söndag 8 januari 2012

Utdelningstillväxt & 10% Yield on Cost!

Jag har passat på att öppna en ISK och jag kommer framöver att köpa nya aktier direkt i ISK:n, medan mitt gamla innehav kommer vara kvar i KF tills slutet av nästa år när skatteeffekten blir minimal enligt vad jag har skrivit i tidigare inlägg om ISK-strategi inför 2012. Jag har fått en del frågor gällande om man ska ha ISK ifall man satsar på utdelningsstrategi. Svaret blir JA eftersom det är lönsammare när du slipper utdelningsskatt i en ISK.

Nu när jag kollar tillbaka på hur utdelningsstrategin har gått så inser jag att man blir belönad av att kunna vara disciplinerad på att spara och investera under en längre tid. Det är framför allt den viktigaste erfarenheten är att kunna vara kall och inte köpa allt som rör sig eller ser intressant ut. Det är verkligen inte lätt när man sitter med en del ”cash” eftersom det finns ALLTID intressanta case fast med tiden blir man bättre på att inte göra någonting. Med andra ord, jag har inte gjort så mycket sista tiden eftersom köplusten har avtagit i takt med senaste tidens uppgång eller snarare att nedgången som alla har väntat på inte har kommit än.

40procent 20år
Det finns många som tror att strategin ”40procent 20år” innebär att man ska spara så mycket så möjligt under 20 år men det är långt från vad jag har tänkt mig. I själva verket var tanken med strategin att man gör en stor insättning i början och att man återinvesterar utdelningarna under tiden. Om man startar med en direktavkastning på 4 % och en tillväxt på 12,5 % årligen (inklusive återinvestering på 2,5%) så hamnar Yield on Cost (din direktavkastning på investerade pengar i början) över 40 % efter 20 år. Det som är mest svårt är att hitta bolag som klarar av att höja utdelningarna under så lång tid och därför kan det vara smartare att inte vänta sig en högre utdelningstillväxt än 10 % inklusive återinvestering som motsvara mellan 2,5 % till 3,5 beroende på direktavkastningen.

Kassaflöde, kassaflöde och kassaflöde!
När jag skriver kassaflöde så menar jag att utdelningarna ska fungera som kassaflöde. Det är en stor fördel att kunna spara mest i början eftersom då ökar man utdelningen lättast. Däremot det är mycket svårt att spara en större del av inkomsten under en längre tid. Därför har jag tidigare skrivit om att kunna spara hårt i början 1-3 år och sen låta utdelningarna och återinvesteringen fungera som nytt sparande. Med andra ord man bygger ett stabilt och växande kassaflöde under några år och sen låter man det växa av sig själv. Det enda man behöver göra är återinvestera utdelningarna på förnuftigt sätt i andra utdelningsaktier. Den kombinationen är faktiskt mycket kraftfull när man dessutom räknar med tiden.

Hur har det gått för 4020?
När det gäller portföljvärdet och aktiekurserna så har jag inte så mycket koll på exakt hur mycket det har gått upp. Jag vet att det har gått plus tack vare de lägre inköpspriserna under 2008/2009 men det är inget som jag brukar kolla på. Utan det som är viktigt är utdelningen och utdelningstillväxten som jag har fått under tiden. Om jag räknar med en oförändrad utdelning under 2012 för H&M 9,5 kr (H&M är största delen av portföljen) så har jag fått 15,8 % i total utdelning efter skatt på mina investeringar och förmodligen nästan lika mycket när det gäller aktiekursen vilket motsvarar en årlig avkastning på ca 8 % senaste 4 åren.

Om man kollar på de tre delarna som ökar den totala utdelningen:
-Nytt sparande
-Utdelningstillväxt
-Återinvestering


Så ser man att nytt sparande har varit det viktigaste för den enorma utdelningstillväxten i början. Men när portföljen växte så blev det mindre viktigt med tiden och utdelningstillväxten från portföljens aktier kommer vara viktigast i fortsättningen. Under 2012 räknar jag med oförändrad utdelningstillväxt medan tillväxten kommer enbart från nytt sparande. Det betyder också att jag kommer sluta med nytt sparande och kommer enbart återinvestera utdelningarna.

Första drömmålet - 10 % Yield on Cost
Just nu har portföljen en Yield on Cost på ca 6 % baserad på utdelningen i år och den totala investeringen som jag har gjort. Om jag nu räknar med en utdelningstillväxt på 15 % nästa år och 10 % de kommande åren + återinvestering så kommer jag lyckas nå en Yield on Cost på ca 10 % om så där 4 år vilket är en spännande målsättning. Det betyder att min grundinvestering kommer automatisk att öka med 7 % årligen efter skatt. Detta kommer då fungera som ett utmärkt kassaflöde som kommer behövas när man ska köpa nya aktier. Man ska inte heller glömma att under tiden får jag 40 % i totala utdelningar vilket kommer att behövas under nedgångar.

