fredag 1 oktober 2010

Slå Index: del 1 - Grahams Risk/Avkastning

Jag har tidigare skrivet några inlägg om riskhantering och varför det är så viktigt men nu känns det som att det är dags för ett nytt inlägg. En av anledningarna att det är ett så pass viktigt ämne är att man inte bara skyddar sitt kapital genom att ta lägre risker utan också att det betyder högre avkastning.

Därför är denna strategi mest intressant för er som vill slå index fast med lägre risk.

Det är några som har kritiserat mina tidigare inlägg om min inställning::

Lägre risk = Högre avkastning.

Det kan bero på att jag inte har varit tydlig med att ge bättre exempel på vad jag menar. Tankesättet var ganska självklart för mig tidigare i samband med trading, Money Management och Positions Size. Det vill säga genom att förlora så lite så möjligt så skulle man generera högre avkastning eftersom många som gjorde stora vinster gav dessa tillbaka genom att förlora ganska mycket i slutändan. Vilket i sin tur blev en ond cirkel där man tog högre risker och försökte tjäna ännu mer bara för att komma tillbaka till samma nivå.

Genom att fokusera på att inte förlora så skulle man med "lägre avkastning" och "ansträngning" få ett bättre totalresultat än de som riskerade för mycket. Det är lite som den kända fabeln ” Kaninen och Sköldpaddan”, en stabil och säker utveckling vinner på sikt. Det är kanske därför jag blev fascinerad av Benjamin GrahamsMargin Of Safety” vilket jag tycker påminner väldigt mycket om mina tidigare tankar om riskhantering.

Jag tycker denna syn när det gäller investeringar är grundläggande och att man ska veta lite om det innan man investerar sina pengar i aktier.

Om man kollar den akademiska termen Risk/Reward:

Begreppet risk = sannolikhet för kapitalförlust. Placering med högre risk ger högre sannolikhet till större avkastning än en placering med lägre risk.

Risk = volatilitet (hur stora kursrörelser ett finansiellt instrument har.) Desto högre volatilitet, desto högre risk & högre avkastning. Högre risker = Större Sannolikheten till Högre Vinster”
.
Det var en förenklad förklaring på den akademiska risk-definitionen. Den finns också många andra risker som marknadsrisk och bolagsrisk. Det man ska komma ihåg är att begreppet akademisk risk är kopplad ihop med den effektiva marknaden och portföljteori.

Det bygger på en effektiv marknad som hela tiden sätter rätt värdering. Men det är långt ifrån hur börsen/marknaden fungerar idag. Det är också därför man kan utnyttja fördelen med lägre risk och högre avkastning när vi har Mr Market som erbjuder, under enstaka få tillfällen men mycket låg värderade bolag.
.
Se Marty Whitmans Definition av risk. ( Marty Whitman är en mycket känd amerikansk värdeinvesterare

Jag kan förstå denna ”akademiska risk/reward ”skulle passa in om man jämför olika sparformer som Obligationer & ränteplacering med aktier. Men när det gäller inom aktieinvesteringar så är det lite annorlunda. Till och med om små bolag med högre risker har möjligheten till högre avkastning så bör man ändå vara försiktig med risktagande. Detta på grund av att det finns matematiska fördelar med att inte riskera för mycket.

Några Matematiska exempel:

50 % förlust nivå:
Om portföljen eller en enskild aktie går ner med 50 % så måste man tjäna 100 % bara för att komma till samma nivå. Hur enkelt är det att göra en vinst på 100 % utan att ta stora risker? Hade man istället satsat på lågrisk så hade en avkastnings på 10 – 20 % räckt för att sluta på plus.

Max 100 %:
Man brukar skämta om att man bara kan förlora 100 % medan vinstmöjligheten är obegränsad. Det betyder också att du kan tjäna hur mycket du vill men du riskerar alltid förlora ALLT när som helst:)

Ett roligt exempel:
Om vi säger att du lyckas generera en årlig på 26 % under 10 år ( en avkastningsnivå lite bättre än Warren Buffett ) genom högrisk aktier. Du satsar 100 000 kr.

Efter 10 år med 26 % årlig avkastning så lyckas du tjäna:

1 000 000 kr.

Men pga. att den höga risken så förlorar du 90 % av totala portföljen år 11. Hur mycket har du kvar?

