onsdag 29 februari 2012

Årets ekonomibloggare = 4020?

En trevlig nyhet av Åre Kapitalmarknadsdagar som har pågått sedan 2010 och det verkar som om de har börjat utse ”Årets ekonomibloggare” för första gången i år.

Det är totalt sex bloggare som är nominerade till priset Årets bloggare och dessa är:

-Cornucopia
-Ekonomistas
-Finansmamman
-Sloped Curve
-The Insider
Och slutligen 4020

Det är en imponerande samling av bloggare (fast det hade varit roligare om fler värde- och utdelningsbloggare hade varit med på listan) där de flesta är mer allmänt inriktade på nationalekonomi/politik och det är en del forskare och professorer. Till och med om vinstchansen för min del är liten så är ändå jätteroligt att vara med bland de nominerade. Samtidigt är det viktigaste också att värdeinvestering, utdelningar och långsiktighet inom aktier uppmärksammans.

söndag 26 februari 2012

Stabilt kassaflöde - Verklig exempel

Den här blir uppföljning av det tidigare inlägget om Kassaflödesschema för Wonderful businesses. Jag tycker att det är alltid bra att kunna se ett riktigt exempel och historiska nyckeltal från verkliga företag, dels för att lättare förstå vad som är viktigt och dels för att kunna jämföra med de företag som man ska analysera i fortsättningen.

Eftersom stora delar av det kassaflödesschemat grundar sig på Warren Buffetts definition på ”great businesses” så hade jag därför tänkt ta med tre bolag som ägs av Berkshire Hathaway. Dessa kommer vara:

-Coca-Cola (KO)
-Procter&Gamle (PG)
-Johnson&Johnson (JNJ)

Dessa tillsammans motsvarar ca 30 % av hela Berkshire Hathaways totala börsnoterade innehav.


Jag kommer att försöka kolla på tre viktiga egenskaper utan att gå in mycket i detaljerna och dessa är:

1-Lönsamhet
2-Capex/Fritt kassaflöde
3-Investeringar/tillväxt

Jag tror inte jag behöver beskriva så mycket om vad dessa bolag gör och vilken fantastisk historik de har haft. Det som är unikt med dem är kombinationen av starkt varumärk, mycket stabil verksamhet och bra/lönsam tillväxt. Men vi kollar lite snabbt på utdelningstillväxt de senaste 17 åren så förstår ni vad jag menar ni som inte känner till dessa bolag.

Utmärkt utdelningstillväxt men varför så uselt YOC?
En utdelningstillväxt på mellan 10-12 % de senaste 17 åren är inte ett dåligt resultat. Men kollar man på detaljerna kring Yield on Cost under samma tid så känns det inte lika intressant. Detta beror framför allt på den höga värderingen eller rättare sagt den låga direktavkastningen dessa bolag hade under 1995/1996. En utdelningstillväxt på 12,4 % under 17 år gör att JNJ genererade bara en Yield on Cost på 9,7 % vilket är mycket dåligt. Det beror på att direktavkastningen för JNJ bara var 1,5 % under 1995/1996.
Ännu en gång kan vi se varför man inte ska betala för mycket oavsett hur bra företaget är eller om det har en bra tillväxt. Hade man däremot betalat en direktavkastning på 4 % så hade Yield on Cost varit 26 % och en direktavkastning på 5 % blivit en YOC på 32 %. (Nu har jag inte räknat med återinvesteringar)

1-Lönsamhet
Den första delen, marginalerna (dvs lönsamheten i relation till omsättningen), ligger mycket högre för dessa bolag än snittet för vanliga börsbolag.

Marginaler
För att visa den stora skillnaden på lönsamheten mellan JNJ, P&G och KO med tex. några av Svenska favoriter inom industribolag så har jag gjort en tabell över marginalerna. För skojs skull så har jag också tagit med H&M. Det man inte ska glömma är att marginaler ska helst jämföras med samma bransch/verksamhetstyp eftersom det kan bli lite fel att jämföra marginaler för konsumentprodukter och industriprodukter.

Avkastning
Den andra delen är lönsamheten för det totala kapitalet som också kallas för avkastningsmått. Där kan man snabbt se om bolaget genererar tillräckligt med avkastning på tillgångar och eget kapital.

Här tycker jag att man ser mycket tydligt hur lönsamheten skiljer sig totalt mellan USAbolag och några av Sveriges industribolag som har stort kapitalbehov och mycket högre skuldsättning.

Låg P/S och P/B = låg värdering?
Många tycker att nyckeltal som P/B och P/S kan vara intressanta att kolla på om man vill hitta lågvärderade bolag men det man inte ska glömma är att lågt P/B eller P/S säger ingenting om vad bolaget har för lönsamhet och kassaflöde. Däremot, bolag med låg P/B och P/S kan vara tecken på en verksamhet som är kapitalintensiv och som också kan ha låg avkastning. Personligen tycker jag inte att man ska lägga stor vikt vid dessa nyckeltal om man letar efter bolag med hög avkastning. En ny tabell över P/S och P/S för att kunna lättare se vad jag menar.

2-Capex/Fritt kassaflöde
När man har hittat ett lönsamt bolag så måste man ändå kolla att kassaflödet eller snarare fritt kassaflöde är i nästan samma nivå som vinsten. Om det inte är så måste man fråga sig vad som händer med investeringarna.

Nu har jag försökt att ta fram en ”riktig” Capex, dvs enbart underhållsinvesteringar och försökt att ta bort det som räknas som tillväxtinvestering, förvärv eller finansiella placeringar. Med andra ord jag borde få Owner Earnings istället för Fritt Kassaflöde. Men eftersom det är svårt så kan man aldrig få det 100 % rätt. Men hur som helst så har jag gjort ett 5 års snitt för att få ett jämnare snitt.
Jag tycker att capex siffrorna säger mycket om verksamhetens investerings/underhållsbehov. Ju mindre Capex andel desto mer som går till kassaflöde. Mycket viktigt nyckeltal som alla seriösa investerare borde lägga mer tid på för att kolla bolagets investeringsbehov. Läs också Defensiven som har skrivit ett liknande inlägg om Investeringsbehov och Capex för liknande bolag.

3-Investeringar/tillväxt
Nu kommer till det allra viktigaste och det som är mest försummat av många investerare. Låt oss säga att vi har hittat bolag som har hög lönsamhet och avkastning på kapital och som i sin tur har låg Capex. Då kan man fråga sig vad som händer med resten av fritt kassaflöde om bolaget bara delar ut 40-60 %?

Kollar man på USA-bolagen så ser man liknande investeringar för resten av FCF. Dessa är:
- Förvärv
-Återköp av egna aktier
-och en del finansiella placeringar

Och gör man ett 5-års snitt på hela så ser man att förvärv, återköp och utdelningar ligger på nästan samma nivå. PG har gjort mindre förvärv men däremot så har bolaget valt att göra större återköp.

