Slå Index: del 1 - Grahams Risk/Avkastning

Jag har tidigare skrivet några inlägg om riskhantering och varför det är så viktigt men nu känns det som att det är dags för ett nytt inlägg. En av anledningarna att det är ett så pass viktigt ämne är att man inte bara skyddar sitt kapital genom att ta lägre risker utan också att det betyder högre avkastning.

Därför är denna strategi mest intressant för er som vill slå index fast med lägre risk.

Det är några som har kritiserat mina tidigare inlägg om min inställning::

Lägre risk = Högre avkastning.

Det kan bero på att jag inte har varit tydlig med att ge bättre exempel på vad jag menar. Tankesättet var ganska självklart för mig tidigare i samband med trading, Money Management och Positions Size. Det vill säga genom att förlora så lite så möjligt så skulle man generera högre avkastning eftersom många som gjorde stora vinster gav dessa tillbaka genom att förlora ganska mycket i slutändan. Vilket i sin tur blev en ond cirkel där man tog högre risker och försökte tjäna ännu mer bara för att komma tillbaka till samma nivå.

Genom att fokusera på att inte förlora så skulle man med "lägre avkastning" och "ansträngning" få ett bättre totalresultat än de som riskerade för mycket. Det är lite som den kända fabeln ” Kaninen och Sköldpaddan”, en stabil och säker utveckling vinner på sikt. Det är kanske därför jag blev fascinerad av Benjamin Grahams ”Margin Of Safety” vilket jag tycker påminner väldigt mycket om mina tidigare tankar om riskhantering.

Jag tycker denna syn när det gäller investeringar är grundläggande och att man ska veta lite om det innan man investerar sina pengar i aktier.

Om man kollar den akademiska termen Risk/Reward:

”Begreppet risk = sannolikhet för kapitalförlust. Placering med högre risk ger högre sannolikhet till större avkastning än en placering med lägre risk.

Risk = volatilitet (hur stora kursrörelser ett finansiellt instrument har.) Desto högre volatilitet, desto högre risk & högre avkastning. Högre risker = Större Sannolikheten till Högre Vinster”

.

Det var en förenklad förklaring på den akademiska risk-definitionen. Den finns också många andra risker som marknadsrisk och bolagsrisk. Det man ska komma ihåg är att begreppet akademisk risk är kopplad ihop med den effektiva marknaden och portföljteori.

Det bygger på en effektiv marknad som hela tiden sätter rätt värdering. Men det är långt ifrån hur börsen/marknaden fungerar idag. Det är också därför man kan utnyttja fördelen med lägre risk och högre avkastning när vi har Mr Market som erbjuder, under enstaka få tillfällen men mycket låg värderade bolag.

.
Se Marty Whitmans Definition av risk. ( Marty Whitman är en mycket känd amerikansk värdeinvesterare

Jag kan förstå denna ”akademiska risk/reward ”skulle passa in om man jämför olika sparformer som Obligationer & ränteplacering med aktier. Men när det gäller inom aktieinvesteringar så är det lite annorlunda. Till och med om små bolag med högre risker har möjligheten till högre avkastning så bör man ändå vara försiktig med risktagande. Detta på grund av att det finns matematiska fördelar med att inte riskera för mycket.

Några Matematiska exempel:

50 % förlust nivå:
Om portföljen eller en enskild aktie går ner med 50 % så måste man tjäna 100 % bara för att komma till samma nivå. Hur enkelt är det att göra en vinst på 100 % utan att ta stora risker? Hade man istället satsat på lågrisk så hade en avkastnings på 10 – 20 % räckt för att sluta på plus.

Max 100 %:
Man brukar skämta om att man bara kan förlora 100 % medan vinstmöjligheten är obegränsad. Det betyder också att du kan tjäna hur mycket du vill men du riskerar alltid förlora ALLT när som helst:)

Ett roligt exempel:
Om vi säger att du lyckas generera en årlig på 26 % under 10 år ( en avkastningsnivå lite bättre än Warren Buffett ) genom högrisk aktier. Du satsar 100 000 kr.

Efter 10 år med 26 % årlig avkastning så lyckas du tjäna:

1 000 000 kr.

Men pga. att den höga risken så förlorar du 90 % av totala portföljen år 11. Hur mycket har du kvar?

Svar: 100 000 kr

Vilket betyder att man är plus minus noll efter 11 år. Det är bara att du har förlorat 10 år. Hur stor är sannlikheten att det skulle hända? Fråga de som köpte IT-aktier innan uppgången!

.
Sannolikheten är mycket större att det händer för enskilda aktier än större delar av portföljen. Ett bra exempel är HQ som genererade 25 % årligen innan den stora kraschen och idag efter 10 år så har man förlorat mer. Det var också ett bra argumentering för Utdelningsinvestering där du kan ändå kan få ganska mycket utdelningar under 10 år så att den totala risken att man förlorar allt minskar om bolaget går konkurs helt oväntat. (på många bra aktier har man fått nästan lika mycket som man har investerat första året).

Klicka för Större Bild

Benjamin Graham – Margin Of Safety
Det är också exakt vad som hände med Benjamin Graham under 1929- kraschen där han förlorade nästan allt han ägde. Det är en av anledningarna till att Grahams investeringsfilosofi domineras av att inte riskera eller förlora något. Vilket också har i hög grad hjälpt Warren Buffett, hans tidigare student i Columbia.

Tidigare tyckte jag att Warren Buffett var mer som Philip A Fisher, investerar typ dvs, att investera i de bästa bolagen med högst tillväxt och avkastningsmöjligheter i framtiden. Vilket också betydde att man köpte dyrare pga tillväxten. Men ju mer man läser om Warren Buffett desto mer inser man att han kanske inte varit det han är idag om han inte hade träffat Benjamin Graham.

Här har jag hittat en utmärkt förklaring till vad jag har tidigare försökt säga om Lägre Risk = Högre Avkastning:

3 stycken inköpsexempel:
A- 5 kr (50% lägre än marknadsvärde)
B- 10 kr (Marknadsvärde)
C- 12 kr (20 % högre än marknadsvärde )

Resultat årlig tillväxt år 5:
A- 8 %
B- 12 %
C- 29 %

Klicka för Större Bild

Här kan ni lyssna på en bra sammanfattning av exemplet ovan bild - högre avkastning med hjälp av lägre risk och samtidigt nämner han också Benjamin Graham och Intelligent Investor.

.

Ni som inte har sett den tidigare; tabellen på skillnaden i avkastning beroende på vilket inköpspris man betalar.

Klicka för Större Bild