Svar: 100 000 kr

Vilket betyder att man är plus minus noll efter 11 år. Det är bara att du har förlorat 10 år. Hur stor är sannlikheten att det skulle hända? Fråga de som köpte IT-aktier innan uppgången!
.
Sannolikheten är mycket större att det händer för enskilda aktier än större delar av portföljen. Ett bra exempel är HQ som genererade 25 % årligen innan den stora kraschen och idag efter 10 år så har man förlorat mer. Det var också ett bra argumentering för Utdelningsinvestering där du kan ändå kan få ganska mycket utdelningar under 10 år så att den totala risken att man förlorar allt minskar om bolaget går konkurs helt oväntat. (på många bra aktier har man fått nästan lika mycket som man har investerat första året).

Klicka för Större Bild



Benjamin Graham – Margin Of Safety
Det är också exakt vad som hände med Benjamin Graham under 1929- kraschen där han förlorade nästan allt han ägde. Det är en av anledningarna till att Grahams investeringsfilosofi domineras av att inte riskera eller förlora något. Vilket också har i hög grad hjälpt Warren Buffett, hans tidigare student i Columbia.

Tidigare tyckte jag att Warren Buffett var mer som Philip A Fisher, investerar typ dvs, att investera i de bästa bolagen med högst tillväxt och avkastningsmöjligheter i framtiden. Vilket också betydde att man köpte dyrare pga tillväxten. Men ju mer man läser om Warren Buffett desto mer inser man att han kanske inte varit det han är idag om han inte hade träffat Benjamin Graham.

Här har jag hittat en utmärkt förklaring till vad jag har tidigare försökt säga om Lägre Risk = Högre Avkastning:

3 stycken inköpsexempel:
A- 5 kr (50% lägre än marknadsvärde)
B- 10 kr (Marknadsvärde)
C- 12 kr (20 % högre än marknadsvärde )

Resultat årlig tillväxt år 5:
A- 8 %
B- 12 %
C- 29 %

Klicka för Större Bild

Här kan ni lyssna på en bra sammanfattning av exemplet ovan bild - högre avkastning med hjälp av lägre risk och samtidigt nämner han också Benjamin Graham och Intelligent Investor.

.

Ni som inte har sett den tidigare; tabellen på skillnaden i avkastning beroende på vilket inköpspris man betalar.


Klicka för Större Bild

20 kommentarer:

  1. Hej !
    Onekligen en intressant artikel, men har du in "snurrat" till det på avkastningen? 29% bör väl vara på A och 8% på C eller är jag fel ute???

    mvh// Peter

    SvaraRadera
  2. Om jag minns rätt så rekommenderade Graham att man bygger upp sin portfölj med minst 50% obligationer, för att minska risken på portföljen och ändå få en bra avkastning. Vad tycker du om denna strategi?

    Med tanke på din långsiktiga strategi, har du funderat på att diversifiera portföljen med olika former av obligationer?

    Mvh Stefan

    SvaraRadera
  3. Peter
    Du har rätt! siffrorna kom lite i ordning.



    Stefan
    Graham pratar mycket om obligationer. Jag skulle inte kunna tänka mig investera i obligationer pga begränsad avkastning och dessutom avkastningen växer inte som utdelningar. Jag skulle istället diversifiera i fler bra bolag.

    Men däremot om jag skulle ha likvida medel när börsen övervärderat så skulle kunna tänka mig parkera pengarna kortsiktigt i obligation eller något liknande och få liten ränta för den medan man väntar på lägre värderingar.

    SvaraRadera
  4. Jag tror mycket på att ha en fast räntedel i portföljen. I dagsläget kanske man hellre ska ta korta räntor istället för obligationer med tanke på nedsidan när de oundvikliga räntehöjningarna kommer.

    Jag har skrivit litegranna om Grahams 50-50 metod här:
    http://www.defensiven.com/search/label/Graham%2050-50

    SvaraRadera
  5. Tycker det känns märkligt att du ändå har så mycket HM i portföljen tänk ifall de av någon anledning tokrasar som runt 2000 borde sprida ut pengarna i dina olika innehav är HM så säkert, i så fall skulle alla bara ha HM?