Till sist kan man också fråga sig om dessa förvärv görs på ett klokt sätt och om det kommer att generera lika bra avkastning som nuvarande verksamheten. På liknande sätt kan man också kolla på om återköpen sker när bolagets aktiekurs har för hög/låg värdering. Inga lätta frågor att få svar på men det är ändå viktigt att analysera. Ett enkelt sätt kan vara att kolla på den historiska utvecklingen av:(gäller framför allt vid förvärv)
-marginalerna
-avkastning på EK eller T
-avkastning på Investerad kapital.

söndag 19 februari 2012

Intelligenta får och analytikerjakt

Nu blev det ännu ett meningslöst inlägg om finansbranschen fast jag hade tänkt mig att ge exempel på några utmärkta bolag. Men det kändes som om jag var tvungen att skriva lite om senaste tidens häxjakt mot analytikerna. Ta tex:

"Kort sagt är analytiker en fårskock som springer åt samma håll som alla andra och säger "bääää". För detta får de betalt och titulerar sig "experter" när de alltså bara är får".

Detta är ett citat från Cornucopia där han kritiserar Peter Malmqvist uttalande om analytikerna i di.se och där han i slutet skriver:

"Tillägg: På tal om att bara följa strömmen, så kan man ju använda teknisk analys till det istället för analytikerkåren. Den som köpte OMXS30 på tisdagens gyllene kors MA50/MA200 ligger på plus än så länge."

Nu vill jag varken försvara Peter Malmqvist eller några analytiker men ironin i de hela är att trendverktyg baserad på teknisk analys förmodligen kommer generera lika många falska signaler som analytikernas felrekommendationer. Men både för analytikerna och Cornucopia handlar det inte om att ha RÄTT utan snarare SÄLJA och det något som båda är duktiga på.

Lika så Dagens Industri som har börjat med ”häxjakt” mot analytikerna med flera artiklar och det är självklart bra att de granskas kritiskt, men man ska också komma ihåg att Dagens Industri är ingen välgörenhetsorganisation och om man skulle kolla på deras artiklar så kan man verkligen ifråga sätta kvalitén på innehållet. Fast som sagt, det handlat inte om att ha RÄTT utan de måste också generera tillräckliga många besökare till hemsidan.

Analytiker - Intelligenta får?
Att säga analytiker är ”dumma” blir nog lite fel fast vi alla gillar att driva med så kallade ”experter”. Jag tror att man måste kolla närmare på hela branschen eftersom hela systemet är byggt på att försäljning, intäkter, lön och bonusar. Jag tycker att man måste kolla närmare på finansbranschens olika aktörer som på något sätt samarbetar med analytikerna:

Privata investerare
Tyvärr, men jag upplever att en stor del av privata investerare behandlar börsen/aktier mer som kortsiktig ”spelhåla” även om det inte var meningen från början. Det är lätt att prata om värdeinvestering, långsiktighet och bra bolag men det är psykologisk inte lätt att följa. Det är betydligt lättare att köpa när börsen befinner sig i uppgående trend eller när den enskilda aktien går upp. Då får man en direkt belöning utan behöva vänta flera månader/år. Dessutom är känslan av att få rätt starkt beroendeframkallade. Det räcker med att kolla vilka stora risker investerare (eller rättare sagt spekulerare) tar med sina pengar. En tidigare statistik om vilka aktier var männens favoriter - Männens 5 favoritaktier!
* Switchcore
* Morphic
* Pricer
* SAS
* Mobyson

Jag tycker att bara den här säger mycket om vad de flesta små investerare vill ha för analyser.

Aktiemäklare/Rådgivare
Här är också på lite samma sätt som privata handlare. Fast här väljer man att få hjälp från professionella rådgivare som främst måste ge vad kunderna vill ha. Troligtvis snabba vinster? Kanske inte alla men förmodligen en större andel av kunderna som väljer aktiemäklare vill ha någon som är mer insatt i aktiemarknaden och det sista kunderna vill höra är att deras aktier har gått ner 20-30 %.

En vanlig uppfattning kan vara att experter/proffs ska kunna undvika nedgångar och följa med uppgångar eller att de har information som ingen annan har. Det gör att aktiemäklare måste fokusera på mer kortsiktiga momentumlösningar för att inte förlora kunderna som inte gillar nedgångar i portföljen. Dessutom genererar det också mer courtage när det görs snabbare affärer med små vinster.

Detta ser man tydligt i de vanliga köp/säljrekommendationerna som kommer från analytikerna där man ger köprekommendation bara för att aktien kan gå upp 10-20 % och en stopp-o-loss nivå på ca 5-10 %. Detta är strategi som är mer likt trading än investering och det är självklart lönsamt för både mäklare och analytiker eftersom:

1-Det genererar fler analyser/jobb för analytikerna och samtidigt fler affärer för mäklaren.

2-Dessutom ger den vad de flesta vill kunder vill ha - snabba vinster.

Fondförvaltare
Nu vet jag inte exakt hur mycket samarbete som finns mellan analytiker och fondförvaltare men en sak är säker, nämligen att de flesta förvaltare försöker ha indexliknande utveckling eftersom de tjänar bra på de fastavgifterna oavsett hur mycket de lyckas generera för kunderna. Samtidigt blir den kortsiktiga utvecklingen ännu viktigare eftersom alla fonder granskas lika hårt på olika hemsidor och tidningsartiklar. Det har kommit mer och mer tjänster som granskar fondernas utveckling.

För att fondförvaltaren ska kunna locka/bibehålla fler kunder måste han/hon kunna prestera bättre på kort sikt för kunna hamna bland månadens-/årets topplista. Lösningen som är bra kortsiktigt är sällan bra i det långa loppet. Det är också därför det finns få riktiga ”värdeinvesterings baserade fonder” fast många säger sig att vara det. En riktig värdeinvesterare kommer få en sämre utveckling än börsen på kort sikt (framför allt när det går upp kraftigt). Kollar man bara under 1999/2000 så förlorade många värdefonder kunder till mer tillväxt/IT.

Corporate finance/Företagsledningen
Dessa är nog analytikernas största inkomstkälla. Det är framför allt när företag ska börsintroduceras eller via nyemission få in nytt kapital. Därför tycker jag att det är lite konstigt när man säger att det är vattentäta skott mellan analytikerna och corporate finance. Analytikerna kan inte vara självständiga och kritiska när deras corporate finance avdelningen är beroende av de stora inkomsterna som uppdragen genererar.

Likaså finns det ett tydligt samarbete mellan företagsledningen och vissa utvalda analytiker för att få allmänt intresse kring företaget och där med att påverka aktiekursen. För ledningen är det självklart positivt att kursen går upp när deras förmåner/bonusar är relaterade till aktiekursen. Det betyder också att företagen lättare kan attrahera nytt kapital för vidare tillväxt.

Intelligenta får?
Analytikerna har kanske ”fårliknande” beteende men de är knappast dumma. De gör som alla andra i finansbranschen - fokuserar på det som är mest lönsamt. Följa den allmänna trenden som brukar vara lukrativt på kortsikt. Hur ska de annars få dessa höga löner/bonusar.

