söndag 31 juli 2011

USA:s skuldtak, Inflationsskydd och Guld!

Svårt att fokusera på något annat när nästan all uppmärksamhet är riktad mot förhandlingarna mellan republikanerna och demokraterna i USA om förslaget på höjning av budgettaket. På grund av allt politiskt tjafs så har USA dåligt med tid. Risken är stor att det blir en kortsiktig lösning som inte hanterar det långsiktiga problemet med USA:s växande skulder. Men nyligen har det kommit nyheter om att man är nära avtal om takhöjning med ett sparpaket på 3 000 miljarder dollar.

Tidigare pratades det om att det skulle kunna bli nedskärningar med mellan 917 till 2 200 miljarder dollar under en tioårsperiod. Långsiktig är detta inte tillräckligt. Det stora problemet är att USA:s totala statsskuld är på 14 300 miljarder dollar och ett budgetunderskott på 1 500 miljarder dollar under 2011.


Man ser tydligt att det gäller att minska skulderna kraftigt för att USA överhuvudtaget ska kunna komma tillbaka. Det pratas om en sänkning på 4 000 miljarder dollar för att det ska tillräckligt. Så oavsett om man kommer överrens om att lyfta skuldtaket eller inte så kommer USA fortfarande ha samma problem som tidigare fast med ännu större skuldsättning än tidigare. Om man kollar 20 år tillbaka i USA så har väldigt lite som har förändrats - Kul filmklipp - America´s debt 20 years back - CNN

Framtida konsekvenser!
Det finns olika framtidsscenarier avseende den ekonomiska utvecklingen fast det flesta är eniga om att USA kommer få hög inflation och försvagad dollar. Warren Buffett pratar om olika alternativ som kan lösa USA:s höga skulsättning där inflationen kan bli det sista alternativet.

Hur ska man inflationsskydda sig?
De två alternativen som jag tänker på är:
1-Aktier
2-Guld
(sen finns det också andra investeringar som jag inte tänker pratar om som tex: fastigheter, mark, skog och liknande reala tillgångar)

1-Aktier
Själv föredrar jag investeringar i aktier som ett långsiktigt skydd mot inflationen. Historiskt har detta varit ett utmärkt sätt (kanske inte de senaste 10 åren men det beror också vilka aktier man har haft). Jag ser ingen anledning till varför det inte kommer bli en liknande utveckling om man äger stabila bolag med lönsam tillväxt.

Den större delen av den långsiktiga avkastningen på börsen kommer från inflationen. Jämför man den historiska inflationen och börsen så ser man att det finns ett tydligt samband mellan högre inflation och börsindex. Fast när man kollar närmare så ser man ett glapp på ca 5 år. Exempelvis påverkade inte den högre inflationen i början av 1970 - 1975 börsen förrän i början av 1980. (tänkt att börsindex visas som logaritmisk skala vilket gör att förändringarna inte syns lika tydliga)
Pricing Power - Bättre inflationsskydd
Speciellt bolag som kan höja sina priser till samma nivå eller högre än inflationen kommer på sikt att dra nytta av denna. Dessa bolag har oftast utmärkt varumärke eller någon slags monopol som gör att de kan prissätta utan att ta hänsyn till konkurrenterna.

The single most important decision in evaluating a business is pricing power. If you’ve got the power to raise prices without losing business to a competitor, you’ve got a very good business. And if you have to have a prayer session before raising the price by 10 percent, then you’ve got a terrible business.” - Warren Buffett

Man brukar saga att det finns två typer av Pricing Power:

1-Samma nivå som Inflationen:
De företag som enkelt kan överföra de högre produktionskostnaderna på grund av inflationen till kunderna.

2-Högre än Inflationen:
De företag som har möjlighet att öka sina priser mer än inflationen. Det är mer ovanligt med dessa bolag. Det blir automatisk mycket lönsammare på grund av att en ökning med tex: 1 % av omsättningen kan generellt påverka bruttomarginalen mer och i sin tur ännu mer för rörelse- och vinstmarginalen. Påverkan blir större ju längre ner i resultaträkningen. Det har att göra med att den högre omsättningen täcker större delen av både fasta- och rörliga kostnaderna och det blir mer kvar till vinsten.

Ett mycket bra exempel är från verkligheten är mellan den minskade tobak/snusbranschen i jämförelse med växande hemelektronikbranschen. Swedish Match, det ledande snusföretaget i Sverige, har lyckats öka sina priser så pass mycket under så lång tid. Däremot när det gäller växande försäljning av platt-TV och datorer har inte varit lika lönsamt på grund av den tuffa konkurrensen. Det kan man se genom att jämföra priset på Platt-TV idag och för 3-5 år sedan. Det är liknande utveckling för datorer och hemelektronik. Kanske inte så konstigt att ”On-Off” gick konkurs.

