söndag 10 juni 2012

Oviktat slår viktat index med 12 % årligen

Det blev många intressanta diskussioner om att min tidigare beräkning av 11 % årlig avkastning hade en del ”problem”(som jag redan visste) eftersom under 2000 såg inte index eller OMXS30 ut som idag. Som jag har skrivet tidigare så är det svårt att göra ”rättvis” historisk jämförelse och man måste räkna med en viss felmarginal t.o.m. om det är mycket jobbigt att avgöra hur stor den kan vara.

Några problem som uppstår är att dagens listor såg helt annorlunda under 2000. Likaså fanns det inte något Large, Mid eller Small Cap på den tiden utan listorna hette, Mest omsatta, A-listan, O-listan, OTC-listan och SBI-listan. Ta tex: Aktieinvests årsredogörelse från 2000. Länken har jag fått från Stockman. Där ser man tydligt att Ericsson hade viktning på 29 %



Ericsson……….. 29 %
AstraZeneca.....…8,1 %
Nordea…………8,04%
Skandia……..…..5,9 %

Ingen av dessa storviktare blev några aktiekursraketer direkt. De bolag som har haft bättre utveckling som tex: Lundin Petroleum, Swedish Match, Getinge och Alfa Laval fanns inte ens med i OMX-index. Sen fanns det en del bolag som inte finns kvar på börsen som Parmacia, Framfab, Icon, WM-Data och Skandia.

Men återigen -mitt tidigare inlägg handlade inte om hur mycket högre avkastning man fick utan att det fanns en stor skillnad mellan ett viktat och oviktat index och dagens OMXS30 säger inte hela sanningen om hur börssnittet har utvecklats under senaste 10-12 åren. Tack vare tipset från TopCow så fick jag tag i en artikel i di.se som handlade om precis det jag hade skrivit om - att oviktat index hade haft bättre utveckling än viktat under åtta av de tio senaste åren. Liknande utveckling har man också sett i S&P 500. Dessutom fick jag veta att OMX hade ett speciellt oviktat index för börsens 50 största bolag som heter OMXS50EW.

OMXS50EW - 12 % bättre än OMXS30
OMX Stockholm 50 Equal Weighted” innehåller de 50 största aktierna på Stockholmsbörsen och aktierna viktas om varje börsdag. Tyvärr så har indexet bara funnits i 3 år (från och med 2009-03-12) men då jämförde jag den med OMXS30 genom att ladda historisk data från Nasdaq-OMX. (all data finns att ladda hos OMX om ni vill göra egna jämförelser)

Detaljera uppgifter:

OMXS30 (dags snitt)
2009-03-12:…...659,56
2012-06-08:……970,94

OMXS50EW (dags snitt)
2009-03-12:…...118,44
2012-06-08:……235,31

Årlig avkastning:
OMXS30:……... 13,8%
OMXS50EW:…..25,7%

Total avkastning:
OMXS30:………47,2%
OMXS50EW:…..98,7%

Med andra ord oviktat index för OMX har haft 12 % högre avkastning årligen under senaste 3 åren och bättre totalavkastning på 51,5%. Ärligt talat så låter det lite för bra för att vara sant. Genom att inte vikta portföljen efter index så lyckas man slå index med 12 % årligen. Samtidigt lyckas jag få en bekräftelse på det jag har skrivit tidigare dvs att man lyckades få ca 11% högre avkastning än index (OSB! plus/minus alla dessa oberäkneliga felmarginaler) så länge man inte hade en viktad portfölj.

9,7 % senaste 10 åren!
Sen fick jag också tipset från TopCow om att indexet OMXS50EW har (tidigare indexleverantör) haft start datum 2001-12-08 = 100 och om idag ligger på 235 vilket betyder att den har haft en avkastning på ca: 8,8% - 9,7 % årligen under 10/11 år.

Liknande resultat får man också från USA där olika typer av viktningar som tex, oviktad, Fundamental index och Låg Volatilitet kunde slå både S&P 500 och Russell 1000 under 11 år.

Varför fungerar oviktat-metoden så bra?
Troligtvis så har det att göra med att mindre och framför allt fler börsbolag kan påverka indexet lika mycket som de största. Samtidigt får inget bolag bli större än resten vilket gör att det minimerar riskerna som vi har sett tex: hos Ericsson. Sen misstänker jag också att det kan finnas en matematisk fördel när man hela tiden säljer av bolag som har gått bra för att öka i bolag som har haft sämre utveckling. På det sättet får man ränta-på-ränta effekt när största delen av börskurserna har sidorörelser. Det är lite som att sälja högtvärderade bolag för att öka på bolag som har lägre värdering. Fast den är inte helt klockren eftersom vissa bolag som har gått bra fortsätter att gå bra medan de sämsta bolagen lyckas sällan bryta den negativa trenden för aktiekursen.

