fredag 23 september 2011

Investeringssparkontot (ISK) - Ger mig huvudvärk!

Jag som har varit ganska positiv till ISK tidigare men har nu börjar inse hur krångligt det börjar bli när man försöker räkna fram exakt hur skatteunderlaget eller det så kallade "kapitalunderlaget" blir som ska schablonskattas. Har fått en del kritik för det tidigare inlägget om "hur lönsam är den nya KF". Själv fokuserade jag för mycket på HUR och NÄR ISK blev lönsam affär vid investering i utdelningsaktier på långsikt utan att ta hänsyn till några viktiga problem.

Det är framför allt beskattningen av insättningar som jag inte kollade närmare på och nu ser jag att den är den främsta anledningen till min huvudvärk när jag försökte skriva det här inlägget. Om ISK ska bli attraktivt för sparare så måste beskattningen av insättningar tas bort eller förenklas. Hela upplägget med beräkningen av insättningar är märkligt men regeringen har ingen plan för att ändra förslaget.

Samtidigt hoppas regeringen att den nya ISK ska förenkla beskattningen för småsparare och ska bli en attraktiv sparform. Vid fråga om hur populärt det nya förslaget kommer bli så svarade Peter Nordman;
-bedömningen är att nysparandet i stor utsträckning kommer att placeras i den här kontotypen. Efter 10-15 år ligger kanske hälften av det privata sparkapitalet ligger i den här formen.

Det verkar som om verklighetsuppfattning och sunt förnuft är en bristvara. Mer om problemen med insättningar och skatteberäkningar kommer längre ner.

De punkter som jag har tänkt diskutera:1-Skattesatsen och nya beräkningar för ISK
2-Negativ ränta-på-ränta effekt
3- Lättare att byta från KF/ISK än tvärtom
4- Fördelar med ISK i jämförelse med KF
5- Är First North och Aktietorget med?
5- Anledningen till huvudvärk - Insättningar
6- Beräkning av Kapitalunderlaget
7- Utdelning och ränta är ej inbetalning
-Huvudvärk 1: Automatisk dubbelbeskattning? eller?
-Huvudvärk 2: Aktiva affärer + belåning = olönsam!
-Huvudvärk 3: Hänsyn till Utdelningsdatum!
-Huvudvärk 4: Låsningseffekt!
-Huvudvärk 5: Amortering av lån!

1-Skattesatsen och nya beräkningar för ISKNu har regeringen ändrat den tidigare skattesatsen för ISK i försök att göra den attraktivare för investerare. De har nu tagit bort den fasta procentsatsen på 0,75 % och istället räknar bara med 30 % av statslåneräntan. Skillnaden blir stor när vi har ganska låg statslåneränta och just nu har vi en genomsnittlig statslåneränta på 2,88 % och skillnaden blir:

Gamla skattesatsen:

(2,88 + 0,75 %) * 30 % = 1,09 %
Nya skattesatsen:

2,88 * 30 % = 0,86 %

Det är ca 20 % lägre och den skillnaden kommer bli ännu större i takt med att statslåneräntan går ner. Om man skulle jämföra de olika skattesatserna, KF, gamla ISK och nya ISK så skulle man se den stora skillnaden.
Med andra ord så ökar den totala skattesatsen från KF till den nya ISK med ca 10 %.

Det betyder att det kommer att bli lönsammare efter förändringen av skattesatsen. Tidigare behövdes nästan 1 % -enheter högre direktavkastning för att det skulle löna sig med ISK och nu har den blivit betydligt mindre. Med nuvarande direktavkastning och statslåneräntan är ISK en lönsam affär. Nu har jag ändrat den gamla tabellen över lönsamheten vid olika statslåneränta och direktavkastning. Huvudregeln är att ha lika hög direktavkastning som statslåneränta om utdelningen ska täcka den årliga ISK kostnaden eftersom skattesatsen är lika stor som utdelningsskatten 30 %.

Den här beräkningen baserad på att den uteblivna utdelningsskatten på 30 % kan täcka stora delar av ISK-avgiften vilket gör att ISK depån blir lönsam när man slipper betala vinstskatt. I vissa fall kan det faktiskt vara en plusaffär med ISK om direktavkastningen är betydligt högre än statslåneräntan. Finanstankar har beräknat för H&M och det kan vara en lönsam lösning.