    SvaraRadera
  6. Obligationer är precis som aktier tämligen cykliskt, även om cyklerna är längre. Vi har haft en väldigt bra obligationscykel sedan 90-talet (slagit aktier!). Men frågan är om man nu inte nått bubbelnivåer på obligationer? Kan bli en 10-15 årsperiod utan avkastning på obligationer nu innan vi når andra sidan vågen. Som privatperson är bankkonto med 1-2% ränta ett utmärkt alternativ, säkert, likvid och skyddad av insättningsgaranti.
    H&M är i detta läge inte övervärderat såsom 2000, men kan mycket väl bli. Det gäller att sluta köpa i tid. Och kanske försöka sälja ifall värderingen skulle börja bli helt orealistisk. Nuvarande nersida är sannolikt inte mer än 20% och det får du tillbaka på 3-4 utdelningar. Skulle kursen fördubblas är det rimligt att omvikta, beroende på hur underliggande värden utvecklats.

    SvaraRadera
  7. Du talar mycket om att köpa under intristic value, men ändå köper du HM över 20 gånger årsvinsten. Tycker du inte att kvaliteten i bolaget HM reflekteras i värderingen? Hur kommer du fram till att HM's fundamentala värde är signifikant under dagens kurs?

    SvaraRadera
  8. Defensiven
    Det låter som en klok strategi efter det garanterar att man har viss kapital utanför börsen, som kan behövas vid nedgångar. Men det förutsätter att man kan gå in minst 90% i aktier unde. Lågavärderingar.

    Den största risken kan vara att man får kraftig Bullmarket under en längretid.

    SvaraRadera
  9. H&M
    Eftersom det är ganska svårt att hitta lika bra aktie som H&M så er det ganska självklart att ha mycket hm. Risken att det rasar som anonym säger, är väldigt liten om inte något oväntat händer.

    Det är också därför jag inte köper hm just nu o väljer att vänta.

    intrinsic value
    är en intervall än exakt värde och kan räknas på olika sätt, vilket gör att det är en svår och subjektiv koncept.

    Själv har jag inte räknat intrinsic value på HM utan gjorde det enkelt för mig själv genom att fokusera på direktavkastning 5 % + en undelningstillväxt på ca 10 %.

    I det här fallet en kurs på 200 kr eller lägre.

    SvaraRadera
  10. Jag tror att Graham menade att man ska ha kvar 25% räntor även efter en nedgång.

    Säg att vi har 100kr från början, 75kr aktier och 25kr räntor. Börsen går så ner 50% vilket innebär att vi plötsligt har 38kr i aktier och 25kr i räntor. Detta innebär att vi har ca 40% av portföljen i räntor. Vi säljer därför av en del av räntorna (och köper aktier) för att nå 25% som är målet.

    Men effekten förstärks naturligtvis om vi efter en nedgång även förändrar andelen räntor från t.ex. 50 till 25%. Graham förespråkar vad jag förstår att vi aldrig har mindre än 25% räntor.

    SvaraRadera
  11. Det är idag mycket svårt att köpa bra företag till Grahams egentliga Margin Of Safety! För man vill ju inte köpa aktier i vilka bolag som helst. Vissa bolag förtjänar att ha lågt price/book value...
    Philip A. Fisher har ju en något annan syn på detta... Bra företag förtjänar bra multiplar på price/book och P/E.
    Har du t.ex. någonsin kunnat köpa H&M under Price/book value?
    Köpa en dollar för helst 50cent?

    Det lär väl inte inträffa (även om man aldrig ska säga aldrig)...
    /M

    SvaraRadera
  12. Med tanke på H&M... De har ett börsvärde på drygt 400 miljarder vilket vi kan dela på antal butiker. Omkring 2200 st. Det blir ett värde runt 180 miljoner per butik. Känns inte det övervärderat?

    SvaraRadera
  13. Defensiven
    Konceptet är bra vid dåliga tider eller nedgående trend, men undrar om det är så bra ide att hela tiden ha minst 25 % i Obligationer?

    Eftersom vid kraftiga nedgångar så är det fördel att kunna handla de 25% också!

    SvaraRadera
  14. Anonym
    Det är också därför Warren Buffett ändrade sin investeringsstrategi mer mot Philip Fisher tack vare Carlie Munger!

    Men vissa tider som tex: 2008/2009 (eller i enstaka aktier pga ovanliga händelser) har sina fördelar att kolla på Grahams "Margin Safety" på grund av att man kan få högre avkastning på kortare tid och samtidigt ett generellt lägre risk. Men då gäller det veta exakt vad man köper!

    SvaraRadera
  15. Lars Andersson
    Jag tycker att du fokuserar på 400 Miljarder, vilket säger väldigt lite om hur högt värderat bolaget är.