Varför finns inte oviktad produkt om det är så bra?
Nu vet jag inte om det finns en fond eller ETF som följer ett oviktat index här i Sverige (tveksam om det finns). Men i USA/Canada finns liknande produkter. Det stora problemet kan vara antalet transaktioner för att vikta om portföljen dagligen. Den andra delen kan vara att det är svårare att tillämpa i verkligheten om fler och fler fonder använder sig av oviktat index.

Söker man på ordet OMXS50EW så hittar man faktiskt några mindre fondbolag som använder det som jämförelseindex och ärligt talat så kan man också börja diskutera om vi småsparare ska jämföra oss med tex: ett oviktat index som OMXS50EW istället för OMX. Då kan vi prata om en årlig avkastning på 25,7 %, låter mycket men man ska komma ihåg att det är från botten 2009.

Har du haft bättre avkastning än 25,7% årligen under senaste 3 åren? (utan att ta hänsyn till utdelningarna)
.Själv har jag nog inte lyckats :) fast mitt Yield on Cost ökar stabilt och säkert!

OBS - Lite förtydligande!
Detta är ingen metod som jag försöker rekommendera om man vill slå index pga, statistiken baserad på rätt så många antal aktier. Mina egna beräkningar handlar om hela börslistor och OMXS50EW är 50 bolag. För småinvesterare blir det både mycket svårt att kostsamt. Det man ska också komma ihåg är att om man bara missar några bra bolag som har haft fantastisk utvekling så är det inte säkert att man lyckas få lika bra avkastning.
Anledningen till att jag skrivet dessa inlägg om oviktade index är att försöka visa OMX-index inte säger hela sanningen om börsens utveckling i snitt. Lika så är det bra att känna till är att det har kanske inte varit så svårt att slå index om man inte hade alltför hög viktining på största aktierna.

Hur oviktat index kommer utvecklas i framtiden beror helt och hållet på hur de största aktier (10 största börsbolagen har ca halva börsvärdet för hela stockholmsbörsen) utvecklas i jämförelse med de övriga bolagen i Large Cap. Så därför är det inte säkert att man får samma utveckling som historiska avkastningen.

22 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  2. Äsch, du hade ju en motivering, glöm kommentaren...

    SvaraRadera
  3. Lundaluppen
    Lungt! Den är borttagen nu :)

    Det är inte själva metoden som jag försöker rekommendera utan att visa dagens OMX-index inte visar hela sanningen om börssnittet. Jag vet inte det är bara jag men jag tycker att det fascinerande att se hur mycket viktningen påverkar den slutliga resultatet.

    Igen privat person skulle kunna använda den metoden eftersom det skulle inte vara lönsam att försöka äga 50 bolag och "jämvikta" varje andel hela tiden.

    Däremot det som är bra att känna till är att det har kanske inte varit så svårt att slå index om man inte hade alltför hög viktining på största aktierna.

    Det också bra att känna till när man provar/testar olika metoder hur den "oviktade indexet" kan ha utvecklats.

    SvaraRadera
  4. Lundaluppen
    Sen kan jag också tillägga att hur indexet OMXSEW50 utvecklas i jämförelse med OMX-index beror helt och hållet på hur de största aktier (10 största börsbolagen har ca halva börsvärdet för hela stockholmsbörsen) utvecklas i jämförelse med de övriga bolagen i Large Cap.

    SvaraRadera
  5. Otroligt bra igen !!
    Man får sina gissningar bevisade = aldrig investera i småbolag och att vissa storbolag (t.ex. Ericsson) är för högt viktade i index.
    Tillsammans gör det att index ger en felaktig bild av vad man ganska enkelt kan uppnå genom att investera selektivt i Large Cap.
    Och om jag minns rätt så är OMXS ett Price Index vilket gör att återinvesterade utdelningar inte finns med alls.
    Det borde alltså vara ganska enkelt att slå OMXS index över tiden. Framför allt om man räknar på tider över 10 år.
    Ytterligare ett sätt att öka snittavkastningen är att undvika inköp när kurserna ligger på topp, eftersom även stora och stabila bolag påverkas onormalt mycket av macro.
    Besser

    SvaraRadera
  6. Igen, igen et interessant indlæg.
    Novo udgør 40+% af C20-indekset i Danmark og har dermed en dominerede indflydelse på indekset.

    Mange institutionelle investorer (og dermed en meget stor del af den kapital der investeres i aktier) foretrækker, at investere i
    indeksfonde.

