söndag 27 maj 2012

Räntebevis - Lönsam Lurendrejeri?

En ny populär sparprodukt för småsparare - räntebevis. Nordea har gett ut räntebevis för närmare en miljard kronor på några månader. Den ger en hög ränta på mellan 4-8% beroende på vilket företag den är kopplat till. Det är intressant att se hur Nordea hittar på nya lösningar för att tjäna ännu mer pengar från sina sparkunder. Så är det om Nordea ska ha ett avkastningskrav på 15% och ledningen och chefer ska få sina bonusar och andra trevliga förmåner.

Vad är räntebevis?
Enligt Nordeas hemsida så är den en produkt:

För att möta den stora efterfrågan på räntebärande placeringar som ger lite högre avkastning har Nordea, som första bank i världen, lanserat Räntebevis. Ett Räntebevis är inte exakt samma sak som en företagsobligation, men avkastningen i de två alternativen beror på nästan samma saker. En av de största skillnaderna är att Räntebevis erbjuds i poster om 10 000 kronor, vilket gör att du på ett enkelt sätt kan bygga din egen ränteportfölj av Räntebevis. Vi erbjuder i nuläget sex olika bevis: Carlsberg, Ericsson, Nokia, Stena, Stora Enso och Volvo.

Jag tolkar det som en mer flexibel företagsobligation som är enklare att köpa och sälja med mindre belopp och påminner nästan som en vanlig aktie. Dessutom ger den ränteutdelningar 4 gångar per år och samt den är börsnoterat som en vanlig aktie med ständigt uppdaterade köp- och säljkurser där Nordea är Market Maker. Mer info kan du hitta hos Nordea.

Som Stockmans tidigare inlägg så kan man fundera hur prissättningen går till när den förmodligen inte så likvid. Vilket betyder att den kan uppstå en stor spread som man riskerar att förlorar ganska mycket på varje gång man köp och säljer. Du kan läsa mer om räntebevis hos lundaluppen. Du kan också läsa lite mer om de olika riskerna hos Cournicopia och det verkar som det är liknande risker som en vanlig företagsobligation i samband med företagskonkurs fast man tar också dessutom risken om Nordea får finansiellt problem. Från Nordea:

Varje Räntebevis är kopplat till kreditrisken i ett bolag. Det är Nordea som ger ut bevisen, vilket innebär att du, förutom kreditrisken på det underliggande bolaget, har en kreditrisk på Nordea. För det fall att något bolag, eller Nordea, skulle drabbas av en kredithändelse riskerar du att förlora en del av eller hela ditt placerade belopp. En annan risk som är viktig att känna till är marknadsrisken, det vill säga risken att värdet på Räntebeviset faller under löptiden

Kortsiktig placering av likvida pengar på aktiekontot?

Ni som har funderat på att använda dessa räntebevis måste ta hänsyn till de olika riskerna/nackdelarna:

1-Konkursrisk för enskilda bolag som är räntebevisen kopplat till.

2-Risken om Nordea får finansiella problem

3-Spread-risken när du ska köpa och sälja räntebevisen.

4-Marknadsrisken om värdet för räntebevisen faller.

5-Glöm inte heller räkna kostnader som courtage(om det nu finns?) och den årlig avgift för räntebevisen. .


SVTs senaste granskning om räntebevisen
SVT kritiserar Nordeas missledande information om produktens risker och nackdelar. Där Nordea marknadsför och säljer räntebevisen till privat personer genom rådgivare som en produkt som är både BILLIGARE och som har LÄGRE RISK än tex: aktier. Jag kan tänka mig att det är lättare att sälja dessa produkter till privatpersoner som inte har en aning om vad de investerar i. Räntebevis?? Låter inte så riskflytt som en aktie eller företagsobligation?? Och en ränta på 4-8% som är fördelar på 4 gångar per år är säkert lockande för många när det kan sälja den när de vill.

Fast som småsparare så har man ändå egen skyldighet att ta reda på vad man investerar/sparar i och inte lita på vad ”bankrådgivaren”(försäljaren) säger. Hur som helst så är det bra att SVT tar upp detta problem.

