt till lågvärdering.

Avslutningsviss ett roligt filmklipp som förmodligen många av er sett men jag vill ändå visa det eftersom där får man höra att utdelningarna kan vara så pass viktigt på långsikt att det kan till och med motsvara en 10 % avkastningen vilket kan betyda att man går minus plus noll om börsen backar 10 % samtidigt kan det betyda 20 % avkastningen om börsen går upp 10%. ( Men då har han räknat på det beloppet man har investerat och inte marknadsvärdet, det vill säga Yield On Cost. Men ändå en intressant synpunkt )

10 kommentarer:

  1. Rigtig god artikel omkring udbytte og dets fordele for investoren.

    Vi har også skrevet et blogindlæg omkring udbytte med henvisning til noget interessant statistik fra S&P
    http://blog.upsido.com/2010/03/09/udbytte-giver-langsigtede-fordele/

    SvaraRadera
  2. Fick tips om din blogg från Aktiespararna, jätte bra upplägg och inlägg. Tack för artikeltipsen, mycket intressant!

    SvaraRadera
  3. Man skall alltid fråga sig vad budbäraren vill.
    Nordnet lever (bl.a.) på att folk säljer och köper aktier.
    Självfallet tjänar dom mindre om man köper aktier som man tänker behålla länge.

    SvaraRadera
  4. Peter
    Det samma! Helt rätt och långsiktighet som kombineras med utdelningar så får man högre avkastning med lägre risk!

    ...Och LÄGRE RISK borde vara mer intressant än högre avkastning :)


    Terez
    Tack!

    SvaraRadera
  5. Anonym
    Självklart så är det! Man ska alltid vara extra kritisk till undersökningar och framför allt analyser.

    Det som är mest irriterande är när dessa så kallade "experter" rekommenderar att privata personer ska köpa fonder för att dem "tycker" att det är för hög risk med aktier.

    SvaraRadera
  6. Utdelningspolicy och avkastning är ett intressant ämne. Jag håller på med en magisteruppsats som handlar om hur företags risk och kassaflöde förändras efter det att höjda respektive sänkta utdelningar har annonserats. marknaden brukar ju behandla utdelningsförändringar som om det har ett nyhetsvärde om företags framtidsutsikter, där höjd utdelning signalerar goda framtidsutsikter och vise versa. Men den mesta av den forskning jag har tagit del av som genomförts i usa och england visar att utdelningshöjningar ofta följs av avtagande vinsttillväxt och att utdelningssänkande företag visar betydligt starkare tillväxt åren eter annonserandet. en uppenbar förklaring till detta kan ju vara att företag som höjer utdelningen har "mognat" och inte längre har samma investerings- och tillväxtmöjligheter.

    Ett företags fundamentala värde avgörs av framtida kassaflöden och diskonteringsränta. Om det nu inte är framtida förbättrade kassaflöden som marknaden värderar vid utdelningshöjningar kan det därför vara lägre risk, varför jag även kommer undersöka detta.

    Till min vetskap har detta inte undersökts i Sverige tidigare. Om det finns intresse återkommer jag gärna med mina resultat i början av juni.

    SvaraRadera
  7. Anonym
    Du får GÄRNA återkomma med resultatet och uppsatsen! Jag och många andra läsare skulle uppskatta det!

    Jag tror att det finns en STOR intresse kring utdelningshöjningar och säkningar och hur det påverkar framtida tillväxten.

    Jag antar att det är finns många olika exempel. Själv tänker jag på Kungsleden Vs. Wallenstam ett bra exempel på skillanden mellan kraftigt utdelningshöjning och en stabila utdelningstillväxt.

    Sen har du också speciella bolag som inte kräver mycket pengar för att växa och då tänker jag på H&M som delar nästan hela kassaflödet!

    mvh
    4020

    SvaraRadera
  8. På tal om utdelningar, det kan vara bra att känna till att om kongressen i USA inte gör något innan nyår, så kommer utdelning på amerikanska aktier att beskattas med cirka 39% istället för dagens 15%.

    //Calimero

    SvaraRadera
  9. Vad händer om S vinner valet och återinför en förmögenhetsskatt på 1,5%? Då blir det väl ännu intressantare att hitta bolag som delar ut mycket, men där utdelningen växer lite långsamamre.(Bolag B i exemplet) 1,5% förmögenhetsskatt + skatt på utdelning äter ju annars upp utdelningen! Eller kan det finnas något annat sätt, att t.ex. låta sitt företag äga aktierna?

    SvaraRadera
  10. Calimero
    Tack för info!


    Anonym
    Det kan påverka negativ för kapitalförsäkringar där kapitalet i KF beskattas med 100% ( det var så tidigare ) och jag tror aktierna beskattas lägre!

    Jag ser inget positivt med förmögenhetsskatt! Vad är meningen att "skatta-sönder" pengar som är redan beskattade?

    Som du säger om det finns andra alternativ??? Vet ej!

    SvaraRadera

Senaste Inlägg!