2-Negativ ränta-på-ränta effektI mitt tidigare inlägg så fick jag tipset att man måste räkna med en högre avkastning på portföljen när man inte får utdelningar. Anledningen är att det årligen dras pengar från kontot och för att täcka den förlusten så måste avkastning vara procentuellt högre ju längre tid man investerar. Då handlar det om minst 10-15 år eller mer innan man ser någon större effekt. Sen handlar det också om hur stor den genomsnittliga statslåneräntan blir under dessa år. Det är bra att känna till om man inte har tänkt investera i utdelningsaktier. Själv vill jag helst att utdelningen täcker hela avgiften.

3- Lättare att byta från KF/ISK än tvärtomDet är många som funderar på att vänta med att byta till ISK från det vanliga aktiekontot för att avvakta om det finns andra problem. Det är en klok idé men samtidigt får man inte heller glömma att det kan bli smart "skatteaffär" om man nu har en stor förlust på aktiekontot när man ska byta till en ISK. För det första så får man förhoppningsvis göra ett förlustavdrag så att man får en del av förlusten. Den andra är att man slipper vinstskatten i en ISK om börsen går tillbaka upp. Ett annat alternativ kan vara att gå över till KF innan man byter till ISK. Det blir tyvärr större courtagekostnader men det kan samtidigt löna sig. Sen som allt annat gäller det att man lyckas göra detta i närheten av "botten" vilket är den svåraste biten. Vad jag menar är att det kan vara svårare att byta från ett vanligt konto när man har en större vinst. Däremot så är det lättare att byta tillbaka från en KF eller ISK till ett vanligt konto i fall om man inte gillar det nya sparalternativet. Men tänk på att alla insättningar oavsett om du köper aktier eller inte kommer att beskattas året slut.
4- Fördelar med ISK i jämförelse med KFDet finns många fördelar men den viktigaste enligt mig är att ISK möjliggör ett direkt ägande. Då har man rätt till:-Insättningsgarantin
-Investerarskyddet
InsättningsgarantinOm din internetmäklare som Avanza eller Nordnet går i konkurs (sannolikheten är liten i jämförelse med en traditionell bank som sysslar med utlåning och egen förvaltning) då har du rätt till ersättning upp till 100 000 euro, vilket motsvarar 930 000 kr. Det handlar framför allt om dina likvida pengar på kontot.
InvesterarskyddetHandlar om att en bank/mäklare eller annat institut är skyldigt att hålla dina värdepapper skilda från sina egna tillgångar. Det gör att du kan få ut dina tillgångar vid en konkurs och flytta dem till en annan mäklare. Med nuvarande KF så kan du förlora hela dina likvida medel vid konkurs och dessutom har du inte lika säkert investerarskydd som ett vanligt konto eller ISK.
Andra fördelar!Det kommer vara tillåtet med derivat handel som tex: optioner och terminer. Samtidigt ska det vara möjligt att göra avdrag för utländsk utdelningsskatt. Mäklare som tillhandahåller ISK kommer att beräkna och rapportera schablonintäkten till skatteverket. Det gör att kapitalunderlaget för beräkningen av ISK-skatten blir en "inkomst" i inkomstslaget kapital. Har du ”utgifter” i inkomstslagetkapital, t ex bolån kan dessa kvittas mot kapitalinkomster. En nackdel är däremot att ”inkomsten” räknas om du söker CSN-lån.