27 kommentarer:

  1. Det jag ser som det största problemet är inflationsrisken. Om du istället köper aktier i företagen som ställer ut obligationerna så har du en automatisk täckning för inflationen eftersom företagets priser troligtvis kan ökas i takt med inflationen (och därigenom även utdelning och aktiepris).

    Ränteobevisen är däremot utställda i fasta värden och dessutom i ett läge där räntorna är väldigt låga samtidigt som EU fyller marknaden med billiga krediter.

    Därför finns det två scenarier som leder till att räntebevisinnehavarna hamnar med Svarte Petter.

    1) Krisen löser sig och de billiga krediterna försvinner från marknaden --> Priset på ränteobevisen sjunker då andra (säkrare) obligationer har en likvärdig eller bättre ränta.

    2) Krisen löser sig inte utan de billiga krediterna leder till en hög inflationstakt --> Inflationen äter upp hela räntan och bevisen sjunker i värde då investerare söker sig till inflationsskyddade investeringsformer.

    Med tanke på att dessa två scenarier täcker upp alternativen "Krisen löser sig inte" och "Krisen löser sig" så har jag svårt att se ett läge där räntebevisen är en bra idé.

    SvaraRadera
  2. Så dags att komma med ett sånt här inlägg när SVT, bloggar och andra finanssidor redan gjort grovjobbet.

    Du missar dessutom den allra viktigaste delen i din kritik. Du har inte nämnt att Nordea lyckas föra över all risk från sig själva till småspararna. Det nämns inte överhuvudtaget i deras förklaring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara att läsa om räntebevisen så förstår man det. Inga konstigheter med det, det är en strukturerad produkt och ska inte jämföras med bankkonto. Vad som irriterar mig med inslaget är att det inte sägs någonting om att i ett bankkonto med insättningsgaranti så tar man som kund ingen risk alls men man får ränta som om man tagit risk. Dubbelmoral...

      Radera
  3. RE: Järnvargen

    Räntebevisen är "ränte/inflationssäkrade" i den mån att de ger STIBOR + en viss bestämd ränta - alltså BÖR inte räntebevisen sjunka i värde vid högre ränta (till skillnad från de populära preferensaktierna)

    Skulle dock inte råda någon att köpa denna skit - smått ofattbart vilken låg ränta Nokia ger, med tanke på deras utsatta position...

    SvaraRadera
  4. Järnvargen
    Det känns inte som en långsiktig placeringsalternativ pga inflationen. Däremot kan vara fördel vid högvärderat börs (om man nu väntar på nedgång) eller mer kortsiktiga placeringar för likvida pengar.

    Problemet är att alla dessa "dolda" avgifter som Spread och årlig avgift (+ tillkommer säker något administrativ kostnad vid köp?) Det gör att 4-5% räntan kan gå ner till tex: 3%.

    Tar man hänsyn till alla risker man tar så känns det inte som att det är en intressant alternativ när man ändå får ganska dålig avkastning i slutändan.

    SvaraRadera
  5. Anonym
    Menar du verkligen att jag inte skulle skriva detta inlägg pga att jag så sent ute?

    Andra har gjort det grova jobbet och det är därför jag har länkat till deras blogginlägg och samt visar SVT och den risken du nämner framgår tydligt i SVTs reportage.

    SvaraRadera
  6. Anonym
    Jag kan tycka att SVT överdriver med att Nordea har försökt "mörka" sanningen om riskerna eftersom de flesta investerare känner till riskerna.

    Däremot så tycker att det hemskt att Nordea försöker sälja dessa papper till småsparare som inte har en aning om vad de köper. (Jag antar att Nordea säger bara en del av sanningen för att sälja till kunder)

    SvaraRadera
  7. "räntebevis" , mer säljande namn får man leta efter:)

    SvaraRadera
  8. @Anders

    Tack! Jag hade missat att det var Stibor + riskpremie, jag trodde att den var mer lik en obligation. Risken för en negativ realränta minskar med andra ord drastiskt så nu ser jag viss potential i investeringsformen (om jag levde på passiva inkomster skulle Carlsberg kännas som en trygg investering).