Den största anledningen är att hemelektronikkedjor säljer liknande produkter/märken vilket gör att det enda konkurrensmedlet blir priset. Det är också en av anledningen till att jag inte längre tror på Clas Ohlson som har svårt att konkurrera med lika etablerade kedjor som Biltema, Jula, Bauhaus, Kjell osv.

2-Guld
Den har varit ett mycket populärt alternativ för de som vill skydda sin portfölj mot inflationen och framför allt mot ekonomiska kriser som vi har haft under 2008/2009. Jag tycker att det låter lite fel när man säger ”investering” i guld. Utan det är snarare värdebevarande i förhållande till risker/osäkerhet. Historiskt har guld varit dålig investering men ju mer guldpriset går upp desto svårare att argumentera mot ovanstående tes.

Den nuvarande ATH 1635 USD/oz gör att den historiska avkastningen plötsligt ser bättre ut än inflationen. (Annars har guldpriset haft liknande avkastning som inflationen). Så här ser det historiska guldpriset och världshändelser ut under samma tid.

Med det nuvarande guldpriset så får vi en årlig avkastning på:
10 år: 13,6 %
20 år: 6,9 %
30 år: 2,8 %
40 år: 7 %

Här är också en jämförelse mellan guldpriset och inflationen under samma tid. Här är sambandet är inte lika tydligt som börsindex.

Guldbubbla?
Jag tänker inte börja spekulera i om jag tror att guldpriset är för högt eller inte. Vill heller inte spekulera i hur kraftig börsnedgång vi kommer få och i så fall när det kommer hända. Tänker på mitt senaste inlägg om ”market prediction”, ett citat från Peter Lynch:

"Far more money has been lost by investors in preparing for corrections, or anticipating, than has been lost in the corrections themselves." - Peter Lynch

Guld har varit ett bra skydd mot den ekonomiska osäkerheten de senaste 10 åren. Men jag är fortfarande lite oroad över att guld har blivit den självklara ”investeringen” som kommer skydda mot den kommande ekonomiska kollapsen. Nästan en liknande övertygelse som precis före IT-kraschen. Man blir skrämd när det diskuteras strategier som att sälja huset och köpa guld med pengarna.

Om någon börjar argumentera mot guld så blir den personen nästan idiotförklarad vilket hände med Warren Buffett när han föredrog aktier. Samtidigt är det lite roligt eftersom Warren Buffett missade den stora uppgången när han sålde för tidigt (nu är jag lite osäker på om det var guld eller silver som han hade köpt före den kraftiga uppgången)

I have no views as to where it will be, but the one thing I can tell you is it won’t do anything between now and then except look at you. Whereas, you know, Coca-Cola will be making money, and I think Wells Fargo will be making a lot of money…..//…. You could take all the gold that’s ever been mined, and it would fill a cube 67 feet in each direction. For what that’s worth at current gold prices, you could buy all — not some — all of the farmland in the United States. Plus, you could buy 10 Exxon Mobils, plus have $1 trillion of walking-around money. Or you could have a big cube of metal. Which would you take? Which is going to produce more value? – Warren Buffett

Om vi säger att man har rätt om den ekonomiska krisen och guldprisets uppgång. Hur ska man då veta när man ska sälja guldet? Eftersom du inte får någonting förrän du har säljer. Är inte risken stor att man fastnar vid framtida nedgång/bubbla? Guldterminer handlas med hävstång som alla andra terminer vilket kan göra att nedgången kan bli kraftigare/snabbare än uppgången.

Här är lite kloka tankar kring guld som placering av Ken Fisher:

måndag 25 juli 2011

WeSC - Stark vinsttillväxt men dåligt kassaflöde!

Men först Norge: Jag brukar inte diskutera nyheter, politik och övriga världshändelser men jag måste ändå säga att mina tankar går till alla de som har drabbats av händelserna i Norge och jag hoppas verkligen att vi slipper att uppleva liknande händelser i framtiden.

Nu till WeSC- analysen!
WeSC
är början på att försöka hitta fler utmärkta bolag på de mindre listorna. Vid första anblick ser WeSC stabilt ut och som ett utmärkt tillväxtbolag, men kollar man närmare så finns det en del farhågor som gör att jag tror att jag kommer avvakta med att köpa WeSC till och med om jag tror att aktien kan gå upp på grund av den höga utdelningen/inlösen på 5 kr (och det kan finns möjlighet till liknande utdelning nästa år).

WeSC är en populär aktie bland småsparare och har dessutom haft en fantastisk utveckling när det gäller omsättnings- och vinsttillväxt. Däremot har aktiekursen rasat kraftigt från 120 ner till 51 kr.

Nyckeltalen:
P/E:…………………..…..…… 13
P/S:………………………...….0,9
Direktavkastning:….….............9,8 %
(inlösen på 5 kr i höst)
Soliditet:………………….…...64 %
Räntebärande skulder saknas.

När man kollar på nyckeltalen lite snabbt så tycker man att bolaget är lågt värderat i jämförelse med andra börsbolag. (kanske inte lika lågvärderat som tex: KappAhl och MQ men bolaget har bättre finanser och historiskt haft bättre lönsamhet). Först tänkte jag ta upp det som är positivt med WeSC och sen diskutera mer om det som är negativt med bolaget.