Det gäller hitta de bästa aktierna som har kombination av:

1-Hög direktavkastning helst 5 % eller mer. De bästa köpen av direktavkastningen sker i samband med att hela börsen går ner kraftigt som tex: 2008/2009. Då brukar stabila aktier med låg direktavkastning få mycket attraktivare värderingar.

2-Stabila aktier med ”normal” tillväxt. Med normal menar jag att det räcker lång med en tillväxt mellan 8-13 % årligen. Det som är viktig är att tillväxten sker lönsamt vilket är inte lätt att hitta.

Enklare metod för 10 % Yield on Cost
Senare har jag också börjat inse att man behöver inte letar efter tillväxt utan det kan räcka med stabila bolag med låg tillväxt. Men då gäller att köpa till en direktavkastning som är högre än 6 % och tack vare återinvestering får du ändå ganska bra tillväxt.

Det är lite därför jag inte rekommenderar stabila USA aktier (tex: KO, P&G, JNJ) lika ofta som tidigare eftersom där får man en direktavkastning på ca 3 %. Det tar nästan 9-13 år innan man når en 10 % Yield on Cost till med en utdelningstillväxt mellan 10-15 % årligen. Dessutom är den totala utdelningen under tiden är inte lika mycket om man hade en hög direktavkastning från början. Ett teoretiskt exempel på vad jag menar:

Bolag A:
3 %
direktavkastning
15 % årlig utdelningstillväxt

Bolag B:
7 %
direktavkastning
5 % årlig utdelningstillväxt

Vilken skulle vara den bästa utdelningsinvesteringen om 10år?

För både bolag A och B tar det nästan 9-10 år innan både har en Yield on Cost över 10 %. Men det som är intressant är den totala utdelningen man får under tiden. Dessutom blir den ännu intressantare när man räknar in återinvesteringen under tiden.
Den totala utdelningen man får av dessa bolag är:
Bolag A: 60 %
Bolag B: 88 %
Med andra ord det har varit 28 % lönsammare att välja bolag B till och med om det har tagit nästan lika mycket tid. Hög direktavkastning med låg tillväxt har sina fördelar i jämförelse med lågdirektavkastning och högre tillväxt. Dessutom brukar bolag med låg tillväxt ha lägre värderingar och därmed är man säker att man får hög direktavkastning idag.

Några verkliga exempel på hög direktavkastning + låg tillväxt.

Axfood - 10 % Yield on Cost på 3 år.
Axfood hade en direktavkastning på 7,1 % (om vi nu räknar med den högsta direktavkastningen under 2008/2009). Sen dess har utdelning har ökat från 10 kr till 12 kr. Det gör att Yield on Cost på 7,1 % växt med: -Inköp: 7,1 %
-Utdelningsökning: 20 %
-Återinvestering: 4,97 %
(7,1 % * (20% + 4,97%))
Investeringen på Axfood under 2009 gav en Yield on Cost på ca 9 % under 2011 och under 2012 kommer den förmodligen hamna på 9,6 % tack vare återinvesteringen.

SCA - 8 % Yield on Cost på 3 år.
Ett annat stabilt bolag som gav 7,1 % under 2008/2009 och räknar man med utdelningstillväxten från 3,70 till 4 kr + återinvestering av utdelningen så hamnar Yield on Cost på 7,7 % och under 2012 får man förmodligen 8 % när man räknar in återinvesteringen.

27 kommentarer:

  1. Hej,

    Mycket intressant blogg och läsning. Tack för det!

    När du skriver att det lönar sig med en ISK i en utdelningsstrategi antar jag att du jämför med en vanlig depå och inte en KF?

    1. Hur kommer det sig att du flyttar från KF till ISK?

    2. På en KF dras ju skatten direkt från ditt konto hos mäklaren. Har jag fattat det rätt att på en ISK rapporteras uppgifterna till skatteverket och hamnar som en kvarskatt vid deklarationen istället?

    SvaraRadera
  2. Hører til blandt top 3 af alle de interessante indlæg (og det er mange) du har skrevet. TAK Ole

    SvaraRadera
  3. Riktigt bra inlägg som vanligt 4020!

    Jag är också lite nyfiken på varför du har planer på att flytta från KF till ISK?