När man kollar på de olika samarbetspartnerna som analytikerna är beroende av så inser man att analyserna måste utformas så att det säljer. Jag tror knappast en analys skulle säga, att en viss aktie är övervärderad och vänta tills den går ner med 40-60% innan det är dags att köpa, eftersom den skulle troligtviss inte sälja och det skulle vara varken bra för:
-Analytikern
-Banken/mäklaren
-För kunder som vill ha snabba vinster.

Vem är den slutliga kunden & vad vill de ha?
Jag blivit mer och mer skeptisk till hela branschen och om den överhuvudtaget ger något mervärde för småinvesterare som har en långsiktig placeringshorisont. Ta tex. Aktiespararna som ska ändå vara en seriös aktör som ska bevaka de små aktieägarnas intresse och långsiktighet. Det man inte ska glömma är att deras största intäkter kommer direkt från medlemsavgifter. Då är inte alls konstigt att aktiespararna anpassar sig efter medlemmarnas önskemål/behov när deras medlemmar minskar kraftigt.

Men då kan man fråga sig, var är aktieägarnas intresse? Vad vill de ha för tjänster? När man kollar på senaste numret av Aktiespararen så ser man:

-Reklam om diverse fonder

-Diskutioner/spekulation om marknadsläget (mer makroekonomi) och hur kommer att börsen utvecklas under 2012.

-Börs-SM och där årets vinnare har gjort 5 olika omplaceringar i riskflydda aktier som:
Lundin Petroleum
Nordic Mines
Petrogrand
Karo Bio

-Ännu mer spekulation om hur börsen ska utvecklas under 2012.

-Reklamblad för Spiltan som söker flera investerare(här kan vi pratar om riktiga fårskallar) och deras pengar.

-Många halvdåliga analyser där fokus ligger på kortsiktighet

-Artikel om hur man ska använda teknisk analys i sin strategi

-Slutligen mycket information om alla möjliga fonder

Jag tycker att det säger mycket om vad den vanliga aktiespararen vill ha för tjänster idag. Vi borde nog kanske börja kritisera oss själva mer än att bara skylla på analytiker och finansbranschen. De erbjuder ändå det som efterfrågas av oss.

torsdag 16 februari 2012

Kassaflödesschema för Wonderful Businesses

Det pratas mycket om de “utmärkta bolagen” när man nämner Warren Buffett och värdeinvestering och jag har också skrivit en del om det. Däremot så tycker jag att det saknas en tydligare definition på ”redovisnings- och nyckeltalsnivå” (vad man ska leta efter i årsredovisningarna) som inte heller diskuteras särskilt mycket.

De vanligaste egenskaperna man brukar nämna är:
-Starkt varumärk
-Konkurrenskraftig tjänst/produkt
-Bra ledning
osv.

Det är mer kvalitativa egenskaper som är inte så lätt att identifiera i årsredovisningen eller räkna på med hjälp av olika nyckeltal/formler (fast det är möjligt till viss del). Självklart är dessa mycket viktiga för att hitta och värdera bra företag. Men däremot så tycker jag att det behövs ett tydligare ”flödesschema” eller något liknande över nyckeltal som skulle underlätta att hitta så kallade ”wonderful businesses”.

Först - Definitionen av Wonder Businesses
Kollar man vad Warren Buffett har sagt om ”great businesses" upprepade gånger i intervjuer och i många av hans letters to shareholders:

"The best businesses by far for owners continue to be those that have high returns on capital and that require little incremental investment to grow and an extended period can employ large amounts of incremental capital" - Warren Buffett.

Det finns 3 mycket viktiga saker i detta korta citat:
1-High Returns on Capital
2-Require little incremental investment
3-Can employ large amounts of incremental capital

Flödesschema över kassaflödet.
Nu har jag försökt att göra en enkel guide för att leta efter (de egenskaperna som Warren Buffett rekommenderar) i vanliga årsredovisningar. Den viktigaste/största delen blir kassaflödesanalysen som hjälper till att identifiera dessa wonderful businesses. Här kommer ett flödesschema över kassaflödet:


1-High Returns on Capital
Den enklaste delen är att identifiera bolagets lönsamhet vilket är det lättaste även för de som kan väldigt lite om företagsvärdering och beräkning av nyckeltal. Det handlar om de bolag som konstant genererar hög avkastning på eget kapital och samtidigt har låg belåning/skuldsättning. Det finns många andra nyckeltal än avkastning på EK som jag tycker fungerar nästan lika bra som tex: avkastning på totalt Kapital, rörelsemarginal och vinstmarginal.

Balansräkning
För att kolla på avkastningen/lönsamheten så behöver man både resultat- och balansräkningen. I balansräkningen går det att se bolagets finansiering,(räntebärande skulder) skuldsättning (nettoskuldsättning) och eget kapital (soliditet). Dessutom går det också att se hur kapitalintensivt bolaget är genom att kolla på tillgångar. Oftast är det bolag med hög andel av anläggningstillgångar har högre skuldsättning och lägre avkastning/lönsamhet.

Resultaträkning
På resultaträkningen kan man direkt se hur mycket av omsättningen som omvandlas till bruttoresultat, rörelseresultat och vinst. Genom att jämföra vinsten med tillgångarna i balansräkningen kan man se den totala avkastningen. Dessutom kan man också kolla på hur stort rörelsekapital som behövs för att generera omsättningen och vinsten.

2-Require little incremental investment
Nu kommer den mest intressanta delen som jag misstänker att många inte ens kollar på överhuvudtaget eftersom man måste använda sig av kassflödesanalysen. Här tror jag att Warren Buffett menar flera saker. Dels bolag som kräver mindre tillgångar och rörelsekapital och dels bolag som kräver små resurser för att underhålla/bibehålla bolagets nuvarande verksamhet och samtidigt generera tillväxt. Om man läser ett längre citat från letters to shareholders som handlar om Sees Candy så förstår man mer vad han menar:

"Typically, companies that increase their earnings require capital investment to finance their growth. That’s because growing businesses have both working capital needs that increase in proportion to sales growth and significant requirements for fixed asset investments...//...It’s far better to have an ever-increasing stream of earnings with virtually no major capital requirements. Ask Microsoft or Google". - Warren Buffett

Alltså, att tillväxt kräver både ökning av rörelsekapital i from av t.ex. större varulager i samband med högre omsättning och nya investeringar i form av anläggningstillgångar som t.ex. fastigheter och maskiner. Bolag som har lågt kapitalbehov och mindre andel i anläggningstillgångar behöver inte lika mycket investeringar för att växa. Samtidigt minskar kostnaderna för framtida underhållsinvesteringar när företaget har mindre andel anläggningstillgångar som kräver kontinuerligt underhåll för att bibehålla samma kapacitet. Det gör att mer av kassaflödet går vidare till fritt kassaflöde.

Kassflödesanalys
Först ska man kolla på det operativa kassaflödet före förändringarna i rörelsekapital. Det gör man enklast genom att man räknar på resultat före skatt +avskrivningar -betald skatt. Detta finns redan beräknat och klart i kassaflödesanalysen.