Fantastisk tillväxt!
Så här står det i bolagsbeskrivningen:

"WeSC är ett varumärkesföretag som har sina rötter i skateboardkulturen och som arbetar med design, produktion och försäljning av kläder och accessoarer inom segmentet “streetfashion”. Bolaget har sedan starten 2000 vuxit till ett företag med försäljning hos över 2 600 återförsäljare via distributörer i 24 länder samt med egen distribution i Danmark, Sverige, USA, Tyskland och Österrike."

2600 återförsäljare
och 24 länder är rätt så stort för ett litet bolag på First North listan.

Och dessutom vill WeSC utöka antalet marknader genom att komplettera med länder i västvärlden som tex: i Östeuropa, Asien och Sydamerika. Målsättningen är att öka omsättningen mellan 15-20 % årligen. Det är exakt vad aktieägarna vill höra. WeSC har haft en riktigt bra omsättningstillväxt förutom det senaste kvartalet.

Men det beror på samma problem som nästan alla klädbolag har haft. Det vill säga den negativa valutaeffekten, högre produktionskostnader och det känns som det är kortvarig negativ trend. Här ser vi också tillväxten för omsättningen och lönsamheten.

Stark Balansräkning och inga räntebärande skulder
Det som jag gillar med WeSC är att de har en ganska stark balansräkning. I förra årets hade bolaget en soliditet 64 %. En annan sak som jag gillar är att WeSC har betalat av sina räntebärande skulder under 2009/2010.

Nyemissionen på 60 miljoner
Men man ska komma ihåg att WeSC fick in 60 miljoner under 2008/2009 i samband med notering på First North och ägarspridning samt nyemission. Tidigare hade WeSC en soliditet38 %. Det är förklaringen till att WeSC har så stark balansräkning och att bolaget kan fortsätta att dela ut 5 kr i inlösen i år. WeSC har en långsiktig målsättning där soliditet ska vara minst 40 % vilket betyder att bolaget kan dela ut mer.

Ska man vara lite ironisk så skulle man kunna säga att de aktieägarna som var med i nyemissionen nu har betalat kostnaden för inlösen på 5 kr under 2010 och nu samma sak under 2011. Det som är allvarligt är den starka balansräkningen och inlösenprogrammen inte kommer ifrån bolagets kassaflöde. (eller rättare sagt mycket liten del)

Det dåliga kassaflödet!
De senaste 6 åren har WeSC haft en total vinst per aktie på 14 kr medan fritt kassaflöde under samma period bara var 1,8 kr. Nyemissionen gör att detta inte syns i balansräkningen. Det senaste året har fritt kassaflöde varit negatitv vilket visar att bolaget har höga inköp och investeringskostnader.

Tillväxt är inte alltid bra!
WeSC:s aggressiva tillväxtplaner har gjort att bolaget har haft större investeringskostnader de senaste 2 åren och under det senaste kvartalet Q4-2011/2010 så ser man det tydligare när resultatet hamnar på nästan minus och kostnaderna har ökat kraftigt. WeSC har öppnat många egna konceptbutiker i stora städer och fortsätter att göra så. Det innebär både stora investeringskostnader och dessutom högre drift- och personalkostnader. Det är aldrig ett bra tecken när ett bolagets kostnader ökar kraftigt. Man ser det tydligare i resultaträkningen i det senaste bokslutet:


Frågan är om det här blir en kortvarig nedgång av vinsten på grund av tillfälliga omständigheter eller en långvarig negativ trend där kostnaderna har ökat mer än omsättning och vinsten. Men när vinsten går ner med nästan 50 % så börjar man undra hur stabilt bolaget är.

WeSC - Vaurmärket, Målgruppen och produkterna?
Men den största anledningen till att jag inte köpte WeSC var att jag har lite svårt att uppfatta kunderna/målgruppen för WeSC. Den ska vända sig de som är intresserade av ”streetfashion” men då undrar jag om inte prislappen är lite för hög? En vanlig WeSC skjorta kostar 700 - 900 kr och en jacka för 1000 kr och skor för 1 200 kr. Eller kanske inte? Har bara lite svårt att se att skateungdomar har råd med dessa priser. Men jag har kanske helt fel och det kan finnas många som kan tänka sig betala för varumärket.
.



WeSC säljer inte enbart kläder som jag trodde från början. När man kollar på deras produkter så verkar det som att de säljer en stor andel av hörlurarna och skor. Att sälja häftiga och dyra hörlurar och märkes- skor känns inte som en trygg verksamhet utan jag upplever det som ett diffust varumärke med ännu diffusare We- Aktivister som presenterar varumärket. Det är kanske därför de heter We Are Superlative Conspiracy, vad det nu kan betyda.