    Har det med direktägande att göra måtro? :)

    Mvh
    Fredrik

    SvaraRadera
  4. Hur bör man räkna YoC på ett vanligt aktiekonto? Bruttoutdelning eller nettoutdelning?

    SvaraRadera
  5. Anonym
    Exakt! KF och ISK har samma avgifter (fast olika beräkningsmetod). Där skiljer det inte så mycket när det gäller långsiktiga lönsamhet vid utdelningsinvestering.

    1-Som jag har skrivet i tidigare inlägg så ser jag många fler fördelar i en ISK än KF.

    http://40procent20ar.blogspot.com/2011/12/isk-varfor-berattar-ni-inte-hela.html?utm_source=BP_recent

    2-Japp! Jag ser det som en ytterliga fördel där man kan ha kvar skatten till mitten av nästa år :)

    SvaraRadera
  6. Ole
    Roligt att du gillar inlägget.



    Legendarisk
    Det är en av fördelarna som jag har väntat länge på. Hittade faktiskt 10 st till fördelar:

    http://40procent20ar.blogspot.com/2011/12/isk-varfor-berattar-ni-inte-hela.html

    SvaraRadera
  7. Anonym
    Det handlar om bruttoutdelning i relation till din totala investering när man pratar om Yield on Cost.

    Jag tror att tanken från början är att jämföra med andra investeringar som tex: fastigheter, obligationer, bankränta som inte påverkas lika mycket av tex: aktiekurser och som beräkas direkt på din egen insatta kapital.

    SvaraRadera
  8. Mycket bra inlägg!

    Jag har själv aldrig fattat hur det kommer sig att även de mest seriösa och erfarna bloggarna gärna väljer amerikanska utdelningsaktier med 3% ränta. Lundaluppen är till exempel en blogg jag följer men som i mångt och mycket inte investerar som mig själv utan satsar på J&J och Walmart etc. Jag tycker själv att det finns massor av svenska bolag som är mycket mer köpvärda än dessa om man är dividend-growth investor. Tack för dina superba blogginlägg! :)

    Mvh, Erik

    SvaraRadera
  9. @anonym att ta med i beräkningen när du köper amerikanska aktier är vad usd/sek står i. Lyckas du köpa en stabil aktie med 3%-ig utdelning i dollar då usd/sek står lägre än normalt så blir din reella utdelning i SEK större i framtiden.

    @4020 Tack för en bra blog som jag inte börjat läsa ordentligt förrän nyligen. En tanke på det är med ISK bara. Hur kan du svara definitivt JA på att ISK är bättre än en vanlig depå? Det beror ju till stor del på vad statslåneräntan står i den 30 november nästkommande år. Har inte räknat på hur stor marginal det är till brytpunkten för det men man kan ju inte räkna med att den kommer vara lika låg som det är nu i fortsättningen.

    Dock håller jag med om att det överlag ser bättre ut och har också valt ISK till min portfölj.

    SvaraRadera
  10. Erik
    Det är för att dessa bolag har mycket mer stabilare verksamhet än många svenska aktier men samtidigt håller jag med att nivån på direktavkastningen spelar en stor roll. En annan sak kan vara också att många av USA jättarna har stark "moat" vilket gynnar vid dåliga tider/hög inflation.

    SvaraRadera
  11. Krokodil
    Vet inte om jag ska kallade det för definitiv JA men jag tycker att den passar bäst när man har portfölj med hög direktavkastning och där man förväntar sig någorlunda bra tillväxt för framtida aktiekursen.

    Har gjort tidigare beräkningar på ISK när Regeringen hade ett högre förslag på skatteberäkningen i början. Och då kunde man ändå förvänta sig någorlunda avkastning i fall man räknade med tillväxten i aktiekursen i kombination med utdelningarna.

    http://40procent20ar.blogspot.com/2011/05/investeringssparkonto-isk-hur-lonsamt.html

    Nu när regeringen har justerat ner skattesatsen med 0,75 % så blir det ännu lönsammare (nästan samma nivå som gamla KF). De prioder med hög statslåneränta kan kompenseras om man räknar in aktiekursen.

    Däremot om man har en portfölj med låg eller ingen direktavkastning och där vi har lång period av hög statslåneränta så är det självklart inte lika lönsamt med ISK eller KF. Hur som helst fördelen är att man kan lättare byta till en vanlig konto vid perioder med hög statslåneränta när man inte behöver betala vinstskatt.

    SvaraRadera
  12. @Anonym/Erik
    Alla kanske inte är dividend-growth investors? ;)

    Jag själv har inte några ekonomiska målsättningar som är kopplade till aktieutdelningar, och skulle därför aldrig tacka nej till en bra investering bara för att direktavkastningen är för låg.