Kapitalbehov
Här kan man se förändringarna i varulager, kundfordringar och leverantörsskulder. Vissa tycker att man inte ska kolla på förändringarna i rörelsekapital men personligen tycker jag att det ändå är viktigt att se den långsiktiga utvecklingen. Man kan se om bolaget kräver mer rörelsekapital än tidigare i relation till omsättningen och vinsten. Samtidigt kan man se om bolaget binder för mycket kapital i kundfordringarna ifall vissa stora kunder inte betalar sina räkningar. Vinsten registreras men kassaflödet uteblir. På liknande sätt kan också se hur mycket av kassaflödet som binds upp av varulager som inte blir sålda.

Capex
Nu kommer det som jag tycker är bland det viktigaste när man kollar på bolagets kassaflöde. Capex står för ”Capital Expenditures” och det betyder utgifter/investeringar för underhållsåtgärder som kan vara t.ex. att man investerar i nya maskiner för att bolaget ska kunna bibehålla samma tillverkningskapacitet. Det kostar men den skapar inte direkt något högre vinst/kassaflöde. Fast det registreras ändå som en investering och påverkar resultaträkningen minimalt genom avskrivningar under en längre tid. Kapitalintensiva bolag med stora anläggningar har stora capex kostnader. Därför kan nyckeltal som EBITDA vara varningstecken eftersom stora avskrivningar kan vara tecken på bolag som har stora underhållskostnader.

Om man lyckas få fram bolagets capex (oftast är det mycket svårt att räkna ut eftersom många bolag inte redovisar det tydligt) så har man fått så kallade Owner Earnings som är Warren Buffetts sätt att räkna på den "verkliga vinsten" bolaget genererar.

3-Can employ large amounts of incremental capital
Här kommer också en viktig punkt som tyvärr många inte tänker på. Det finns inte många bolag som kan både ha hög lönsamhet/lågt kapitalbehov och som samtidigt kan växa med samma lönsamhet/låga kapitalbehov. Däremot finns det allt för många bolag som "förstör" värde pga att tillväxten innebär:
-Högre kapitalbehov
-Fler tillgångar
-Större framtida underhållskostnader

Med andra ord, den totala lönsamheten minskar i takt med tillväxten. Då kan man fråga sig om det är så smart att bolaget växer. Dessa wonderful businesses brukar ha en unik fördel att de inte bara kan växa lönsamt utan också kan växa med högre investeringstakt som innebär att bolaget kan återinvestera större delen av vinsten tillbaka till den lönsamma tillväxten.

Investeringar
Efter tillväxtinvesteringar så är det fritt kassaflöde som är kvar som kan ge:
-Utdelningar till aktieägare
-Amorteringsmöjligheter av lån
-Ökning av kassan

När man ser alla dessa egenskaper så kan man lättare förstå varför vissa unika aktier/företag har haft så bra utveckling över en längre period. Samtidigt tror jag också att jag kommer vara ganska nöjd om jag bara hittar de första två egenskaperna, dvs: hög lönsamhet och låg kapitalbehov som i sin tur genererar hög fritt kassaflöde. Den sista delen om att bolaget behöver växa lönsamt blir inte lika viktigt om bolaget väljer att dela ut större delen av kassaflödet till aktieägarna eller alternativ återköp av egna aktier i fall om bolaget har svårt att växa lönsamt.

Nästa inlägg ska jag försöka ge några bra exempel på så kallade wonderful businesses och kolla närmare på deras avkastning, capex, fritt kassaflöde och lönsamma investeringar. Troligtviss blir det några aktier som Warren Buffett äger via Berkshire Hathaway. Jag tror att det hjälper väldigt mycket om man ska göra egna analyser när man kan jämföra med verkliga exempel.

För er som vill ha mer detaljerade beräkningar inom kassflödesanalysen så finns mer noggrannare inlägg som beskriver hur man kan hitta och räkna fram de olika nyckeltalen som beskrivs i detta inlägg – Fördjupning i årsredovisning del 2 - Kassaflödesanalys

söndag 12 februari 2012

Look Through Earnings - Investmentbolag

De flesta av er vet säkert att det inte är intressant att kolla på vinst per aktie för investment- och fastighetsbolag. Detta eftersom värdeökning eller minskning av innehaven/fastigheterna gör att vinst per aktie blir helt meningslös som ett vettigt nyckeltal när det inte säger någonting om vilken vinst verksamheten genererar.

Varför skriver om detta om det är allmänt känt?
Jo! Det händer att jag får en del mail om att vinsterna på tex investmentbolag i börsdata verkar vara helt fel pga att de varierar så kraftigt. Då tolkar en del det som att det fel är i börsdata och vet inte att vinsten är i själva verket är en redovisningseffekt där värdeförändringarna av tillgångarna räknas in. Liknande synpunkter har jag också fått för bolag som har gjort extraordinära/engångsvinster eller har haft ovanligt stor extrautdelning.

Jag tror att nybörjare inom FA har för stor ”tilltro” till vinsten per aktie och inte alltid vet att det är en redovisningseffekt och inte representerar det verkliga flödet av pengar. Kanske inte så konstigt när det skrivs så mycket om P/E och vinst per aktie i analyser.

Investmentbolag
Detta märks mest för renodlade investmentbolag som Investor och Industrivärden där värdeökningen (börsvärdet för samtliga noterade innehav) varierar kraftigt. Ta tex Investor som hade en förlust på -48 kr/aktie under 2008 medan vinsten för 2009 blev 41 kr/aktie.

På resultaträkningen för Investor ser man det tydligt att värdeminskningen för 2008 var -39 492 Mkr medan för 2009 gick det upp nästan lika mycket, 31 327 Mkr. Med andra ord, mer än 90 % av vinsten påverkas av värdeförändringarna i aktiekurser/börsvärde för innehaven för dessa år (2008-2009).

Look Through Earnings
Om man ska försöka kolla närmare på vinsten och investmentbolag så tycker jag att man också ska titta närmare på en viktig definition som kommer från Warren Buffetts letters to shareholdersLooking through earnings. Warren Buffett menar att redovisat resultat för investmentbolag som Berkshire Hathaway inte exakt mäter den ekonomiska utvecklingen eftersom rörelseresultat påverkas en del av utdelningar som kommer från de bolag han inte äger till 100 %. Det betyder också att i själva verket ser rörelseresultatet lägre ut än när vinsten räknas på utdelningarna och inte på vad själva bolagen tjänar. För att få en total uppfattning om Berkshire Hathaways totalvinst så tycker Warren Buffett att man ska räkna den totala vinsten för alla innehaven för Berkshire Hathaway och inte bara utdelningarna.

“Many of these companies pay out relatively small proportions of their current earning power is recorded in our own current operating earnings. But, while our reported operating earnings reflect only the dividends received from such companies, our economic well-being is determined by their earnings, not their dividends“. - Warren Buffett

Investor
Om går tillbaka till Investor så ser man att det är exakt samma problem med rörelseresultat och utdelningar. Investors största andel av intäkterna kommer direkt från utdelningar från börsinnehaven. (om vi nu helt bortser från värdeförändringarna)

Fast detta säger ingenting om Investors ”verkliga” vinst som de underliggande bolagen genererar.