    Däremot skulle jag inte bli förvånad om bankens rådgivare sitter som fågelholkar då kombinationsproblem slår in. Vid ett högre ränteläge blir själva riskpremien mindre attraktiv (2,5 % STIBOR + 2,5 % riskpremie bör vara mer attraktivt än 5 % STIBOR + 2,5 % riskpremie). I kombination med ekonomiska problem hos ägare lär det kunna leda till ganska kraftiga kursfall i de mer ränteberoende företagen som Stena och Stora Enso.

    @Anonym 15:34. Bloggare skriver generellt om vad de själva är intresserade av. Om du vill läsa exakt om vad du själv vill så kan du antingen starta en egen blogg eller börja betala någon för att skriva vad du vill läsa. För mig var det åtminstone värt att läsa inlägget och dessutom kommentera så att Anders kunde korrigera vad jag inte ännu förstått med räntebevisen.

    SvaraRadera
  9. Om man planerar att ligga kvar i räntebevisen till förfallodagen (2017-04-20 för nuvarande räntebevis) så får man ju tillbaka hela det nominella beloppet på 10 000 kr så länge företagen "tuffar på", vilket tar bort marknadsrisken om man kan vänta så länge.

    Personligen tror jag att dessa företag kommer ha existera i mer eller mindre fint skick om fem år så sätter man exempelvis räntebeviset för Stora Enso i en ISK (eller kapitalförsäkring) så får man ju ut en årlig ränta på ca 5,4% (har fått bekräftat att räntan som anges ÄR den räntan man får, alltså det ligger inga dolda avgifter, Nordeas administrativa avgift är redan inräknad. ISK:s skatt är ca 0,5% så det blir 5,9-0,5 = 5,4%. Skatten på ISK kan självklart öka eftersom den beror på ränteläget men ökar skatten på ISK pga högre statslåneränta så borde också räntan på räntebeviset öka (ett ränteläge med högre ränta borde ju också öka stibor), så en amatörmässig bedömning är att man kan förvänta sig en ränta på ca 5,4% per år i detta fall.

    Detta blir ju förmånligare än ett bankkonto som exempelvis har 3% ränta men ger ca 2% efter skatt. Visst kan man kvitta bort skatten om man har ränteutgifter eller kapitalförluster (bolån m.m.) men det gäller även för inkomstunderlaget för ISK.

    Så långsiktigt är jag personligen relativt positiv till sparformen och ser det som ett alternativ till sparkontot med något högre risk/reward. Men kortsiktigt blir det i många fall som många skrivit mindre bra med tanke på spread, marknadsrisk osv.
    Ett annat alternativ är ju också att kolla på preferensaktier.

    SvaraRadera
  10. Hej,
    Jag tycker nog villkoren är tydliga för räntebevisen. Risken är att företagsobligationer/räntebevisen är så heta att spararen bortser från riskerna och följer trenden.

    SvaraRadera
  11. Om de är så populära som det sägs så är det ganska uppenbart att många som inte förstår konceptet/risken har köpt på sig och det är i sig ett problem.

    SvaraRadera
  12. Riskerna i räntebevis är hur tydliga som helst.
    Produkten är ett utmärkt alternativ. Risken man tar är ju att ngt av bolagen konkar eller att Nordea konkar.

    SvaraRadera
  13. och hur stor är den risken, vänligen kvantifiera den eftersom det är så tydligt...

    SvaraRadera
  14. @ anonym 15:34
    "Du missar dessutom den allra viktigaste delen i din kritik. Du har inte nämnt att Nordea lyckas föra över all risk från sig själva till småspararna. Det nämns inte överhuvudtaget i deras förklaring."

    När du köper instrumentet hedgar de sig i marknaden ie ställer ut CDSer i bolag x och placerar pengar hos sitt treasury. Hur tänkte du annars att det skulle gå till? Att Nordea skulle ligga med en gigantisk omvänd position i ex Stena? Det är ju som alltid väldigt bra om man läser på lite innan man kritiserar.

    @elkal

    Risken kvantifierad är vad CDS:en i fråga handlas till (förutsatt att den är likvid)på marknaden. Har du bloomberg är det bara in och räkna.

