H&M-Skräcken växer men branschkollegorna då?

Oftast är man duktig på hitta positiva nyheter om bolag man gillar och tvärtom. Det är inte så svårt att hitta bekräftande nyheter om H&M om man vill tror på H&M. Ta tex: dagens senaste nyheterna om att klädförsäljningen har ökat med 6% i Tyskland och Euron har blivit dyrare medan dollarn faller. Vilken är inte så lätt att hitta idag pga Japan-tragedin( jag hoppas att det inte blir mer allvarligt än det är nu och förhoppningsvis det ordnar sig för de drabbade)

Men är man mer negativ till H&M och verkligen tror att aktien är för högt värderad så finns det också nyheter för det. Fast jag har aldrig läst så mycket negativt om HM som på senaste tiden. Många tidningar letar nu för fullt med att hitta riskerna med bolaget. Vissa tidningar som DI har gått så långt att de har försökt att överdriva köpet av Farbic Skandinavien (som äger märket Cheap Monday) som ett stort misslyckande. Och på andra hemsidor associeras små sparare som köper H&M med en flock av springande får medan anytikerna/bankerna som de stora och kunniga investerarna.

De andra vanliga argumenten mot H&M är:
- Analytikernas säljrekommendationer har ökat
- Dyrare Bomull
- Högre kostnader som tex: produktion- och transportkostnader.
- Påpekanden om att H&M:s vinster närmaste året/åren kommer gå ner.
- Till och med att H&M kan få det svårare med tillväxten.

Det konstiga är att högre bomullspriser och transportkostnader verkar bara drabba H&M och övriga klädbolag som KappAhl, Björn Borg, Odd Molly, MQ verkar inte ha några problem om man ser till vad som skrivs i affärstidningar.

Det är två saker som man märker hela tiden om finansmarknaden:

1-Kortsiktighet!
Om bolagets kommer prestera sämre än index närmaste året så är det totalt ointressant oavsett hur framtidsutsikterna ser ut. Detta fenomen är starkare för stora och stabila bolag som tycks vara tråkigare. Vilket är helt förståligt med tanke på att det måste genereras transaktioner/courtage intäkter.

2- Vinst prioriteras före lönsamhet och skuldsättning!
Så länge vinsten ökar och ”relativa jämförelsen” är bättre än övriga konkurrenter så är det mer köpvärt. Men det som är viktigast som lönsamhet (framför allt lönsam tillväxt) och skuldsättning är inte lika intressant för finansmarknaden. Många bolag som ser billiga ut på pappret är inte lika köpvärda pga den höga skuldsättningen/risken. Det sker främst om det används enkla nyckeltal som P/E-tal, P/S-tal och en av de populäraste EV/EBIT!

Med relativ jämförelse menar jag att många bolag jämförs mot andra bolag i samma bransch men den allmänna värderingen på börsen är mindre intressant. Med andra ord då kan man alltid hitta köpvärda bolag oavsett hur högt börsen är värderad. Tex: ett bolag som har ett P/E-tal på 22 kan tyckas vara lågvärderat om konkurrenterna har ett snitt på P/E-tal 34.

Lås oss jämföra H&M med andra branschkollegor och få se hur bra är de andra klädbolag som inte verkar nämnas när det kommer bli tuffare med högre priser. Jag har valt att ta med:
MQ
KappAhl
Björn Borg
Odd Molly
WESC


P/E-tal
P/E-tal brukar vara den mest använda jämförelsen i finansbranschen. Som väntat så är H&M det högst värderade bolaget i gruppen.

Om vi tar andra nyckeltal som jag tycker är viktigare men som inte nämns så mycket av finansbranschen!

Lönsamhet:
Bruttomarginal
Rörelsemarginal
Vinstmarginal
Då vinner H&M i nästan i alla kategorier förutom mot Björn Borg som har högre rörelsemarginal och samma vinstmarginal.


Avkastning på EK
Avkastning på T
När det gäller avkastning på Eget kapital och total kapital kan man se en tydlig skillnad. Bolag som har hög skuldsättning har högre skillnad mellan dessa två nyckeltal. De två värsta är MQ och KappAhl där KappAhl har högre avkastning på EK än H&M fast förlorar i jämförelsen mot Avkastning på T. Om man verkligen vill hitta några av de bättre bolagen så ska man kolla närmare på Avkastning på T.

Här kan jag se tydligare varför jag har inte köpt MQ pga de låga marginalerna och lönsamheten. Den är faktiskt sämst i alla kategorier, till och med fast bolaget har så hög skuldsättning. Liknande bolag med låg lönsamhet kan få problem när de ska försöka växa.


Skuldsättning
Soliditet
Här blev jag lite överraskad av att både Björn Borg och Odd Molly har högre soliditet än H&M. WeSC har också liknande bra soliditet. Medan däremot MQ och KappAhl var som väntat sämst.