Lundbergs - förvaltningsbolag
Om Investor är ett renodlat investmentbolag så är Lundbergs mer förvaltningsbolag där bolaget har en blandning av helägda bolag och börsbolag. Det gör att Lundbergs får en blandning av ”verkliga vinster” och utdelningar. Nedan kan ni se hur nettoomsättningen fördelas i fastighetsförvaltning (helägdbolag – lundbergs) och utdelningar och försäljning av börsbolag.

Värdering av Investmentbolag & Substansvärde?
Jag är tyvärr inte lika förtjust i investmentbolag som tidigare eftersom det är betydligt svårare att göra en bra riskanalys/värdering när man måste kolla väldigt noga på alla innehaven som gör att det blir omfattande analysarbete.

Samtidigt får man också bolag som man inte vill äga själv. Tidigare hade jag Industrivärden som jag gillade eftersom där fick man SCA och Handelsbanken men tyvärr så fick jag också bolag som Ericsson, SSAB och Volvo som jag inte direkt var intresserad av.

Tidigare har det främsta argumentet för Investmentbolag varit substansrabatten vilket gör att man får mer aktier/utdelningar än om man skulle köpa bolagen för sig. Men det argumentet känns inte lika starkt längre pga:

1-Det är oftast några få bolag som jag tycker är intressanta i ett investmentbolag men personligen vill inte äga resten.

2-Substansvärdet är baserat helt på börsvärdet för samtliga innehav vilket inte säger något om bolagens värde (intrinsic value).

3-Man måste också ta hänsyn till ledningen/förvaltningskompetensen inom investmentbolaget och om de tänker långsiktigt på aktieägarintresset vilket är inte lätt att hitta.

4-Slutligen: Varför ska andra förvaltare bestämma vad jag ska äga? När jag personligen själv har tiden och intresset att skapa mitt eget ”Investmentbolag”. Nu låter jag lite arrogant även om jag inte tror att vi småsparare kommer att ha lika bra kompetens som en professionell förvaltningsgrupp i ett stort investmentbolag.

Men tänkt att småsparare har fördelar som andra professionella förvaltare saknar. De måste förvalta enorma summor vilket skapar begränsningar som vi småsparare inte har. Några av dessa begränsningar kan vara:

1-Vi behöver inte vara 100 % investerade i aktier hela tiden

2-Vi kan välja att inte analysera/köpa komplicerade företag/branscher

3-Vi har möjligheten att köpa mindre bolag billigt som har dålig likviditet där stora aktörer inte kan köpa utan att påverka aktiekursen.

4-Förvaltare har oftast svårare att agera långsiktigt om det kan innebära sämre avkastning på den korta tidshorisonten.

Använd därför dina fördelar som liten investerare klokt...

… och försökt inte efterhärma finansbranschen eller så kallade professionella. Jag har väldigt ofta undrat varför ingen av dessa investmentbolag som ska vara så professionella experter äger H&M-aktier? och varför har dessa inte gjort några större köp/investeringar eller t.o.m. återköp egna aktier under 2008/2009?

torsdag 9 februari 2012

Strategi funderingar - Back to Basics!

Efter 3 år, över 370 inlägg och mer än 1 miljon unika besök så har jag haft många givande diskussioner med läsare och många egna funderingar över min egen strategi. Ni som har följt bloggen ett tag har kanske sett en del förändringar i typen av inlägg/ämnen i långa loppet.

Den tydligaste förändringen har ändå varit ändrat fokus från bloggens viktigaste koncept ”Utdelningar” till mer ”Värdeinvestering”. Anledningen är att i många fall hade jag svårt att avgöra hur bra enskilda bolag var bara genom att kolla på direktavkastning, utdelningstillväxt och utdelningsandel. Dessutom upptäckte jag att vinst och vinst per aktie var ett dåligt mått och i själva verket säger det väldigt lite om vad bolaget genererar för kassaflöde.

Samtidigt insåg jag också att genom att fokusera på värdeinvestering och bättre företagsanalys så blev det lättare att upptäcka bra utdelningsaktier som också hade bra möjligheter till en stabil utdelningstillväxt.

Om jag skulle för skoj skull skulle kalla det för ”Evolution of 4020” så skulle det kunna se ut så här ganska förenklat:

1-Upptäckten av utdelningar och utdelningstillväxt

2-Fördjupning inom Warren Buffett och Benjamin Graham

3-Att inse ”Lägre Inköpspriser = Lägre Risk = Högre Avkastning

4-Fritt Kassaflöde = Förbättring av utdelnings- och bolagsanalys

5-Owner Earnings = Förbättring av Fritt Kassaflöde

6-Tillväxt? = tillväxt med dålig lönsamhet förstör värde

7-Back to Basics!..................

Som sagt, detta är en grov förenkling och i själva verket finns det mycket mer detaljer. Men det viktigaste är att när man upptäcker alla viktiga värderingskoncept från 1-6 så inser man för eller senare att Nr 7 blir ännu viktigare än man trodde från början.

Vad är då Nr 7 – Back to Basics?
För mig är ”Back to basics” att man går tillbaka till de grundläggande strategier som är så pass viktiga om man vill lyckas med långsiktiga investeringar. Detta är några av de viktigaste koncepten som har använts av Benjamin Graham och Warren Buffett som tex:
-Circle of Competence
-Wonderful Business
-Corporate Governance
-Magin Of Safety
-Perfect Pitch
-Focus Investing

Det är viktiga strategier som alla som har läst om Warren Buffett känner till, men jag tror att det är väldigt få som verkligen försöker använda dessa koncept. Det är så lätt hänt att man gör tvärtom eftersom det inte är lätt att följa dessa regler. Det kräver en viss erfarenhet, tålamod och disciplin som jag tror kommer med åren som investerare.

Circle of Competence
Efter många djupare analyser så har jag insett att det brukar ta stopp när man inte kan så mycket om själva branschen eller verksamheten. Det är ganska lätt att analysera historiken och hur bolaget går idag men när det gäller att göra enkla antaganden om framtiden så blir det plötsligt mycket svårt att göra en bedömning där man känner sig någorlunda säker när man inte kan förstå bolagets produkt eller tjänst.

Wonderful Business
Idag har jag fått en bättre uppfattning om att det inte finns många så kallade "utmärkta bolag" på börsen. När börsdata var färdig så kunde jag väldigt snabbt se att det fanns få bra bolag. Men däremot så fanns det gott om spännande bolag med hög risk, dålig lönsamhet och uselt kassaflöde, även om några av dessa hade bra direktavkastning för tillfället.

Corporate Governance
Lika så är det svårt att hitta bra ledning och stark ägare som tänker långsiktig och investerar klokt. Det är lättare att hitta överbetalda VD:ar och övriga högt uppsatta chefer som har alla möjliga belöningssystem, bonusar och optioner som skapar kortsiktig fokus på aktiekursens utveckling.