    SvaraRadera
  15. Varför ska man köpa räntebevis när man kan köpa tex Axfood? Risken där är bara skenbart högre, enligt mig.

    SvaraRadera
  16. Om man köper detta som en buy and hold. så är risken tydlig och avkastingen också. Den verkliga skiten om man ska vända på några stenar är; Aktieindexobligationer, Aktieobligationer eller spaxar kärnt barn har många namn. Ifors ingen nyhet det heller.
    Personligen tror jag inte att tex Stena eller Nordea konkar de närmsta åren. Jag är inte beredd att stoppa 500 tusen till en miljon i enenskild obligation. Jag tycker att man här igenom öppnar upp en marknad som inte var tillgänglig tidigare. Tycker jag att räntan är låg så köper jag inte.

    SvaraRadera
  17. Rätt platt bloggpost måste jag säga.

    SvaraRadera
  18. Tycker nog att kritiken mot produkten är lätt överdriven.
    Så klart måste man som placerarer acceptera en viss risk.Varför då tjata om hur dumma spararna är och allt måste säkras etc.Har läst villkoren och tycker att det mesta kommer fram där, också risken.Förstår man inte innebörden är det bästa att låta bli att köpa.

    SvaraRadera
  19. Om kursen i något av räntebevisen rasar till säg 50kr och jag väljer att köpa betyder det då att jag får dubbel avkastning i jämförelse med de som har köpt för 100 kr?
    Isf så vore det ju lite intressant att bevaka dessa papper?

    SvaraRadera
  20. Anonym
    Vet man vilka risker man tar så ser jag inte det som ett problem med lite ränta fast jag skulle inte kunna tänka mig att nöja med med en ränta på 3-5% under 5 år utan att få något värdeökning till och med om "kan vara" lite lägre risk än tex: aktier :)

    SvaraRadera
  21. Finansmamman & Kalel
    Jag tror också det och samtidigt kan man nog tillägga att Nordea säljer till småsparare som inte vet vad de köper. (rådgivarna troligtvis inte säger hela sanningen)

    SvaraRadera
  22. Martin
    Kanske det är platt inlägg :)

    Men jag kan garantera att det tar tid att skriva ett mer detaljerad/innehållsrik inlägg och eftersom jag har inget större intresse för "räntebevis" så har jag inte lagt så mycket tid.

    Om du vill så får du gärna skriva ett längre/bättre inlägg och posta här!

    SvaraRadera
  23. Anonym
    Jag kan hålla med till en viss del att kritiken blir lite fel när riskerna är redan kända för de flesta aktiva investerare. Men däremot så kan man inte bortse att Nordea säljer räntebevis till kunder som inte vet vad de köper och känner inte till riskerna.

    SvaraRadera
  24. Anonym
    En 50% nedgång låter ganska mycket? Känner inte till hur prissättningen fungerar? Men då handlar det om att bolaget har stora ekonomiska problem.

    Tror inte att det går ner 50% utan att det finns påtaglig risk för konkurs.

    SvaraRadera
  25. Anonym: Nej, går räntebeviset ner 50% i värde har räntan ökat mer än 100%. Den effektiva räntan på Stena N är till exempel 7,75 om den handlas vid nominellt belopp. Handlas den för 5000kr så är den effektiva räntan istället 35,51%. Detta pga av det nominella beloppet betalas ut vid förfall. Värdet går alltså mot nominellt belopp.

    SvaraRadera
  26. Äntligen en produkt som jag länge har önskat fanns tillgänglig för en småsparare som jag. På Avanza har jag läst de fyra infosidorna, som är skriven på lättförståelig svenska, jag har noga läst igenom riskerna, och har till fullo förstått dem.
    Jag köper nu Stena för 9200-9300:- och får strax över 8% årlig ränta, utbetald, efter skatt, i min KF.
    Inga kostnader tillkommer, och inget curtage utgår.
    Jag behåller det löptiden ut och får år 2017 10.000:- för beviset.
    Vad Nordnet tjänar på det eller vilka risker de tar/inte tar rör mig inte i ryggen.

    SvaraRadera

Senaste Inlägg!