Mer om det kan du läsa hos Stockman - Att välja mellan KF och ISK. En liknande jämförelse finns också hos Lundaluppen som har gjort en
sammanställning över skillnaden mellan vanligt konto, KF och ISK.
5- Är First North och Aktietorget med?Tidigare skulle man inte tillåta att man hade så kallade "otillåtna tillgångar" på en ISK. Med det menade regeringen med bolag som var listade i en oreglerad marknadsplats. Det gjorde att bolag som fanns med tex: First North, NGM och Aktietorget inte skulle vara tillgängligt för ISK. Men nu tror jag att man har ändrat det första förslaget och definierat om vad som är "otillåten tillgång". Med andra ord det ska vara möjligt att handla på de mindre listorna om jag nu uppfattat det rätt.
5- Anledningen till huvudvärk - InsättningarNu till det verkliga huvudproblemet där insättningarna till kontot räknas in i kapitalunderlaget och påverkar den slutliga skatten. Det gör att det blir komplicerat att räkna fram den rätta ISK-skatten för att avgöra om det är lönsamt eller inte att byta till en ISK. Nu handlar det inte enbart om handel med belåning i samband med trading utan ett vanligt konto utan lån kan också få flera olika problem som jag hade tänkt skriva om längre ner.
Anledningen till att regeringen vill räkna med insättningar?De själva säger:
"Förslaget i denna del motiveras uteslutande av risken som annars finns att skatt undviks genom att transaktioner sker kring kvartalsskiftena."
Sen har de också en annan motivering där de förklarar att "krediter" inte ska gynnas i förhållande till egna medel:
"Att undanta inbetalningar av kontanta medel som har lånats upp med tillgångar på ett ISK som säkerhet från huvudregeln att inbetalningar till kontot ska öka kapitalunderlaget är dock inte lämpligt eftersom det innebär att investeringar av upplånade medel gynnas i förhållande till investeringar med egna medel."
Jag förstår inte varför mätningar 4 gånger per år inte räcker. Hur har de egentligen tänkt? Ska småsparare försöka sälja sina aktier och flytta pengarna 4 gånger per år för att slippa betala 1 % skatt? Ingen förnuftig investerare kommer överhuvudtaget försöka med tanke på att enbart courtagekostnaderna kommer vara minst 1,2 % vid 0,15 % rörlig courtage (0,15 % * 4 * 2 ). Då kan man istället börja mäta oftare tex: varje månad.

Som jag ser det så försöker regeringen straffa bl.a. de som är daytraders som många gånger enbart har likvida medel på kontot efter tradingpasset varje dag. Det är också den här gruppen som använder stor belåning.

När det gäller regeringens andra motivering att inte gynna kredit i förhållande till investeringar med egna medel så tycker jag också att det låter lite konstigt eftersom då borde alla hävstångsprodukter som derivat och terminer ha liknande straffskatt.
Och hur realistiskt är det?
Om terminshandel kommer att vara tillåten i ISK ska då investeraren betala det totala marknadsvärdet för terminer vilket motsvarar 10 gånger eget kapital? Ta tex: OMX terminen som kan handlar för 10 000 och marknadsvärdet motsvarar för 100 000.
Ska man skatta för 100 000 kr när själv har satsat 10 000 kr? Då skulle nästan ingen syssla med terminshandel..Hur som helst så har regeringen fått mycket kritik och till och både Avanza och Nordnet har hotat med utlandsflytt om insättningarna kommer skattas. Kanske inte så konstigt när de flesta av deras KF- kunder använder belåning. Men nu har de varit lite passiva sista tiden. Har du nu upptäckt nya inkomstmöjligheter med ISK?
6- Beräkning av KapitalunderlagetNär man kollar närmare på hur beräkningen av kapitalunderlaget som ska beskattas i den nya ISK så står det att:"Kapitalunderlaget beräknas varje år och är en fjärdedel av summan av:
1. värdet av tillgångarna på kontot vid ingången av varje kvartal
2. belopp som betalats in till investeringssparkontot under året
3. värdet av finansiella instrument som förts över till investeringssparkontot av kontoinnehavaren under året
4. värdet av finansiella instrument som överförts från någon annans investeringssparkonto under året."
Det som är intressant är den första och andra punkten, värdet och tillgångarna vid ingången av varje kvartal och insättningar (belopp som betalas in till ISK under åter).

Om man ska försöka skapa en formel så skulle den kunna se ut så här: (OSB! Detta är min egen tolkning av regeringens regler vid beräkning av ISK skatten vilket kan vara fel. Därför tar jag gärna emot förslag på andra beräkningssätt)

Skatt = Kapitalunderlaget * ( 30 % * statslåneränta ) =

Kapitalunderlaget = (( Q1 + Q2 + Q3 + Q4 ) + (alla insättningar)) / 4
Exempel:
100 000 kr
i början och man sätter in 50 000 kr under året. Kapitalunderlaget skulle det bli: (om vi för enkelhetens skull räknar med oförändrad portföljvärde)



Med andra ord insättningen på 50 000 skulle öka skattningsunderlaget med 12 500 kr?