Nettoskuld/Tillgångar
Här har jag försökt kolla på hur stor andel av bolagets totala tillgångar som tillhör nettoskuldsättningen (dvs räntebärande skulder). Lite oväntat så hade Odd Molly inga räntebärande skulder och en kassa på 89 Mkr vilket är mer än bolagets halva tillgångar.


Kassa
En rolig jämförelse av bolagens kassa & kortsiktiga placeringar. H&M skulle inte några problem med att köpa ut några av sina konkurrenter om de vill längre fram :)


Om ni tycker det är mer intressant att jämföra H&M med ZARA och GAP så finns det en tidigare jämförelse.

Både KappAhl och MQ har hög skuldesättning och låg avkastning/marginaler vilket kanske inte är den bästa kombinationen. I bra tider kan det självklart fungera som en utmärkt hävstång och ge en högre avkastning. Men i dessa tider känns det mer som hög risk för medioker avkastning. (visst kan man argumentera att både KappAhl och MQ försöker växa men tillväxt är en dålig kombination med låg lönsamhet och stor skuldsättning)

Däremot så blev jag rätt så överraskad över Björn Borg, Odd Molly och WeSC som inte hade några räntebärandeskulder. Odd Molly hade till och med större nettoskuld/tillgångar-% än H&M vilket är starkt. Samtidigt hade dessa bolag ganska höga marginaler och avkastning på kapital. En av anledningen kan vara att dessa bolag har relativt dyra kläder som kan vara en förklaring till de höga marginalerna. En annan förklaring kan vara att de har nästa inga eller få egna butiker som KappAhl och MQ vilket kan innebära lägre kostnader.

Vilka bolag kan drabbats hårdast pga ökade bomullspriser & transportkostnader?

Om man skulle jämföra de tre bolag som hade bra marginaler, Björn Borg, Odd Molly och WeSC så har dessa bolag högre prisklass än H&M. Därför skulle man kunna säga att tex: ökade bomullspriser skulle påverka mindre när den ökade kostnaden utgör så liten del av priset. Om vi antar att den slutliga kostnaden för bomullspriset och transportkostnader skulle ligga på 50 kr/plagg så skulle H&M drabbas betydligt hårdare. Om vi tar ett enkelt exempel där en Odd Molly tröja på 1 499 kr och en H&M tröja på 199 kr och lägger på en prisökning på 50 kr. Ökningen blir:

Odd Molly.........1 499 kr.......50 kr........3 %
HM......................199 kr.......50 kr.......25 %

Med andra ord, den kan drabba H&M mer! eller?

Kan ökade produktionskostnader verkligen påverka mindre för dessa bolag?

Kanske behöver det inte vara så? Dessa bolag har betydligt högre försäljningspriser men ändå nästan samma marginaler som H&M. Med andra ord, H&M är betydligt mycket mer kostnadseffektivt tack vare storleken. Så med det argumentet skulle man kunna säga att det kan påverka lika mycket eller mer för tex: Odd Molly och Björn Borg. Dessutom tror jag inte att de kan höja sina priser lika lätt som H&M för att kompensera kostnaderna.(antar att kostnaderna påverkar procentuellt lika mycket) Om vi tar samma jämförelse som tidigare, Odd Molly tröja på 1 499 kr och en H&M tröja på 199 kr och lägger på en prisökning på 10% för att kompensera kostnaderna.

Odd Molly.........1 499 kr.......150 kr........1 649 kr
HM......................199 kr........20 kr............219 kr

En ökning med 20 kr borde lättare accepteras än 200 kr av konsumenterna.

Jag vet inte exakt vilket räknesätt som är mer korrekt men jag antar att det blir en kombination av fasta- och rörliga kostnader. Sist men inte minst ska man inte heller glömma att H&M har större fördelar med lågpris i sämre tider. Det argumenteras att H&Ms kunder generellt har sämre ekonomi och kan drabbas hårdare. Men samtidigt kan H&M få nya kunder från sina konkurrenter som har generellt högre prisnivåer när många fler konsumenter drabbas och måste spara pga högre ränte- och övriga kostnader. Med andra ord det är sällan svart eller vit utan det är lite mer färggrant än så!

Till slut måste jag också säga att H&Ms enorma kassa på nästan 25 Mkr inte gör saken svårare för H&Ms del. H&M skulle utan några problem kunna ha en soliditet på 40-50 % med tanke på deras stabila försäljning och lönsamhet. Det gör att H&M skulle kunna få fram 50 Mkr utan svårigheter. Det gör att H&M inte behöver vara lika försiktiga i dessa tider och därför lättare kan fortsätta att växa. Det finns bara 3 bolag som har högre kassa än 50 Mkr i Large Cap och dessa är: Nordea, AstraZeneca och ABB.

När man pratar om bomullspriser är lätta att glömma bort H&M:s styrka i jämförelse med sina konkurrenter och till och med andra börsbolag.

Slutligen - En kul jämförelse!