Kortsiktigt kan aktien gå upp en del på grund av inlösen på 5 kr i höst och planerat listbyte under 2011/2012 men för mig är det fortfarande för hög risk. Men jag lika gärna ha fel och att WeSC är ett utmärkt varumärke som kan växa i framtiden. Fast det gäller också att komma ihåg bolagets dåliga kassaflöde och den verkliga anledningen till den starka balansräkningen. Kom ihåg också att det inte är så svårt att växa men det är riktigt svårt att göra det lönsamt under en längre period.


(OSB! Jag måste också tillägga att WeSC:s fritt kassaflöde behöver absolut inte vara en dålig egenskap beroende på hur investeringskostnaderna används. Det vill säga om investeringen kan skapa tillväxt med bra lönsamhet i framtiden eller inte)

Owner Earnings: i WeSC:s fall så går största andelen av investeringen i tillväxt vilket innebär att bolaget har ett mycket bättre Owner Earnings än fritt kassaflöde. Men då gäller det också kolla närmare på hur lönsamt är WeSC tillväxt, vilket är inte lika lätt. Men man ska ändå ta hänsyn till den dåliga kassaflödet eftersom den kommer att påverka balansräkningen på sikt när dessutom WeSC väljer att dela ut ganska.

Berätta gärna vad ni tycker om varumärket och produkterna ni som kan mer om WeSC och liknande märken! (Jag känner mig inte så insatt i WeSC och inte heller andra märken inom ”streetfashion”)

tisdag 19 juli 2011

Kommer den stora nedgången NU?

Först den grekiska krisen och farhågorna om EURO valutans existens och andra skuldtyngda EU -länder som Portugal, Irland, Spanien, Belgien och Italien och nu USA:s dilemma om skuldtaket samt att det har börjat komma in kvartalsresultat som är lägre förväntningarna.

Igår hade OMXS30 gått ner med -2,3 % och det är en total nedgång på 7,5 % sedan senaste toppen och nästan -10 % för i år.
Om man skulle kolla på den här bilden så skulle man tycka att börsen ska gå ner efter en kraftig uppgång från 2008/2009. Dessutom gör de senaste händelserna att det är ganska klokt att vara varsam och beredd på en kraftigare nedgång.

Men var försiktigt med att göra prognoser utifrån marknadsrörelser!
Man skulle kunna nog kalla det för att ”Mr Market” har börjat bli deprimerad igen och är rädd för mer oroliga tider längre fram. Men kom ihåg att ”Mr Markets” humörsvängningar kan förändras snabbt.

Om man har rätt om att nedgången fortsätter så vet man fortfarande inte:
-Hur mycket den ska gå ner
-När den ska sluta
(Men tänk också på att det inte är självklart att nedgången fortsätter eftersom efter en nedgång på 7 % under en vecka så är det vanligt med en kortare rekyl uppåt och det kan hända mycket innan dess. )

Detta gör att man inte vet hur och när trenden utvecklas förrän det är uppenbart för alla och då är det oftast för sent att agera. Det är därför man ska vara försiktig med att handla efter hur man tror att börsen ska utvecklas, framför allt om man har en långsiktig strategi. Om man ska citera Warren Buffett:

it is important for investors to focus on what is important and knowable. To make decisions based on what you are not very good at at the expense of what you are good at is not wise at all in investments.– Warren Buffett

Att man inte ska lägga för mycket tid på att analysera omvärldsfaktorer och makroekonomi som tex: ränteläget och istället fokusera på att hitta utmärkta bolag till ett bra pris oavsett makroläge. Bara den här enkla regeln kommer att spara mycket tid och bekymmer för investerare.

Men tyvärr det är inte så enkelt
Jag har många gångar tidigare skrivit att man ska försöka köpa så billigt så möjligt för att få den bästa avkastningen och den lägre risken som följer med. Då är det väldigt enkelt att man börjar koncentrera på aktiekurserna och börsen. Det som då är viktigt är att fokusera på enskilda bolags värderingar än snarare än vad man tror om marknaden i stort. Det vill säga Bottom-Up Investing som innebär att man fokuserar på enskilda bolag snarare än branschen eller marknadsläget. Lättare sagt än gjort.

Det bästa citatet kommer från Peter Lynch och sammanfattar vad jag försöker säga med detta inlägg.

"Far more money has been lost by investors in preparing for corrections, or anticipating, than has been lost in the corrections themselves." - Peter Lynch

Har du bra och stabila utdelningsbolag i portföljen så är det förmodligen smartare att fokusera på att köpa mer vid nedgångar än att försöka skydda portföljen från en eventuell nedgång när man varken vet hur stor nedgången blir eller hur länge den varar.

Här kan du lyssna på Peter Lynch själv som pratar om Market timing.

söndag 10 juli 2011

Swedish Match - Överexploaterad Kassako

Definitionen ”kejsarens nya kläder” kommer från HC Andersen (från wiki) och jag citerar:

används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till gruppen, även när det är uppenbart för dem själva att gruppen har fel. Att liksom det lilla oskuldsfulla barnet i sagan utbrista Kejsaren är naken! innebär att påpeka något som alla kan se, men som ingen vågat säga.”