Kan det verkligen stämma?Nej det tror jag inte eftersom 50 000 kr kommer öka portföljvärdet och därmed automatisk höjer kapitalunderlaget. Hur mycket det slutliga skatteunderlaget blir borde bero helt på NÄR du gör insättningen.

Om du skulle göra insättningen efter Q1 så skulle beräkningen blir:



Om du skulle göra insättningen efter Q3 så skulle beräkningen blir:
7- Utdelning och ränta är ej inbetalningUtdelning och ränta kommer inte räknas som inbetalning. Vilket känns bättre när utdelningen inte kommer beskattas. Däremot kommer beskattningen i samband med återinvestering när det ökar värdet på portföljen.

"Det är enbart inbetalningar till ISK som avser "nya" kontanta medel inom ISK i den bemärkelsen att medlen inte härrör från andra tillgångar som förvaras på kontot eller avser överföringar från ett annat ISK som för öka kapitalunderlaget. Inbetalningar som avser ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på ISK bör därför inte heller öka kapitalunderlaget."
Huvudvärk 1: Automatisk dubbelbeskattning? eller?Som KF så kan man bara föra in pengar i ett ISK-konto. Det gör att den första kapitalöverföringen kommer att räknas som insättning vilket blir en dubbelbeskattning där man får betala 100 % högre skatt i första året.

Kan det verkligen vara sant att det blir en dubbelbeskattning på 100 % på redan den första insättningen? Tveksamt att regeringen gör ett sådant stort misstag. Jag tror att den första beräkningen på Q1 kan blir lika med 0 när du öppnar din ISK kontot. Det gör att dina första insättningar inte påverkar värdet för portföljen i det första kvartalet och därmed får man inte heller någon dubbelbeskattning. På liknande sätt skulle man kunna göra samma beräkningar för resterande kvartal och därmed skulle ingen av första insättningarna vara dubbelbeskattade. (OSB! Jag är inte säker att det är så)


Huvudvärk 2: Aktiva affärer + belåning = olönsam!
Som jag har sagt tidigare så kommer daytraders eller traders inte att utnyttja ISK när de samtidigt tar stora lån under dagen. Detta är inget problem för min del och andra långsiktiga utdelningsinvesterare som inte handlar aktivt med stor belåning. Hur som helst en lösning för de kan vara att ta lån utanför ISK kontot. Om vi skulle tex: räkna på en person som belånar kontot 50 % dagligen så kommer resultatet bli:


Huvudvärk 3: Hänsyn till Utdelningsdatum!Nu måste man ta hänsyn till när man ska sälja enskilda aktier eller hela portföljen. Eftersom den uteblivna utdelningsskatten i en ISK i de flesta fall täcker nästan hela avgiften. Det är det som gör KF och ISK så attraktiva vid låga räntor och hög direktavkastning. Om man däremot säljer enskilda aktier eller hela portföljen innan man får utdelningarna kan enskilda år riskera bli en förlustaffär i en ISK. På det sättet blir detta ännu en irriteration när köp/sälj beslutet i vissa fall måste anpassas efter utdelningstider.

Huvudvärk 4: Låsningseffekt!Om man av någon anledning vill ta ut kontanter från ISK, kan det vara allt ifrån akuta pengabehov eller att man vill ha pengarna i högre räntekonto tills man hittar ett bättre köp. Då kommer man att få en onödig dubbelbeskattning vid insättning. Det gör att det blir mer eller mindre en inlåsningseffekt där man inte kan utnyttja likvida pengarna lika lätt som tidigare.

Huvudvärk 5: Amortering av lån!Om vi antar att man har en långsiktig belåning i portföljen så kommer man "straffas" när man gör insättning för att minska ner belåningen. Men tänk också på att det beror mycket på när man gör insättningen. Om man lyckas göra den i slutet av året så kommer det påverka 25 % av beloppet. Samtidigt kan det vara bättre att slippa räntekostnaden än att betala en liten avgift. Självklart ännu bättre om man inte har något lån och för de flesta långsiktiga investerare är detta inget problem.