    Samtidigt är det ju ganska trevligt när utdelningarna dyker upp på kontot, och det är frestande med tanken att i någon utsträckning kunna leva på sina utdelningar i framtiden.

    SvaraRadera
  13. Investeringsinspektören
    Det var kloka svar!
    Det lätt att man kollar blind på utdelningen men det som är mest viktigt är lönsamheten/kassaflöde och hur ledningen investerar dessa för lönsam tillväxt.

    Det man ska inte heller glömma är att låg direktavkastning inte behöver vara nackdel om företaget har låg utdelningsandel och återinvesterar större delen av vinsten på ett klokt sätt.

    Det är bara kolla på Fenix Outdoor. Bolag har länge haft låg direktavkastning pga låg utdelningsandel fast vinsten har ökat mer än 10 ggr senaste 6 åren.

    Fast det finns inte många bolag som Fenix :),, Det är också därför jag skrev ett inlägg om Hakon Invest som är en typisk exempel på att det är oftast bättre om vinsten går till utdelningar.

    Sen finns det andra aspekter som om, hur och när gör det återköp av egna aktier.

    SvaraRadera
  14. Jag är nog ändå mer förtjust i den blå linjen än den röda. Den blå är betydligt mer exponentiell medan den röda nästan är linjär. Så drar du ut x-axeln till 20 eller 25 år så blir det brutala skillnader åt andra hållet. Men frågan är om tillexempel JNJ lyckas hålla en utdelningstillväxt på 15%, jag håller mina tummar!

    SvaraRadera
  15. Mycket bra inlägg. Ett bolag som jag tror kommer ge mycket fin yield on cost om ett par år är Micro Systemation. Just nu ligger direktavkastningen på strax över 7% och utdelningen bör kunna öka med minst 10-15% de närmaste åren. Vore kul att höra din åsikt om detta bolag. Ser även fram emot att kunna överskåda MSABs historik på börsdata.se, då de nyligen har bytt lista till small cap.

    SvaraRadera
  16. På lång sikt om man sparar till framtida pension som alltid nämns i amerikanska aktiebloggar så är amerikanska aktier ett bra alternativ då deras företag är stabilast, har starkast varumärken, verkar i hela världen o drar nytta av Kina/Indien och om man tittar på USA vs Sverige så ser jänkarnas aktieportföljer kanske tråkiga ut men fan om man har tålamod o har Wal-Mart och liknande aktier säger jag bara det är ju i USA de rika finns. Kortsiktigt om man vill ha mer pengar är det så fall bättre att satsa på att köpa aktier som stiger några 100 % o sälja av eller andra sätt som är mer riskabla.Många företag med hög direktavkastning kompenserar mer aktieägarna för bristande framgångar eller sviktande aktiekurs

    SvaraRadera
  17. smålänningen
    Om du räknar med 20-30 år så skulle jag också föredra 15% utdelningstillväxt fast jag har blivit mer tveksam om man kan lyckas hitta såna bolag. Däremot JNJ borde kunna öka sin utdelning mellan 7-9% i många år till.



    Anonym
    Micro systemation? Jag kommer tyvärr inte hinna med att lägga upp något nytt i börsdata närmaste tiden.

    Jag har inte heller kollat på bolaget tidigare. "Verksamt inom kriminalteknologi för mobiltelefoner" Tror inte jag kan så säga så mycket om branschen :)...

    Ser att de har gjort en extra utdelning (annars är direktavkastningen ca 5%) och frågan är om de kommer fortsätta med det, vilket är möjligt när vinsten är 1,47 kr. Däremot så bör man också kolla på fritt kassaflöde eftersom bolaget har en soliditet på ca 50%. Hur som helst så verkar det vara ett ganska lönsamt bolag med höga marginaler vilket är alltid trevligt.

    SvaraRadera
  18. Anonym
    Visst det är så! Fast som jag har sagt tidigare hög direktavkastning behöver inte vara bättre än låg direktavkastning med högre tillväxt och tvärtom.

    När du säger:

    "Många företag med hög direktavkastning kompenserar mer aktieägarna för bristande framgångar eller sviktande aktiekurs"

    Så kan jag hålla med att det finns många bolag som vill så gärna ha nöjda aktieägare som har lite för "hög" direktavkastning än vad bolaget klarar av. Den vanligaste/enklaste förklaringen förmodligen är att ledningen har en kortsiktig intresse att få upp aktiekursen pga hög lön/optionsbonus ect.

    Som investerare kan man faktiskt se detta när utdelningen är betydligt större än kassaflödet och om den historisk utdelningen har finansierat via lån eller nyemission.