Lite ironiskt överdriver jag ganska mycket men vad jag försöker säga är att Swedish Match en av de få bolag på Stockholmsbörsen som haft fin vinst och utdelningstillväxten men UTAN ATT VÄXA och det har gjort att skuldsättningen har ökat enormt och samtidigt nämns ingenting om hur hårt Swedish Match är skuldsatt och var den verkliga tillväxten kommer ifrån.

I de flesta analyser så pratas det om hur bra bolaget växer och hur stabil verksamheten är. Ta exempelvis aktiespararnas senaste analys, ”Snuset i Swedish Match inte lätt att tända på” som kommer fram till att bolaget går bättre än tidigare och är ett stabilt bolag där slutsatsen blir att P/E-talet högre än för konkurrenter som Altria och Philip Morris. Det finns ingenting om det låga egna kapitalet och soliditeten. (Jag antar att Aktiespararna köper sina analyser utifrån)

En liknande analys från placera – Swedish Match rimligt värderat – Inte heller här står det någonting om den höga skuldsättningen. Ännu en gång kan vi konstatera att de flesta analyser fokuserar lite för mycket på vinst och vinsttillväxt medan skuldsättning och risker inte tas hänsyn till.

Idag har bolaget enligt senaste balansräkningen Q1-2011 en soliditet på ca -10 % (fick justera soliditetet när jag kollade på den sensate delårsrapporten) och det gör att bolaget förmodligen har är bland de med lägst soliditet på Stockholmsbörsen. Hur bolag lyckas få ett minus soliditetet som kan det bero på att valutaföränringar och kanske också beror på att bolaget har 2 295 Mkr i likvida medel. (det skulle innebära en möjlig soliditet på mellan 6-7 % om man räknar in likvida medel)

Soliditeten var också negativ, -3 % i senaste bokslutet Q4-2010. Men om jag har uppfattat det rätt så handlade om omräkningen av valutaförändringar för utländska dotterbolagens nettotillgångar vilket gör att det påverkar koncernens eget kapital. Det vill säga det handlar mer om redovisningseffekter.
Swedish Match är bland utdelningseliten!På ett sätt kan jag ändå förstå att Swedish Match är en favorit bland många investerare. Bolaget är bland Utdelningseliten, det vill säga att bolaget har höjd sin utdelning under 11 år utan att sänka något enskilt år. Med andra ord, bolag har haft utmärkt vinst och utdelningstillväxt samt en bra tillväxt på aktiekursen.
Aktiekursen har 10 -dubblats12 år dvs. ”Ten Bagger investment” om man ska citera Peter Lynch. Eller man skulle kunna också säga en årlig tillväxt på ca 22 %.

Dessutom har utdelningen växt med ca 13 % årligen och vinsten med 15 % och det har gjort att utdelningsandelen har varit låg. Utan närmare koll på kassaflödet så skulle man säga att det finns fortfarande utrymme för utdelningstillväxt
Men omsättningstillväxten hänger inte medDäremot så står omsättningen i princip helt still. Den har till och med minskat de senaste åren. Från 2000 har omsättningen växt med 1,5 % men räknar man från 2001 så har den varit negativ.
Det finns säkert aktieägare i Swedish Match som inte håller med om att omsättningen minskar. Vilket är inte så konstigt när Swedish Match går ut i sin senaste årsredovisning och säger:

"Swedish Match redovisade stabila försäljningsökningar för hela verksamheten för helåret 2010. Jämförbar nettoomsättning för året ökade med 5 procent till 11 222 MSEK (10 678)".
Det där ordet jämförbar betyder omsättningsökning som jämförs i kvarvarande verksamheter efter avyttringar av verksamheter/tillgångar. Ni får gärna tycka att jag överdriver lite men om man ska vara lite realistisk så har den tototala omsättningen i själva verket minskat på grund av försäljning av tillgångar (eller vi kan använda finare ord som ”strukturella förändringar”). Hur som helst så är det fler bolag som använder samma beräkningsmetod. Skillnaden blir ändå stor beroende på hur man vill presentera omsättningen:

Var kommer Vinst- & Utdelningstillväxten från?Jag har tidigare fått mail från uppmärksamma läsare om hur Swedish Match lyckades öka vinsten och utdelningen medan omsättningen står still. Detta gör att Swedish Match en av de få bolag som är speciellt intressant att studera närmare utifrån företags- och aktievärdering när det gäller hur ett bolag kan växa fast det saknar tillväxt. Själv är jag varken intresserad av bolaget eller funderar på att köpa, till och med om bolaget har en av de stabilaste verksamheterna på Stockholmsbörsen. Det gör att vi kan skippa värderingsdelen.