Få bolag + Margin Of Safety = Focus Investing
Det är begränsat med bra investeringsmöjligheter när man försöker kombinera:
1-Utmärkta bolag
2-Till riktigt låga priser

Det har gjort att jag har blivit mer och mer fokuserad på ett mindre antal bolag och samtidigt har jag blivit mycket mer kräsen gällande vilket pris jag betalar. I början hade jag över 25 bolag som jag köpte utan att kolla närmare på vilket pris jag betalade. Det vanligaste var att jag gjorde mindre regelbundna köp så fort jag hittade bolag med en bra utdelningshistorik eller stabil verksamhet. Däremot gjorde jag nästan aldrig någon djupare analys kring fritt kassaflöde, investeringsbehov, lönsamma investeringar osv.

Idag kan jag däremot vänta under en längre tid utan att köpa någonting vilket jag hade mycket svårt för i början. Samtidigt har jag upptäckt att man får tid över att samla på kapital/utdelningar och försöka hitta intressanta aktier, analysera och läsa årsredovisningar. Det innebär också att man verkligen måste utnyttja de få tillfällen när det är billigt och då måste man kunna göra större köp av ett eller mindre antal bolag. Då måste man verkligen veta:
1-Vad man köper
2-Säker på att man får bra pris.

Övriga funderingar
Lite övriga tankar som jag också tycker är viktigt att tänka på när man pratar om fokusering och värdeinvestering.

Fokusering Vs. Diversifiering
Man måste också ta hänsyn till att det finns en bra anledning till att många använder sig av diversifiering och tyvärr har fokusering vissa nackdelar. Det största problemet med en fokuserad portfölj uppstår när man köper bolag med hög risk eller bolag som man kan väldigt lite om. I många fall kan diversifiering vara bättre för investerare som inte har tid att analysera och följa bolagen. Det är absolut inget fel med en diversifierad portfölj som innehåller många bra utdelningsaktier om man är nöjd med index liknande utveckling + utdelning.

Stabila bolag
Om det är så få så kallade ”utmärkta bolag” så kan det också vara smart att fundera på om man ska försöka investera i bra och stabila bolag som inte passar in i definitionen i ”wonderful Businesses”. Exempelvis så är SCA, Axfood och Assa Abloy kvalitetsbolag som har haft stabil historik men tyvärr så har de vissa nackdelar som tex: dålig tillväxt, sämre lönsamhet, kapitalintensiv verksamhet osv. Men om man lyckas köpa dessa billigt vid hög direktavkastning kan det ändå vara en bra investering. Sen är frågan om det inte bättre att försöka sälja när det går upp till normala nivåer/låg direktavkastning istället för att försöka äga dem långsiktigt och få medioker men säker avkastning?

Värdeinvestering
Det finns också många olika strategier och uppfattningar om vad “värdeinvestering” är och vad man ska använda för metoder. Personligen så gillar jag ”Buffett-skolan” eftersom jag tror mer på att hitta bolag med riktigt bra kassaflöde och låga investeringsbehov. Men det finns även många värdeinvesterare som följer ”Graham-Skolan” där fokus ligger på bolagets tillgångar. Sen finns det också ett överflöd av värdeinvesterare som har olika kombinationer av strategier.

Det är också viktigt att nämna att det finns ingenting som heter ”den bästa strategin” eftersom alla metoder, avsett vilken typ av värdeinvestering eller fokuserad/diversifierad portfölj, har sina för- och nackdelar. Det gäller tänka efter vad som passar ens egen investeringsstrategi och målsättning.

Five Things You Didn´t Know About Value Investing
Här kommer en intressant föreläsning om värdeinvestering från Skagenfonder som heter “Five Things You Didn´t Know About Value Investing” fast alla vet redan om dessa strategier. Hur som helst det är aldrig fel att repetera bra idéer.

söndag 5 februari 2012

Skistar - Kostsamma Utdelningar!

Snart dags för skidsäsongen och ska man åka till någon av Skistars anläggningar kan det vara smart att investera i aktien när man samtidigt får en aktieägarrabatt, men då gäller bestämma om Skistar är köpvärt överhuvudtaget och i sin tur vilket pris man ska betala.

En aktie som jag har tidigare tänkt kolla närmare på men så har jag inte gjort det, om jag minns rätt pga klimatförändringarna. Fast det är säkert rätt så ologiskt om man tänker efter. Därför började jag kolla några rapporter om hur skidanläggningarna kan påverkas i framtiden.

Det verkade som att risken är betygligt lägre än vad jag trodde eftersom Skistar har tänkt lite strategiskt och har valt att ha anläggningar på olika platser i landet. Samtidigt, med dagens mer avancerade snökanoner klarar man i princip att tillverka konstsnö vid högre tempreturer än tidigare. Den enda begränsningen verkar vara tillgång till vatten. Å andra sidan är det inte billigt att tillverka kostsnö.

”Great Moat”
Gjorde lite enkel research eftersom jag i princip inte kan något om skidanläggningar och snabbt insåg att det finns rätt många små anläggningar runt om i landet medan Skistar är den dominerande aktören som har de bästa/största anläggningarna i Sverige/Norge. På så sätt skulle man kunna kalla det för att Skistar har bra konkurrenskraft förutom priserna som bolaget höjt ganska mycket sista tiden.

Tuff Bransch
Det första man inser att det är måste vara rätt så jobbigt att driva verksamheten. Om sommarhalvåret går bolaget back med nästan 421 Mkr medan det under vintern tjänar 611 Mkr. Det vill säga bolaget förlorar mer än 60 % bara för att det är sommar


Omsättning
Ser helt ok ut när omsättningen har växt ca 8-9 % årligen. Den största ökning under 2006 beror på förvärvet av Norges största skidanläggning Trysil. Däremot, den grundläggande ökningen beror förmodligen mer på ökning av priser och fler kringtjänster snarare än att det är fler som åker skidor för 10 år sedan.


Marginaler
Ganska bra marginaltillväxt!


Vinst och Utdelning
Tack vare marginaler så har både vinsten och utdelningen växt med nästan 17 % årligen innan vinstnedgången 2009/2010.


Fritt Kassaflöde – (Varning!)
Det är detta som inte alls stämmer överrens med vinst/utdelningsökningen. Utdelning/FCF andelen ligger över 800 % senaste 12 åren. Jag tror att det är den första gången jag ser att Utdelningen överstiger fritt kassaflöde så kraftigt i procent. Inte så konstigt att det blev en kraftig utdelningssänkning senaste året.

Kollar man senaste 12 åren så ser man hur allvarligt det är:

-Totalt haft Fritt Kassaflöde mellan (2000-2011):
176 Mkr

-Den totala utdelningen mellan (2000-2011):
1 494 Mkr

Så frågan är vart Skistar tagit 1 318 Mkr ifrån (1 494 - 176)?

Nyemission?
Nej!

Belåning?
Soliditeten och skuldsättningen är på exakt samma nivå som 2000!

Försäljning av anläggningstillgångar?
Det är inte möjligt eftersom fritt kassaflöde hade varit mycket större i så fall.

