torsdag 10 mars 2011

Fördjupning i Årsredovisning – del 1 Resultaträkning

Tänkte dela med lite tankar och funderingar kring siffrorna i årsredovisningen. Börjar med resultaträkningen som är den första räkenskapen. Det är lite blandade idéer kring hur man kan göra bättre analyser och vilka siffror man ska kolla närmare på och andra funderingar. Ni får gärna komma med fler förslag och synpunkter.

Resultaträkningen – De punkter som jag diskutera är:
1-Omsättningen
…..1:1-Volym och Pris
2-Brutto- och Rörelseresultat
…..2:1-Bruttoresultat passar ej
…..2:2- Rörelseresultat: Värdeförändring?
…..2:3- EBIT & EBITDA
3- Årets resultat
…..3:1- Hänförligt till - Moderbolagets ägare
…..3:2- Resultat per Aktie före- och efter utspädning
…..3:3- Engångsvinster
…..3:4- VPA ökning pga Återköp


1-Omsättningen
Omsättning brukar vara ett väldigt viktigt mått på hur bolaget växer. De flesta använder den siffran för att se hur mycket omsättningen växt/minskat under det senaste året eller en längre period. Samtidigt är lika viktigt att försöka kolla närmare på varför och hur förändringen har skett.

1:1-Volym och Pris
Omsättningstillväxt- eller minskning kan komma ifrån:
1- Volym = Att man säljer fler/mindre antal produkter/tjänster.
2- Pris = eller också att man tar ett högre/lägre försäljningspris per volym.

Om man kombinerar det så får man:

.................. Högre Volym........ Lägre volym
Högre Pris
...... Ökning ..............Oförändrat
Lägre Pris...... Oförändrat ..........Minskning

Det ser logiskt ut men jag tror inte många tänker på det när man kollar på omsättningsförändringen i resultaträkningen. Tex: ett företag som har haft en omsättningstillväxt på 5 % kan antigen ha haft en högre försäljning av produkter/tjänster eller så kan de ha höjt försäljningspriset med 5% för samma försäljningsvolym som tidigare. I flesta fall så är det förmodligen en kombination av både delarna. Men det är viktigt att veta vilken del som dominerar.

En stor fördel är att man känner bolagets verksamhet mycket bättre då och kan också lättare göra bättre bedömningar om framtida försäljningstillväxt. Ett exempel är att i vissa fall är det kanske bättre (beroende på bransch) om ett bolag har haft sin omsättningstillväxt på grund av prishöjning än volymtillväxt. Generellt kan ett bolag som kan höja priserna utan försäljningsminskning(volym) ha högre konkurrenskraft.

Det gör också att man lättare kan förstå för- och nackdelarna med olika branscher. Tex: i en bransch med minskande tillväxt och framtidsutsikter kan det finnas färre konkurrenter och ett fåtal dominerande bolag. Det gör också att de kan höja sina priser vilket kompenserar mer än försäljningsvolymen.

På liknande sätt så kan tillväxtbranscher locka till sig ett stort antal konkurrenter vilket gör att priserna går ner i rasande takt. En verklig jämförelse kan vara minskande tobaksanvändning mot växande Internet/mobiltelefoner. Tobakspriserna har ökat kraftigt medan det har blivit billigare med datorer och hemelektronik. Det är inte lätt att hitta den informationen om det inte står i årsredovisningen eller i noterna till resultaträkningen. Vissa bolag brukar ange volymer medan de flesta inte uppger något speciellt.

Man kan hitta en hel del i notorna – här några exempel för att förstå omsättningstillväxt bättre: (men i det här fallet kunde jag tyvärr inte hitta info. om volym och Prissättning)





2-Brutto- och Rörelseresultat
Bruttoresultat
= resultatet efter kostnader för sålde varor/tjänster medan rörelseresultat är efter verksamhetskostnader . Ett mycket viktigt lönsamhetsmått på försäljningen. I regel är det bättre med bolag som har högre marginaler, vilket innebär mer vinst per såld enhet. Samtidigt måste man också kolla om det finns utrymme för marginaltillväxt. I vissa fall kan bolag som har låga marginaler faktiskt öka vinsten kraftigt tack vare att marginalerna går upp till mer normala nivåer.