Slutligen!Om du tycker att namnet på investeringssparkontot är den största nackdelen för ISK så får du tänka om. Ärligt talat så får de gärna kallade det för vad som helst om de bara tar bort beräkningen av insättningarna. Varför inte kallade det för "förmögenhetsskattskonto för aktieägarna" helt ok för mig om jag inte behöver tänka på insättningsproblemen.

Så med andra ord, beräkningen av insättningen är kanske det största problemet eftersom den begränsar ganska mycket genom inlåsningseffekter oavsett om man tar lån eller inte. Värdeinvesteraren har skrivit mycket bra inlägg om det inte är så bra när investeringsbeslutet påverkas av skatteeffekten. Det gör att man missar att det viktiga är att göra bra affärer.

Om du upptäckt fler "huvudvärkar" så får du gärna dela med dig och gärna också fler beräkningsförslag eftersom jag inte är 100 på att beräkningen är rätt när det inte finns någon bra färdig beräkning från regeringen.

29 kommentarer:

  1. Du är inte ensam! Jag får också huvudvärk av att försöka förstå ISK.

    SvaraRadera
  2. Finanskvinnan
    Det jobbiga är att man kan få olika kapitalunderlag beroende på hur man räknar och jag har inte lyckats hitta någon bra exempel på "riktiga" beräkningar. Vi kommer säkert få det längre fram när den nya lagen går igenom. Men det gör att osäkerheten är fortfarande stor.

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas du uppmärksammat att "insättningsskatten" från och med årsskiftet också gäller kapitalförsäkring då beskattningen av KF förändras. Så om du står i valet mellan KF och ISK så blir skatten lika med skillnaden att summan blir avkastningsskatt eller inkomst av kapital.

    Så krångla inte till det för mycket.

    SvaraRadera
  4. Kommer utdelningar verkligen inte att räknas som en insättning i ISK?

    Det är ju en insättning. Som banken gör åt en. Väl?

    SvaraRadera
  5. "Huvudvärk 4 inlåsningseffekt", Detta är den punkt som stör mig mest. Hur hög ränta måste man ha på sitt sparkonto för att tjäna på att ha dom där istället för att låta pengarna ligga kvar på ISK-epån?

    Mvh //Ekonomisk Trygghet

    SvaraRadera
  6. Cristoffer
    Jojo! Det vet jag att insättningar kommer att skattas för KF också. Det är bara att jag har inte fokuserat på KF eftersom min målsättning har hela tiden varit direkt ägande och ISK.

    Sen alla dessa detaljer, det är därför jag har hänvisat till dig :)..

    Däremot så får du gärna komma med förslag om du har ett bättre beräkingsmetod för beräkningen av kapitalunderlaget beroende på när exakt insättningarna görs (som jag tycker är viktigare!)

    SvaraRadera
  7. L
    Det är vad regeringen säger!

    "Som inbetalning avses vid till-lämpning av 37 § första stycket 2 inte inbetalning av
    1.ränta, utdelning och annat avkastning än ersättning vid överlåterlse på tillgångar som för-våras på investeringssparkontot."


    Vilket låter också logisk varför ska man räkna in utdelningarna i skatteunderlaget när man redan betala skatt för hela portföljvärdet ändå. Men sen tror jag att den ökar värdet på ditt portfölj och kommer ändå räknas in i skatteunderlaget senare.

    SvaraRadera
  8. John
    Tyvärr det blir så. Det är också därför det spekuleras att räntan i ISK kommmer bli låg. Varför ska mäklaren erbjuda ränta när du inte kan ta ut pengarna lika enkelt :)

    SvaraRadera
  9. Att beskatta inkomster måste väl vara för att försöka minska belåning. Annars hade det väl varit lättare att använda uttag för att räkna beskattning, och kanske enklare att undvika dubbelbeskattning då.

    SvaraRadera
  10. Även om man investerar långsiktigt i bra företag.Kan saker hända som gör det nödvändigt att sälja,kanske med förlust.Den förlust som då uppstår har man ingen möjlighet att kvitta mot övriga vinster.

    SvaraRadera
  11. Finlandskryssaren24 september 2011 12:56

    Angående att man inte ska betala skatt för utländska utdelningar,
    innebär det att man kan söka avdrag för skatt betald utomlands?