Till slut så kunde jag hitta hur Skistar har faktiskt både lyckats finansiera de kraftiga investeringarna och utdelningen på samma gång. Kollar man bara på det senaste året 2010/2011 så ser man att:

1-Kassaflöde från löpande verksamhet= 365 Mkr
2-Totala investeringar= 359 Mkr
3-Fritt Kassaflöde= 6 Mkr
4-Utdelning= 215 Mkr
5-Lån = 213 Mkr
6-Det som är kvar= 4 Mkr

Frågan är hur kan Skitar låna för nästan hela utdelningen under en så lång tid utan att det påverkar skuldsättningen?

Jo! Det verkar som om Skistars tillgångar ökar 50-70% av de totala investeringarna vilket gör att en stor del av värdeökningen direkt efter investeringen belånas till utdelning. Med andra ord, utdelningen kan ökas så länge tillgångarnas värde och eget kapital ökar lika mycket och belåningsgraden och soliditeten förblir densamma. Skapar bra tillväxt, men det betyder också en högre risk. Idag består mer än hälften av tillgångarna av räntebärande skulder.

Capex-%
Här ser man också att Capex andelen ligger nära 90 % för senaste 10 åren. Det visar ännu en gång att operativt kassaflöde bara nästan räcker för investeringarna. Det som också är intressant är att bolaget ändå har lyckas växa lönsamt och därmed skapat ett högre kassaflöde, vilket i sin tur gör att man klarar av att betala både investeringar och utdelning. Måste också tillägga att avkastningen på total kapital är inte direkt önskevärd och ligger just nu på 9 %.


Om nu investeringarna är en stor del av kassaflödet så är det klokt att kolla närmare på vad som är tillväxt- och underhållsinvesteringar. När jag kollar på Skistars underhåll/upprustningstider för byggnaderna/anläggningar så inser man att det inte är billigt att driva skidverksamhet.

Investeringsverksamheten
Kollar man närmare på Investeringsverksamheten under kassaflödesanalysen så ser man att förvärv av materiella anläggningstillgångar är den största investeringsposten.

I detaljerna längre ner under noterna så kan man se att nästan mer än halva kostnaden görs i befintliga byggnader/anläggningar och resten i nya anläggningar. Man skulle kunna säga att: (en förenklad grov uppskattning)
-60-70% är underhållsinvesteringar
-40-30 % är tillväxtinvesteringar

Med andra ord, hela tillväxtinvesteringar och förmodligen nästan halva underhållsinvesteringar ökar troligen värdet på materiella tillgångar i balansräkningen vilket i sin tur belånas för utdelning.

Skuldsättning
Det är inte så mycket att säga. Tack vare Skistars höga marginaler och avkastning och de låga räntorna så klarar bolaget av den höga nettoskuldsättningen på 50 %. Fast det är aldrig roligt oavsett hur stabil/säker verksamheten är.


Värdering?
Den här gången kommer jag strunta i att kolla på bolagets värdering och aktiekurs eftersom jag inte gillar den höga skuldsättningen och hur utdelningarna har finansierat under en längre tid. Sen finns det andra svårigheter inom verksamheten som tex:

-Att en verksamhet som går förlust under sommarhalvåret är ännu mer beroende av att allting går som planerat under den korta vintersäsongen.

-Detta ser man tydligt när bokningarna har dalat ner lite, vid sämre omvärldsfaktorer som bl.a. valutan, ogynnsamma väderförhållanden så rasar vinsten med närmare 50 % och utdelningen sänks.

-Skistar har relativt stora underhålls- och driftkostnader hela tiden och dessutom är det inte billigt att driva skidanläggningar. På samma sätt är det också för investeringar/tillväxt.

-Nu har Skistar planer på att förvärva en skidanläggning i alperna för att fortsätta växa och denna beräknas kosta upp till 1 000 Mkr. Vart har de tänkt ta pengarna ifrån? När bolaget själv har en räntebärande skuld på 2 000 Mkr och de totala tillgångarna är värda 3 892 Mkr? Sen tror jag inte heller att det finns gratis luncher och oftast betalar den som förvärvar ett högre pris än det är värt.

Jag vet att aktiekursen har gått ner ganska mycket senaste tiden och jag vet också att Skistar haft bra historik och är populär bland utdelning/långsiktiga aktieägare som också utnyttjar aktieägarrabatten när de besöker någon av skistars anläggningar. Räknar man in rabatten så ger det säkert en högre ”direktavkastning”.

Men ärligt talat, varför ska jag äga en verksamhet som har så tuffa villkor och så hög skuldsättning bara för att jag ska få lite rabatt? Jag tycker att på sikt är det mer lönsamt att hitta bra bolag som genererar en högre totalvinst. Självklart finns det en gräns om Skistar aktien blir riktigt billigt så tjänar på att bara köpa 200 aktier för rabatten som blir betydligt högre procentuellt. Kanske kan löna sig om man åker på skidresa varje år fast då gäller det att Skistar inte ändrar minigränsen för antalet aktier.

Jag kan tänka mig att många inte kommer att hålla med mig. Skriv gärna era synpunkter på skistar och om jag har missat några viktiga detaljer kring bolaget och om branschen (vilket jag har säkert gjort).

torsdag 2 februari 2012

Avanzas styrka och kraftfulla kassaflödet

Tänkte skriva lite kort om Avanzas senaste KF misstag och övriga tankar om Avanza som möjligt investeringsobjekt och dessutom om det starka kassaflödet som bolaget generar. Slutligen ett filmklipp från Svt där Avanza Zero jämförs med bankernas fonder.

Avanza visar sin starka sida efter KF misstaget
Avkastningsskatten för kapitalförsäkring har hanterats ganska dåligt av Avanza enligt mig. Allting började med att Herr Claes Hemberg skrev att Avanza kommer att skjuta KF-skatten ett år framåt. Det vill säga de som hade KF under årsskiftet 2011/2012 skulle slippa betala den årliga avgiften under januari och istället betala den i slutet/början av 2012/2013 pga ändrade skatteregler i samband med den nya ISK.

Senare visade sig att Avanza var tvungen att betala skatten löpande (antagligen kvartalsviss) vilket gjorde att de ändrade sig för att ta ut skatten under året. Då gick ut Avanza med informationen:

”Avkastningsskatten kommer liksom tidigare att tas ut som en avgift från din kapitalförsäkring, men en förändring är att avkastningsskatten nu kommer att tas ut löpande under beskattningsåret"

Jag vet inte hur ni tolkade detta info men jag trodde verkligen att hela avgiften skulle delas och betalas under flera omgångar under året. Det kändes ändå trevligt att man inte behövde betala allting på en gång. Fast några uppmärksammade läsare som varnade mig att Avanza skulle som vanligt ta ut hela avgiften under januari och den löpande gällde bara för insättningsskatten. Det visade sig att de hade helt rätt eftersom jag fick meddelandet om att jag skulle betala hela KF-avgiften i slutet av januari:

”Den årliga avkastningsskatten för kapitalförsäkring kommer att från och med 2012 dras vid flera tillfällen under året. Vid detta första tillfälle kommer vi att dra (##) från din kapitalförsäkring den 27 januari (motsvarar 0,495 % år 2012). Detta belopp motsvarar avkastningsskatten baserat på värdet i din försäkring den 1 januari. Avkastningsskatt baserat på eventuella insättningar under året kommer att dras kvartalsvis i efterhand. Avkastningsskatt kan ej dras från annat konto än kapitalförsäkringen.”