    Det finns också så många andra faktorer som spelar roll på sikt som tex:

    1-Företagets kassaflöde och lönsamet!

    2-Hur företagsledning allokerar kapitalet och hur ser deras investeringar ut?

    3-Återköp kan också vara en viktig redskap om det görs på rätt sätt.

    4-Vissa bolag kan inte växa lönsamt och det är nog bäst med hög utdelning eller återköp än att försöka växa genom dyra förvärv.

    Så det gäller att kolla noga för varje bolag oavsett om de har hög eller låg direktavkastning. I både fallen finns det utrymme för ledningen att missbruka företagetsvärde negativt.

    SvaraRadera
  19. trevlig läsning. Amerikanska bolag har väl i regel lägre utdelning men större återköp än svenska. ExxonMobil ger bara 2,2% men återköpen uppgår till typ 5% årligen.

    SvaraRadera
  20. Defensiven
    Helt rätt! Lika så ska man inte heller glömma att kolla på utdelningsandel, Utdelning/FCF-andel och hur företaget återinvesterar resten av vinsten som är kvar.

    SvaraRadera
  21. Hej 4020!

    Undrar hur du ser på problemet med att utländsk källskatt för aktier noterade i andra länder. Jag har av denna anledning svenska aktier i KF och utländska i aktiedepå.

    Mitt resonemang är att om jag redan betalt 15% i skatt på utdelningen så blir jag då dubbelbeskattad i KF, varför jag väljer depå där jag enbart betalar 15% ytterliggare, dvs iongen dubbelbeskattning.

    (vet att avanza tidigare varit luddiga kring om man ska kunna dra av denna skatt men något säkert besked kring detta har jag inte sett)

    Hur resonerar 4020 och ni andra?

    Mvh Johannes

    SvaraRadera
  22. Johannes
    Det har aldrig varit problem i KF eftersom försäkringsbolaget som kan dra av källskatten för sina kunder. Det har inte varit självklar tidigare.

    Däremot när det gäller ISK så ser jag en stark fördel som saknas i en KF. I en ISK kommer du kunna "behålla" ISK-skatten inne i kontot fram till nästa årsdeklaration vilket du kan inte göra i en KF.

    Sen den viktigaste fördelen är att du själv kan dra källskatten i samband med deklarationen. Med andra ord det du förlorar 15% i källskatt kan du i en ISK tjäna genom att du inte betalar ISK-avgiften i samma år.

    SvaraRadera
  23. 4020,
    Tack för snabbt svar. Ok, jättebra att försäkringsbolagen drar av källskatten.

    men jag förstår inte vad du menar här:
    "Sen den viktigaste fördelen är att du själv kan dra källskatten i samband med deklarationen. Med andra ord det du förlorar 15% i källskatt kan du i en ISK tjäna genom att du inte betalar ISK-avgiften i samma år."

    Dras inte källskatten av i en ISK för utländska aktier?

    Förstår för övrigt argumentet med att skjuta upp skatten och investera de pengarna under tiden osv.

    Johannes

    SvaraRadera
  24. Edit:
    Min fråga var egentligen, jag förlorar väl inget i källskatt om jag själv kan dra av den på deklarationen? kan du förklara närmare?
    Johannes

    SvaraRadera
  25. Johannes
    OK! Ett enkel exemepel!

    -Ett ISK konto med 100 000 kr.

    Om tex säger att du kommer att betala ISK avgiften i nästa år 2012 så kommer du behålla dina avgift i kontot som motsvarar: 495 kr

    Samtidigt om du har hela ISK i utländska aktier som tex: ger en direktavkastning på 4% så kommer du förlora ( 4% * 15%) 0,6 % i källskatt. 0,6 % = 600 kr.

    600 - 495 = 105 kr

    Med andra ord källskatt "förlusten" kommmer bli mycket mindre än om du hade en KF. Du slipper inte källskatten men det blir lättare att hantera problemet i en ISK.

    I en KF hade du varit tvungen att betala både Källskatten + KF-avgiften under samma år, dvs 600 + 495 = 1 095 kr och dessutom det är inte säkert att du kan få tillbaka om inte fondbolaget hjälper till.

    mvh
    4020

    SvaraRadera
  26. Johannes
    Jag glömde också säga att nästa år 2012 kommer du kunna få din källskatt dvs, 105 kr tillbaka och med andra du slipper indirekt betala någon ISK-skatt eftersom källskatten blev högre.

    SvaraRadera
  27. 4020,
    mycket bra förklarat! tack för att du tog dig tid. då blir det nog ISK för mig med.
    Johannes

    SvaraRadera

Senaste Inlägg!