    Skatten dras ju oftast direkt av företaget som delar ut.

    Om jag minns rätt har Nordnet i vissa fall ordnat avdrag åt kunder som har KF, vilket har bokförts långt senare.


    Vem sköter i så fall den administrationen som kommer att bli omfattande?

    SvaraRadera
  12. Finlandskryssaren25 september 2011 07:03

    För att förtydliga, om ingen sköter den administrationen (att kräva tillbaka utländsk källskatt),
    så kommer jag i praktien ändå att få betalat minst 15 % skatt på utländska utdelningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Avanza gör det !

      Radera
  13. Äntligen har man lyssnat och tagit bort straffbeskattningen om 0.225 %, det sparar en genomsnittlig sparare med 1 miljon kr hela 2250 kr om året.

    Nu tar vi nya tag och riktar kritik mot resten av förslaget.

    SvaraRadera
  14. Anonym
    Jag tycker att det är märkligt att de inte räknar med uttag när insättningar ska räknas!

    SvaraRadera
  15. Nisse
    Helt rätt! Det kan man dra fördel av på kortsikt men jag och förmodligen många andra räknar med framtida vinster. Annars hade jag inte ens tänkt på ISK alternativet.

    SvaraRadera
  16. Finlandskryssaren

    Innebär det att man kan söka avdrag för skatt betald utomlands?

    Det blir nog säkert så och när du själv blir direktägare så tror jag att det är du och skatteverket som kommer göra det administrativa delen. Dvs, du begär avdrag och skatteverket borde granska underlaget som de får från mäklarna?

    SvaraRadera
  17. investeringssparkonto
    Hmm! ISK blir nu betydlig lönsammare fast jag är lite tveksam om regeringen kommer förbättra sparformen ytterligare som tex; insättningsproblemet. Men jag misstänker att de kommer upptäcka att den inte kommer bli någon succe.

    SvaraRadera
  18. Jag förstår inte riktigt hur ni får till denna s.k. dubbelbeskattning av insättningar? Jag är ingen skatteexpert, men kapitalunderlaget räknas ju på värdet av tillgångarna vid INGÅNGEN av kvartalet + insättningar under året, vilket jag tycker är logiskt. Dvs det blir som i din andra bild om dubbelbeskattning. Vid ingången av Q1 har man 0kr och vid ingången av Q2 har man 100,000kr om man sätter in pengarna under Q1. Detta ger exakt samma effekt som om man skulle beskatta värdet av tillgångarna vid slutet av kvartalet och inte beskatta insättningar. Anledningen till att man istället räknar på början av kvartalet + insättningar är just för att undvika att man tar ut pengarna varje kvartal – visst kan detta låta långsökt och orimligt att någon skulle göra, men det är ett kryphål och systemet med att beskatta insättningar+tillgångar vid ingången av kvartalet täpper till detta kryphål UTAN att leda till dubbelbeskattning.

    Räkna själv: Ta ditt exempel ovan och sätt in 100k Q1. Det blir enligt regeringens förslag ett kapitalunderlag på [(0+100+100+100)+(100)]/4=100. Om man inte räknade med insättningar men istället räknade på innehavet i slutet av kvartalet blir det (100+100+100+100)/4=100. Det blir samma resultat oavsett när du gör insättningarna: om du gör dem Q3 blir det [(0+0+0+100)+100]/4=50=[0+0+100+100)/4. Om du har 100k i början av året och sätter in 50k per kvartal blir det [(100+150+200+250)+200]/4=225=(150+200+250+300)/4.

    Alltså handlar detta inte om dubbelbeskattning, utan endast om att försvåra skatteplanering.

    SvaraRadera
  19. Otur då för den som sätter in pengarna den sista i månaden i valfritt kvartal, istället för den första i nästkommande kvartal som i dina exempel.

    Dessutom är lösningen totalt onödig eftersom medelvärdesberäkningen götar bort "årsskiftesproblematiken".

    SvaraRadera
  20. Finanstankar
    Stor tack! Jag behövde den här. Har haft många olika ideér om hur man skulle kunna beräkna beroende vilken tid och hur man väljer. Med dina beräkningar så har jag börjat förstå vart felet är exakt. Dvs jag räknar med första årets insättningar och värdet för Q1 samtidigt.