Det som är mest irriterade var att Avanza ändrade sig flera gånger och frågan är om deras information var för otydligt eller om det var jag som misstolkade allting? Jag vill så gärna tro att det var flera som tolkade som jag. Det gjorde inte saken lättare när Nordnet istället valde den ”första strategin” att vänta med att ta ut avgiften förrän i slutet av 2012. Jag förstår inte hur Avanza tänkte men självklart skapar det många irriterande kunder pga att kunderna måste ta fram 0,495 % för att betala av avgiften. Det låter inte mycket men ett konto som är värd över 400.000 kan avgiften den lätt överstiga 2 000 kr. Kanske inte det roligaste när man är full investerad. Eftersom:

-1 man måste sälja aktier för att kunna betala skatten vilket genererar onödigt courtage.

-2 eller så måste man sätta in pengar vilket kommer beskattas en gång till.

-3 Det värsta tänkbara kan hända är att vissa kunder inte gör någonting alls eller har den kollen. Det betyder det att Avanza själv måste gå in och säljer för kunderna vilket generera ”straffavgift/högre courtage”.

Men till slut ändrade sig Avanza och skickade nytt info:

”Vi har utifrån respons från våra kunder tagit fram en ännu bättre lösning för hur vi tar ut avgift för kapitalförsäkringens avkastningsskatt. (Du kan därför bortse från tidigare information som vi skickade den 13 januari.) Kort sagt har vi valt att fördela avgiften för avkastningskatten, för ingående värde och insättningar, kvartalsvis över hela året. Vi kommer att dra årets första avgift i april och meddela dig om datum och belopp i förväg.”

Det som är mest intressant är att Avanza ändrade sig så snabbt pga för många ”irriterande” kunder. Snacka om en flexibel bank som verkligen bry sig om vad kunderna vill. Hade det varit en vanlig Storbank så hade det inte hänt så mycket. Å andra sidan Avanzas största målgrupp är deras aktieintresserade kunder som är mer uppmärksammade för dessa avgifter/händelser.

Avanzas hot om utomlandsflytt
Det var inte länge sen Avanza hotade att flytta utomlands i samband med skatteförändringarna för KF. Det handlade om att Avanzas viktigaste kunder traders/daytraders inte länge kunde utnyttja belåning i sin trading eftersom den nya skatteberäkningen gjorde det olönsamt. Men sen dess har det varit ovanligt tyst både från Avanza och Nordnet. Nyligen fick jag veta varför.

För ett tag sen fick jag en meddelande där Avanza skapat ny kreditlösning för Kapitalförsäkring. Där belåningen skulle vara kvar i kreditkontot och inte skulle regleras automatisk efter handelsdagens slut. Det gör att belåningen blir som en enda insättning oavsett hur länge man har lånet eller hur ofta man utnyttjar den. Nackdelen blir att man ändå måste betala för lånet oavsett om man använder den eller inte. Detta är ändå en mycket bättre lösning än tidigare och jag tror många kommer att använda det. I sin tur kommer det skapa bättre ränteintäkter för Avanza.

Detta visar ännu en gång att finansbranschen är duktiga på att hitta lönsamma lösningar för olika regler .

Avanzas varumärke
Avanza är den främsta banken för privata aktiesparare och en del kunderbjudanden som Super lånet och Avanza Zero har gjort den ännu attraktivare. Fast andra sidan det skiljer sig inte så mycket från huvudkonkurrenten Nordnet när det gäller internet tjänster och aktiehandel. Det finns vissa detaljer och specialprodukter där någon brukar vara bättre på. Jag tycker att Avanza har skapat ett starkt varumärke kring aktiehandel och jag skulle förmodligen tänka mig att äga själva aktien fast jag gillar inte finansiella företag som placering. Däremot skiljer sig Avanzas risk mot de mer traditionella bankerna.

Avanzas intressanta kassaflödet
Nu har jag inte hunnit kolla så mycket på Avanza eller gjort en större analys men det som är mest intressant när jag kollade lite snabbt är att Avanzas starka kassaflöde pga att bolaget har ett så liten investeringsbehov i relation till operativt kassaflöde.

Jag brukar räkna med förändringarna i rörelsekapital fast det finns dem som inte räknar det i ett fritt kassaflöde eller Owner Earnings beräkning. I det här fallet så handlade om ovanliga ”rörelsekapital poster” eftersom det är en bankverksamhet vilket gör att jag inte väljer att ta med förändringarna i rörelsekapital för den här gången.

När man kollar på fritt kassaflöde så ser man direkt relationen mellan kassaflöde från löpande verksamhet och Investeringsverksamheten:

Med andra ord Avanza har fått in 298 Mkr från löpande verksamheten medan dem har investerat bara 21 Mkr. Det ger en Capex 7 % (CAPEX/OP). Den är mycket låg. Det som är ännu intressant är att det ser likadant ut för 2010. Kollar man på 5 års historik så är det:

2011: 7 %
2010: 7 %
2009: 3 %
2008: 5 %
2007: 5 %

Det ger ett snitt på 5 %. Det händer att vissa bolag lyckas komma ner till 10-20 % i vissa enstaka år men det är mycket ovanligt att det är så låg Capex under en längre tid. Kanske är det inte så ovanligt för Bank/Internetverksamhet?. Kollar man på de tidigare bolagen som jag har analyserat så är stor skillnad:

Capex 5 års snitt!

Avanza:….….5 %
H&M: ……...27 %
Beijer Alma....42%
Axfood:: …....56 %
SCA:….….....71%
Assa Abloy:....87 %

Man ser tydligt hur låg investeringsbehov Avanza har och det är också därför Avanza kan dela ut hela vinsten. För tex: SCA och Assa Abloy skulle det vara otänkbar och deras snitt på utdelningsandel är lägre än 50%. När det gäller SCA och Assa Abloy så påverkas capex också av betydligt större förvärv men jag tror att Capex-% förmodligen ändå ligger nära 40-50 % om man räknar bort förvärv för dessa bolag. Kanske man ska ställa sig en mycket viktig fråga.

Investerar Avanza för lite i verksamheten?

Svår fråga men tanke på att Avanza har haft en del återkommande driftstörningar så är kanske inte alltid bra med så låga investeringar på sikt.

Hemberg & Avanza Zero
Lite roligt om Avanza Zero som jämfördes med storbankerna i SVT - programmet om Sverkers stora strid med bankerna. Hur kan man argumentera mot något som både är gratis och som också är mycket bättre? (till och med om man argumenterar mot Hemberg)

Senaste Inlägg!