    Visst det låter för mycket och till och med 180 Miljoner är extrem högt för butik/snitt.

    Men tänk också att varje butik omsätter ca 50 miljoner och tjänar nästan 10 Miljoner. Dvs en P/E-tal på ca 18-20. Det finns många företag som har liknande multiplar men saknar samma stabila omsättning och tillväxt som H&M.

    Övervärderat eller inte beror på vad du vill fokusera på.

    Men samtidigt kan jag tycka att uppgången är begränsad och att köpa runt 200 kr eller lägre kan vara ett bättre alternativ för de som är osäkra.

    SvaraRadera
  16. 4020: Helt klar blir potentialen större om man säljer av samtliga fonder efter nedgång. Jag kan tänka mig två anledningar till att Graham avråder från en sådan taktik:

    1) Mycket svårt att bedöma när börsen är på botten. Även om börsen gått ner 30% kan den mycket väl gå ner 30 till. Genom att ha pengar kvar i kassan kan vi fortsätta allokera till aktier om nedgången fortsätter. Att mildra eventuella framtida nedgångar är är viktigare för Graham än att ha större uppsida.

    2) Räntorna fungerar som en buffert mot oväntade utgifter.Minimera risken att investeraren ,då denne plötsligt behöver pengar, tvingas sälja undervärderade bolag. Gäller kanske främst personer med liten buffert på banken och/eller dålig kreditvärdighet.

    SvaraRadera
  17. Defensiven
    Jag förstår fördelarna. Samtidigt kan jag också se nackdelen. Tex: om man har redan köpt allt, dvs 75% i en kraftig nedgång så kan man inte använda 25% i fall om nedgången fortsätter. Att köpa vid nedgångar efter att man har köpt aktien fungerar också lite som säkerhet mot kraftiga nedgångar i portföljen, när den eventuella uppgången kommer.

    Sen tror jag också att Graham haft en slags överdiversifiering i 100-tals bolag där Warren Buffett kallade strategin för "Zoo av aktier".

    Jag tycker att hans överdiversifiering borde räcka men däremot så kan jag hålla med att kanske övergå till Obligationer/räntesparande vid en högvärdering.

    SvaraRadera
  18. 4020: Exakt, då är vi överens om aktie/räntefördelning:)

    Sparar man som du och jag så räcker det nog med 10-30 aktier. Det är också den riktlinje som Graham ger för "vanliga" sparare.

    Graham var dock en värdeinvesterare av den gamla stammen och fokuserade mycket på de tillgångar bolaget har. Investerade gärna i bolag som aktiemarknaden ratat. Inte sällan bolag i kris. Då är det nog bra med en extremt bred diversifiering.

    Jag kan tänka mig att rätt många av dessa extremt billiga bolag var "valuetraps", bolag som står och stampar år efter år och där aktiemarknaden inte "upptäcker" de stora värden som finns. Läst någonstans att Graham hade en riktlinje om att sälja av en aktie som inte "upptäckts" efter 2 år. Det här är som sagt ingen strategi som Graham rekommenderar för den vanliga spararen. Kräver mycket tid och kunskap (men har stora möjligheter till god avkastning till relativt låg risk om det görs korrekt).

    SvaraRadera
  19. Defensiven
    Jag skulle inte sälja om jag fick hög direktavkasting under tiden, dvs högre än 5%, till och med om det var "valuetraps" :)

    Men då gäller det också att bolaget klarar av bibehålla och växa längre fram.

    Håller med att Grahams stora nackdel var att han var inblandat i många dåliga bolag (eller bolag som hade stora problem)

    Många av dessa hade förmodligen en dålig framtisutsikt, dvs "cigarbuts". Den gamla gamla textilfabriken Berkshire var en sån utmärkt exempel.

    SvaraRadera
  20. 4020: Det där är en av många finesser med utdelningsaktier:) Man blir inte alls lika beroende av marknadens godtycke. Finns gott om decennier då aktiemarknaden inte avancerat.

    Man får ha respekt för Grahams track record. I inledningen till the Intelligen Investor står
    "From 1936 until he retired in 1956, his Graham-Newman Corp. gained at least 14,7% anually versus 12,2% for the stock market as a whole- one of the best longterm track records on Wall Street history."
    Jag tror på deep value strategin, men det förutsätter som sagt grovt med tid och engagemang.

    SvaraRadera

Senaste Inlägg!