    Ser att både du, lundaluppen, finanskvinnan och stockman har liknande beräkningar så det gör att det känns bättre. Med andra ord det finns ingen dubbelbeskattning.

    SvaraRadera
  21. Anonym
    Japp! Det gäller att tänka om när man ska göra insättningarna.

    SvaraRadera
  22. Men... Då har man ju likt förbaskat en sorts dubbelbeskattning? Tänk att vi börjar med 0kr och sedan gör en engångsinsättning under året. Beroende på när du gör insättningen får du betala olika mycket i skatt, MEN man får ju fortfarande betala för insättningen oavsett när den görs OCH det insatta beloppet återstående kvartal av året. Förvisso får man inte den effekt du först trodde men dubbelbeskattning är det ju definitivt fråga om när man måste skatta även för insättningen och det gillar jag inte alls. Bättre att underlaget beräknades varje dag , precis som t.ex. ett bolån eller ett vanligt bankkonto och skippa beskattning av insättning. Det är ju inga problem med dagens teknik för Nordnet etc. och man skulle kunna göra insättningar/uttag som man ville utan att få betala skatt flera gånger för samma pengar och kryphålet är ju i praktiken utraderat (ingen lär ju ta ut alla tillgångar varje dag).

    SvaraRadera
  23. Jonas
    Jag misstänker att det blir ingen dubbelbeskattning när du gör insättningar. Eftersom den första kvartalet räknas som "0" värde. Jag kommer försöka förklara i nästa inlägg.

    Dubbelbeskattning kommer när du tar ut pengar och gör en ny insättning.

    SvaraRadera
  24. Jonas: Ja om man tar ut och sätter in pengar i ISK under samma kvartal får man dubbelbeskattning. Men i övrigt blir det inte dubbelbeskattning eftersom man delar med 4. Dvs stoppar du in 100k skattas först 100/4 för insättningen och sedan om du stoppar in pengarna i Q1 blir det ytterligare (0+100+100+100)/4 (du hade ju 0 vid ingången av Q1 och sedan 100 vid ingången av Q2) dvs totalt 100k som skattas, vilket ju är korrekt eftersom du haft 100k i din ISK under nästan hela året. Hade man inte räknat med insättningen hade du bara skattat på 300/4=75 trots att du haft 100 i ISKn under nästan hela året. Sätter du in dem i Q3 blir det 100/4 för insättningen och sedan (0+0+0+100)/4 för kapitalet, dvs 50, vilket också det är rimligt eftersom du haft 100k på kontot under ca ett halvår. Så visst tjänar man på att sätta in pengar första dagen på ett kvartal snarare än sista dagen, eftersom skatten blir densamma, men du hinner teoretiskt få lite mer avkastning under de 3 månaderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bästa svaret, tack för förklaring.

      Radera
  25. Men det här med att man får kvitta avkastningskatten mot förlust av kapital, ex boräntor, det är något som jag tycker försvinner i bruset om ISK.

    Majoriteten av de som sparar i aktier har säkert någon form av lån som de betalar räntor på. Har man köpt villa eller bor i storstäderna har man troligen ett lån som överstiger värdet på aktieportföljen. Det betyder ju att man definitivt kan kvitta avkastningsskatten mot räntorna.

    Jag kan inte se någon fördel med att stanna kvar i kapitalförsäkring när man tar hansyn till kvittningmöjligheterna. Är det något jag missar?

    SvaraRadera
  26. Anonym
    Du tänker rätt! Med ISK får man flera fördelar som inte finns i KF bl.a kvittningsmöjlighet. Däremot så är det samma nackdelar med KF som ISK.

    SvaraRadera
  27. ISK hade en oväntad stabiliseringseffekt på aktiemarknaden. Vi skall se vad händer nu när motorn Kina börjar hosta och regeringen tänker skruva på skatten. Det vore synd att förstöra ISK. Det skulle vara ännu bättre om man slopade löpande beskattningen och endast uttaget beskattades. Det vore idealiska pensionskontot, men det finns säkert ideologiska hinder och staten behöver jämt inflöde av skatter.

    SvaraRadera

Senaste Inlägg!