Det finns flera anledningar för tillväxten men först ska man kolla närmare på själva branschen för att förstå Swedish Match lite bättre. Jag citerar Peter Lynch:

"slow-growth industry or, better still, a no-growth industry. It keeps competition away. Just think how many thousands of hot-headed business students want to conquer Silicon Valley. How many do you think want to conquer the funeral business? Not many. Burials aren't a growing industry, plus they're boring and depressing".
Med andra ord skulle man kunna säga att Tobak/Snusbranschen minskar och har ingen framtid precis. Tror inte heller man är direkt stolt över att jobba på Swedish Match. Det gör att konkurrenterna är stora men få och tillväxten sker dels genom förvärv och uppköp och dels genom att höja priserna mer än kostnadsökningen. Det gör att Swedish Match saknar alltför många konkurrenter och har tex: redan ca 90 % av hela snusmarknaden i Sverige. I sin tur leder detta till att Swedish Match kan sätta vilket pris de vill när de har kunder som är mer eller mindre helt beroende av produkten.

Det är två tillväxtfaktorer som man ser tydligt hos Swedish Match som har gjort att vinsten och utdelningen har växt under en längre tid.
1-Marginalerna
2-Återköp av egna aktier

1-MarginalernaAlla marginaler, Brutto-, Rörelse- och Vinstmarginalen har växt kraftigt under 2000 - 2011.

……….……Total tillväxt under 11 år
Bruttomarginal…...20 %
Rörelsemarginal….87 %
Vinstmarginal……119 %

Eftersom omsättningstillväxten var nästan lika med noll så tror jag inte att marginaltillväxten kommit från fler sålda enheter. Det har med största sannolikheten kommit från högre priser på sålt snus. Ta tex: senaste ökningen på snuspriset med 3-4 %. Sen kan det också bero lite på lägre kostnader i produktionen men största delen av ökningen kommer förmodligen från att Swedish Match har möjlighet att kunna öka sina priser högre än produktionskostnaderna och det gör att vinsten för såld enhet ökar vilket i sin tur gör att den totala vinsten ökar när omsättningen är detsamma.

Antalet sålda enheter MINSKAR?Man kan också säga att antalet sålda enheter minskar ganska mycket eftersom det högre priset också borde påverka omsättningen positivt men det gör den inte.

Defensiven har nyligen skrivet ett inlägg om tobaksskatten och vinstmarginaler för Philip Morris och det är liknande utveckling där. Citerar:

”Jag tror att det finns goda möjligheter för PMI att följa i Altrias fotspår och öka priserna mer än både volymnedgång och inflation. I USA har skatten på ett cigarettpaket ökat 6 gånger om sedan 1970. Men försäljningspriset har under samma period ökat 12 gånger ”
2- Återköp av egna aktierDet är nog detta som har påverkat vinstutvecklingen mest. Swedish Match har gjort stora återköp under senaste 11 åren. Man ser också tydligt att vinsten i Mkr har ökat med 9 % årligen medan VPA, vinst per aktie haft en ökning med 15 % under samma tid.

Fast dessa stora återköp + utdelningar har inte varit gratis för Swedish Match. Priset för vinst- & utdelningstillväxt senaste 11 åren har varit högre skuldsättning (en soliditet på 6 % från tidigare 30 %) och olika försäljningar av verksamhet/tillgångar. (dvs ”strukturella förändringar” som det så fint heter).


Vad kan lära sig av Swedish Match?
Tillväxt i minskande branscher:

Att vissa bolag kan öka vinsten/utdelningen under en längre tid utan att växa i form av högre försäljning av volym när bolaget har ”Pricing Power” som Warren Buffett uttrycker.

Tillväxt genom återköp:

Generellt är det en bra strategi för bolag som har svårt att växa. AstraZeneca är också ett annat bolag som har liknande återköpsprogram. Detta kan också vara ett alternativ för H&M längre fram men idag finns ingen anledning till återköp när bolaget kan fortsätta att växa med små investeringar. (det är också viktigt att återköpen görs när aktien inte alltför högt värderad)

Låg värdering:

Fast vi får inte heller glömma att Swedish Match hade en låg värdering under 2000 som många andra tråkiga verkstads- och fastighetsbolag i Stockholmsbörsen. Under 2000 hade Swedish Match en direktavkastning5 % (utdelningsandel 12 %)och ett snitt PE lägre än 10.

Låga marginaler:

Kan också vara en fördel om man tror att bolaget kommer att höja sina marginaler successivt genom tex: högre pris, lägre kostnader eller ökad försäljning. Men det är stor skillnad mellan olika branscher. Tex: Axfood har låga marginaler (har ganska begränsad möjlighet att öka marginalerna) men däremot säljer de oftare vilken gör att totala avkastningen ändå blir stor.

Swedish Match - Överexploaterad KassakoSlutligen tycker jag också att Swedish Match inte har samma tillväxtmöjlighet kvar för framtiden. En soliditet på 6 % gör att bolaget inte kan fortsätta med de stora återköpen som de har gjort tidigare. Marginalerna är redan ganska höga vilket betyder att det är ganska begränsad framtida tillväxt genom bättre marginaler. Omsättningen har gått ner och försäljningen på antalet enheter minskar förmodligen och kommer nog fortsätta så.