Det är lika viktigt att kolla på förändringarna både på brutto- och rörelsemarginaler. Fast det vanligaste är rörelseresultat/rörelsemarginal som omfattar allting. Det vill säga verksamhetens lönsamhet före finansiella kostnader och skatt. Dessutom är det inte många bolag som anger bruttoresultaten i resultatberäkningen. Det är framför allt industri, detaljhandel och bolag som sysslar med sällanköpsvaror/tjänster.
.
.
2:1-Bruttoresultat passar ej
De finns också bolag inom bank och finans där bruttoresultat inte direkt passar.
-Investmentbolag



-Banker


-Fastighetsbolag


Däremot anger alla bolag rörelseresultat vilket blir viktigare nyckeltal när man kan jämföra olika bolag och branscher med varandra.
.
.
2:2- Rörelseresultat: Värdeförändring?
Själv tycker jag att rörelseresultat ska vara ett mått på verksamhetens lönsamhet före:
-Räntekostnader och intäkter.
-Värdeförändringar i tillgångar.

I vissa fall framför allt inom Finans- och fastigheter så hamnar rörelseresultatet efter värdeförändringarna. Tex: Ett fastighetsbolag kan ha ett negativt rörelseresultat i resultaträkningen fast i själva verkat har fastighetsbolaget positivt resultat före värdeförändringarna för fastighetsinnehaven.

Det beror på IFRS – redovisningsreglerna:

"Intäkter är en ökning av ekonomiska fördelar under redovisningsperioden i form av inbetalningar eller ökningar av tillgångars värden eller minskningar av skuldernas värden som leder till ökningar i det egna kapitalet på annat sätt än genom tillskott från befintliga och framtida aktieägare enligt IFRS"
.
.
2:3- EBIT & EBITDA
Ebit:
Rörelseresultat kallas också för Ebit och är ett helt ok nyckeltal. Det som kan vara intressant att veta är att vissa värderingar som tex: EV/EBIT inte tar hänsyn till finansiella kostnader. Vilket betyder att bolag kan få högre vinster(på pappret) och därmed lägre värderingar om de har högre belåning eftersom Ebit(rörelseresultat) inte tar hänsyn till räntekostnader. I många fall får bolag med hög belåning lägre värdering tack vare Ebit till och med om man använder nyckeltal som EV (som borde straffa bolag som har högre skuldsättning). Med andra ord, EBIT påverkar resultatet mer än EV. En enkel lösning är att använda resultat före skatt.

Det är också liknande problem med vissa nyckeltal som räknas Rörelseresultat + ränteintäkter. (eller som också heter - Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader)

Exp. på nyckeltal som använder liknande mått är:
-Avkastning på Totalkapital
-Avkastning på Sysselsatt kapital
-Vinstmarginal (ibland)

Ebitda: ett annat nyckeltal som används flitigt av finansmarknaden och analytiker. (Ebitda = Ebit + avskrivningar). När man ser EBITDA alltför ofta i en årsredovisning eller delårsrapport så bör det vara ett varningstecken. Man försöker höja bolagets intjäningsförmåga eller kassaflöde genom att räkna med avskrivningarna men tar inte hänsyn till bolagets skuldsättning eller finansiella kostnader. Sen finns det också en del investeringsbehov(underhåll) för bolag med stora tillgångar vilket i själva verket är "mer kostnad än investering". Det är också de bolag som har stora tillgångar som har gjort omfattande investeringar och som har höga avskrivningar




3- Årets resultat
Sista men inte minst det viktigaste nyckeltalet. Det finns säkert olika sätt att förändra eller i värsta fall manipulera årets vinst. Det finns också redovisningsregler som gör att vinsten ser mycket bättre eller sämre än den verkliga rörelsevinsten. Det vanligaste är nog extraordinära vinster eller nedskrivningar som tex: Goodwill som kan påverka. Tänkte också ta med att Årets vinst inte tar hänsyn till minoritetsintressen och den verkliga vinsten för aktieägarna kan vara lite lägre.
.
.
3:1- Hänförligt till - Moderbolagets ägare
Här ska man inte glömma att ta hänsyn till att årets resultat är kanske inte exakt samma resultat som till aktieägarna. Utan man måste också ta hänsyn till:

Enligt IRFS redovisningsregler så står det:

"En redovisningsenhet skall enligt IAS 33 beräkna resultat per aktie efter utspädning hänförligt till moderföretagets aktieägare och resultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare."

Resultat hänförligt till:
-Moderbolagets ägare:

I många fall står den precis under Årets resultat och när den skiljer sig från Årets resultat så beror det på att det finns minoritetsintressen som oftast uppstår på grund av riktad nyemission eller optionsprogram till ledningen. Det gör att antalet aktier ökar och därmed vinsten fördelas i större antal aktier. Men utspädningen är oftast väldigt liten procentuellt.
.
.
3:2- Resultat per Aktie före- och efter utspädning
Med andra ord, tar man bort utspädning från årets vinst i hela koncernen och kallar det för resultat till moderbolagets ägare. Låter konstigt men jag antar att det är lika med aktieägarna. Upplägget blir samma sak som årets resultat och Resultat hänförligt till moderbolagets ägare.