Med andra ord så känns det som att man har ”mjölkat Swedish Match” maximalt och det som kvarstår är ett hårt skuldsatt bolag med nedgående omsättning fast däremot hög lönsamhet och starkt kassaflöde. Det finns många som (framför allt akademiker) tycker att kapital i företaget ska används så effektivt som möjligt och där ser man att många bolag redan gör stora extra utdelningar för att minska ner eget kapital så att avkastningen blir högre. I Swedish Match har ledningen lyckats göra det tack vare en mycket stabil verksamhet men samtidigt kan man fråga sig hur kan man ha en soliditet lika stor som svenska banker?

För att svara på den frågan så räcker det med att kolla ägarstrukturen på Swedish Match:

De största ägarna!-Swedish Match Återköp…….....7,6 %
-Morgan Stanley Investment…….5,7 %
-Parvus Assett Management….…5,0 %
-Swedbank Robur Fonder……...2,8 %
-AMF Pension / Fonder………...2,2 %
-Didner & Gerge fonder………...1,4 %
-SEB Investment Management…..1,4%
-SHB fonder…………………....1,3 %
-Standard Life Investment….…....1,3 %
-Andra AP-fonden………….......1,2 %

Jag tror inte jag behöver säga mycket mer. Ägarfördelningen talar sitt tydliga språk. Aktiefondernas vinst och utdelningsmaximering. Ännu en gång ser man hur viktigt det är att ha en stabil ägare.

tisdag 5 juli 2011

INSIDE JOB - ”Bästa dokumentären” om Finanskrisen

Jag måste börja med att tacka Defensiven som påminde mig om filmen i sitt senaste inlägg.

SvD kallar den för ”Proffsig bild av krisen”, DN tycker att den är träffsäker och att filmen är betydligt mer insatt och djupare än Michael Moores – ”Capitalism A love story” samt under Oscargalan fick filmen pris för bästa dokumentär.

Det har kommit många liknande dokumentärer om finanskrisen och några av dem är:
-Överdos
-Räknenissarna i Wall Street,
-I.O.U.S.A
-The fall of Lehman Brothers
-Inside the meltdown
Ni kan se alla dessa gamla dokumentärer i samlingen Topp 20 dokumentärer. Frågan är varför ska man se ännu en dokumentär om senaste kreditkrisen?


Inside Job - Förmodligen den bästa
Enligt mig så är den här dokumentären betydligt proffsigare gjord och har bättre innehåll än tidigare dokumentärer och man får mer förståelse kring bakgrund till krisen och hur den tidigare konservativa finansbranschen har förändrats till dagens risktagande bonusbransch med oestetiska kneps. Dessutom blir man lite skrämd över att nästan ingenting eller väldigt lite har förändrats i finansbranschen efter krisen och det som är mest allvarliga är att deras stora makt över bestämmelser och politiken. Tycker att ni måste se den 120 min. långa filmen.

Nu finns det möjlighet att se hela dokumentären - Inside Job i 8 delar:









söndag 3 juli 2011

Uppdatering av Svenska Utdelningseliten

Fick önskemål om att uppdatera min gamla utdelningslista där man ska kunna se Svenska bolag som har höjt utdelningen 10 år i rad. Så jag har gjort några listor över Stockholmsbörsen.

Den här gången har jag försökt att lägga ribban högt och valt endast bolag som har haft utdelningar under 11 år. Det har gjort att många bolag som har haft en bra utdelningstillväxt inte kommer med på grund av enstaka år som de inte lyckats ge utdelning och bolag som har börjat dela ut efter 2001/2002 är inte heller med. Dessutom har jag inte heller tagit hänsyn till inlösen. Men det är ändå en utmärkt lista över de bolag som har haft en stabil utdelningstillväxt under 11år.

65 bolag (av 500)
Av börsens över 500 bolag så är det bara 65 bolag som har delat ut varje enskilt år under 11 år. (2011-2000).

17 bolag (av 65 )
Av de 65 bolagen så är det bara 17 bolag som har lyckats få en stabil utdelningstillväxt under 11år. Dessa bolag har inte sänkt sina utdelningar. Så man skulle kunna kalla listan för "Swedish Dividend Aristocrats". Det finns fyra bolag som har ”sänkt” sina utdelningar under enskilt år och ändå är med på listan. Det är Ratos, Skanska och AstraZeneca. För Ratos är det i själva verket ingen sänkning eftersom den höga utdelningen var ”extra utdelning” och det är samma sak för Skanska. När det gäller AstraZeneca så är jag lite osäker om det är en sänkning av utdelningen på grund av redovisning i annan valuta. De är ändå så pass stabila att jag tycker att jag borde vara med på listan. Det är också därför jag har SCA i listan.

De 17 bolag som haft den mest stabila utdelningstillväxten är:(se historiska utdelningen i bördata.se)
-Assa Abloy
-AstraZeneca
-Atlas Copco
-Castellum
-Getinge
-Hennes & Mauritz
-Ratos
-SCA
-Skanska
-Swedish Match
-Atrium Ljungberg
-Beijer Alma
-Peab
-Skistar
-Wallenstam
-Fenix Outdoor
-Skåne Möllan

En närmare statistik över bolagens årliga utdelningstillväxt, Yield on Cost och hur mycket 1000 kr investerade gav tillbaka i form av utdelningar.
De övriga 65 i utdelningseliten
De andra bolagen har inte haft lika stabil utdelningstillväxt under 11 år men å andra sidan finns de bland dem som har haft den högsta utdelningstillväxten och Yield On Cost. Därför behövs det fler listor för att få en bättre översikt över de olika utdelningseliterna. De övriga listorna är:
1- Årlig Utdelningstillväxt
2-Yield on Cost
3-1000 investerade kr gav total utdelning i kr – 11 år

1- Årlig Utdelningstillväxt
De 5 bolag som har haft den största årliga utdelningstillväxten under 11 år är:

-Kabe:………....27,5%
-H&M:………...27,1%
-Mekonomen:... 26%
-Wallenstam:.....25,1%
-NIBE:………...20,3%

En anledning till att dessa bolag har haft en så bra utdelningstillväxt är att under 2000 hade dessa bolag låg utdelningsandel. Kabe 22%, H&M 44 %, Mekonomen 43 %, Wallenstam 40 % och NIBE 22 % vilket är en förklaring till en sån utdelningstillväxt. Hela listan över Årlig utdelningstillväxt:
2- Yield on Cost
Det betyder direktavkastningen idag i relation till investering man har gjort 11 år tidigare ( i det här fallet). De 5 bolag med högsta Yield on Cost.

-Kabe:….…......45%
-Wallenstam:....39%
-Peab:….……..32,5%
-Sweco:…...…..30%
-Beijer:….…....26,7%

Både Kabe och Wallenstam har uppnått min målsättning på 40 % 20 år under bara 11 år :). En bra anledning till den höga Yield on Cost är att dessa bolag värderades lågt under 2000 och direktavkastningen för tex: Beijer var 10 %, Peab 6,3 % och Sweco 10 % + en stabil utdelningstillväxt utan några stora sänkningar. Hela listan över Yield on Cost:
3- 1000 investerade kr gav total utdelning i kr - 11 år
Listan visar de bolag har delat ut mest i kr under 11 år i relation till investeringen man har gjort. I detta fall är investeringen 1000 kr och de 5 bolag som har delat ut mest i kr är:

-Kungsleden….....4 695 kr
-Peab……………2 650 kr
-Kabe…………...2 413 kr
-Wallenstam…....2 383 kr
-Sweco………….2 335 kr

En total utdelning på 4 695 kr för varje investerad 1000 kr är för bra för att vara sant. Kungsleden är fortfarande i toppen över de bolag som har gett mest utdelning. Anledningen är som tidigare att Kungsleden var riktigt lågvärderat under 2000. Direktavkastningen var ca 15 % i kombination med bra utdelningstillväxt samt uppgående fastighetsvärden. Men till slut var Kungsleden tvungen sänka utdelningen med nästan 90 % under 2008. Hela listan över 1000 kr investerade gav:
Som jag har skrivit tidigare så är det samma mönster för att kunna få fram bästa framtida utdelningstillväxten. Några av dessa är:

Hög direktavkastning:
De bolag som har haft den största Yield on Cost och total utdelning har haft ganska hög direktavkastning i kombination med ganska bra utdelningstillväxt. Med andra ord, om man lyckas få hög direktavkastning så kompenserar det för lägre utdelningstillväxt. En annan fördel är att man kan investera i mer stabila bolag som har lägre tillväxt.

Utdelningsandel:
En låg utdelningsandel är också ett bra tecken eftersom bolaget har fortfarande utrymme att höja utdelningarna högre än vinsten. Det gäller också att komma ihåg att bolag som har lägre utdelningsandel har generellt lika låg direktavkastning vilket gör att det inte är lika lätt att hitta dessa bolag. Tex skillnaden mellan två bolag som har exakt samma vinst per aktie:

…………Direktavkastning…….Utdelningsandel
-Bolag A…………6 %...........................100 %
-Bolag B……….1,2 %.............................20 %

De bolag som finns på min elitlista kan vara en bra start för er som vill hitta intressanta utdelningsaktier. Glöm inte att kolla på lönsamheten, balansräkningen och fritt kassaflöde också.

En intressant filmklipp om utdelning och strategin att bolagen ska dela ut för lite för att investera i verksamhet är kanske inte den bästa lösningen? (fast man får inte glömma att det är alltid skillnad på verksamhet och kapitalbehov. När det är en fördel för vissa bolag att ha högutdelningsandel kan vara nackdel för andra)

Senaste Inlägg!