-Årets resultat = Resultat per Aktie före utspädning

-Resultat hänförligt till moderbolagets ägare = Resultat per Aktie Efter utspädning
.
3:3- Engångsvinster
Det finns också andra sätt att förändra vinsten än att bara lägga till värdeförändring av tillgångar som fastigheter. Enligt IRFS redovisningsregler:

"En redovsningsenhet skall enligt IAS 1 inte redovisa några intäkter eller kostnader som extraordinära poster, varken i resultaträkningen eller i noterna"

så skiljer man inte extraordinära kostnader som tex: GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) som används i USA. Det gör att det blir svårare att skilja engångsvinster. Men samtidigt står det att förändringar i balansräkning eller liknande nedskrivningar ska separeras i redovisningen. Jag antar att det finns mycket mer i noterna till redovisningen.

Enligt IRFS redovisningsregler så står det:

"När intäkter eller kostnader är väsentliga, skall en redovisningsenhet enligt IAS 1 redovisa deras typ och belopp separat. Omständigheter som ger upphov till separata upplysningar om intäkter och kostnader inkluderar:

(a) nedskrivningar av varulager till nettoförsäljningsvärde eller av materiella anläggningstillgångar till återvinningsvärdet, liksom återföringar av sådana nedskrivningar;
(b) omstruktureringar av verksamheter och återföringar av sådan reserveringar avseende kostnader för omstruktureringar;
(c) avyttring av materiella anläggningstillgångar;
(d) avyttringar av investeringar;
(e) avvecklade verksamheter;
(f) tvister, och
(g) övriga återföringar av avsättningar."
.
.
3:4- VPA ökning pga Återköp
Ett mycket populärt sätt att öka vinsten per aktie och jag tycker inte att det är något fel med det om det görs på rätt sätt. Men om ett bolag kraftigt återinvesterar för öka vinster under en längre tid på bekostnad av större skuldsättning så kan det vara ett varningstecken när det gäller återinvestering.

Ett bra exempel är självklart Swedish Match som under en längre tid har haft stora återinvesteringsprogram vilket har gjort att VPA har ökat kraftigt medan soliditet har gått ner från 55 % till noll (rättare sagt till -3 % men jag tror att Swedish Match från hjälp från moderbolagets eget kapital tack vare redovisningsregler )

Hur som helst kan det vara intressant att kolla närmare på återinvestering när man ser kraftigt ökade vinster under en längre tid fast både omsättningen och marginalerna nästan står stilla
.

10 kommentarer:

  1. Kanoninlägg!

    SvaraRadera
  2. Följt dig ett bra tag och får tacka för fin läsning och mycket inspiration...

    SvaraRadera
  3. Helt underbart! Exakt vad jag letat efter för att lära mig mer :).

    Tackar, bockar och önskar en trevlig helg!

    Mr. Bold

    SvaraRadera
  4. Btw,

    "Bruttomarginal = resultatet efter kostnader för sålde varor/tjänster medan rörelseresultat är efter verksamhetskostnader ."

    Ska det inte stå Bruttoresultat?

    SvaraRadera
  5. Mattias & Ekosmurf
    Tack!



    Mr Bold
    Roligt att höra :)

    SvaraRadera
  6. Btw
    Tack för det! Det ska vara bruttoresultat.

    Tanken var att skriva både om bruttoresutatet och marginalen fast där blandade jag ihop dem lite!

    SvaraRadera
  7. Hej 4020.
    Jag har följt Dig sen du började skriva (nästan).
    Har länge tänkt fördjupa mej, men har inte vetat hur? Har vid många tillfällen själv försökt tyda/förstå årsredovisningar men inte nått riktigt i hamn.
    Men så äntligen; så bjuder Du på en grundlig förklaring av hur man tyder/läser redovisningar.
    Jag tackar Dig sååå för upplysningarna och väntar på kommande inlägg. Tack!!

    "det är aldrig för sent"

    SvaraRadera
  8. Anonym
    Hej!
    Tack! Roligt att höra :)

    Jag kan tänka mig att det är krångligt för många som inte insatt i ekonomisk redovisning. Eftersom det är svårt att hitta bra och enkel information som förklarar mer detaljerade tips.

    Nästa blir nog Kassaflödesanalysen vilket jag tycker är viktigare :)

    SvaraRadera
  9. Har alltid velat lära mig förstå alla begrepp och siffors i en årsredovisning och du hjälper mig bra på vägen!

    Tack så mycket, och jag ser framemot Kassaflödesanalysen;)

    SvaraRadera
  10. Joel
    Kassaflödesanalysen kommer bli roligt att skriva om. Min favorit del av åresredovisningarna!

    SvaraRadera

Senaste Inlägg!