    Med eksemplet Novo betyder det, at
    disse investorer "med bind for øjnene" - uden hensyn til fundemental analyse - pr. automatik placerer 40+% af deres (danske) aktieinvestering i Novo.
    Mvh Ole

    SvaraRadera
  7. Hej 40%20år

    Jag skulle gärna investera i en jämviktad indexfond, särskilt i pensionssparandet. Däremot tror jag inte man behöver överdriva betydelsen av ständiga omviktningar. En grundregel där man sålde av företag som ökat sin andel från t.ex. 2% till 2,5% och tvärtom skulle ju ge en ständig omviktning som kanske t.o.m. skulle vara ännu bättre.

    Du slog dock huvudet på spiken när du kommenterade att det är väldigt avgörande hur de största aktierna går. När LM, Astra, Skandia etc gick som tåget hjälpte de säkert det kapitalviktade indexet att slå ett jämviktat.

    En annan aspekt på detta (som jag är säker på att du berört i något annat sammanhang) är ju att Stockholmsbörsen har en väldigt skev inriktning med mycket bank och verkstad och väldigt lite av andra sektorer som ingår som en stor del i t.ex. S&P500. När dessa sektorer går bättre än genomsnittet (internationellt) så hjälper det OMXS30 och tvärtom. Genom ett jämviktat index med fler aktier försvinner en hel del av de sektorspecifika effekterna.

    Mvh
    Mattias

    SvaraRadera
  8. Har du läst den följande artikeln?

    http://greenbackd.com/2012/05/17/why-does-an-equal-weighted-portfolio-outperform-market-capitalization-and-price-weighted-portfolios/

    mvh
    VF

    SvaraRadera
  9. Besser
    Japp! Den vanliga OMXS-index räknar inte med utdelningar/återinvestering och som du säger att det är inte så svårt att slå index när man räknar in utdelningarna och inte viktar som en vanligt index + köpa bra bolag vid nedgångar. Låter för bra för att vara sant :).. Men hur många kan i egentligen följa en sådan enkel strategi logisk, disciplinerad och långsiktig utan att ta alla för mycket hänsyn till vad som händer med "makro"?

    Samtidigt kan man börja frågasätta medias och den allmänna uppfattningen om börsen är att vi har haft negativ utveckling senaste 12 åren och alla andra placeringar som skog, fastighet och obligation har varit bättre investering.

    SvaraRadera
  10. Ole
    40% på en aktie låter mycket för en index. Tänk också att Novo kommer påverka andra värderingar som för indexet C20 som tex: P/E, direktavkastning osv som också värderas på viktning.

    Hur som helst ska bli intressant att se NÄR H&M också kommer närheten av 40% :).. Idag är de på ca 12%.

    SvaraRadera
  11. Mattias
    Investerar man på någorlunda bra bolag (främst vid lågvärdering) så kommer man få ganska bra avkastning när man räknar med utdelningarna. Viktningen kan man justera tex: årligen eller vart annat år genom att sälja lite av de bolag som har börjat bli lite högt värderade och tvärtom. Kollar man noga på siffrorna så är det inte direkt några "micro cap/small Cap" bolag som har haft den bästa avkastningen i snitt. Mid Cap har faktiskt varit bättre (tom. om vissa bolag bolag har gått upp till Mid från Small Cap)

    Intressant när du säger Sektorer/Branscher. Kanske man skulle också till närmare på vilka branscher har varit Bäst/Sämst?

    SvaraRadera
  12. ValueFactors
    Det hade jag inte läst! Tack för länken. Det var en intressant artikel. Det är alltid roligt att få det beskräftad från flera källor det man har kommit fram till tidigare.

    A market index that bases its investment weights solely on market capitalization (and therefore market price) will systematically invest too much in stocks when they are overpriced and too little in stocks when they are priced at bargain levels

    SvaraRadera
  13. Har läst senaste inläggen med stort intresse! Funderar på vad det kan betyda för hur en optimal portfölj kan se ut.

    Bör man t.ex. diversifiera portföljen mer och ha fler bolag? Ha jämnare vikt mellan bolagen? Eller snarare bara vara väldigt noggrann med vilka bolag i portföljen som får högst vikt?

    Tänker på ett gammalt exempel på utdelningsportfölj, och om det är är läge att tänka annorlunda nu på något sätt.
    Se länken:http://40procent20ar.blogspot.se/search/label/Utdelningsportf%C3%B6lj

    SvaraRadera
  14. Till Gustav...
    Den optimala portföljen är alltid individuell, eftersom vi alla är olika och har olika prioriteringar.
    Därmed har vi olika målfunktioner och bivillkor. De vanligaste bivillkoren är värdeökning, utdelning, risktagande och "arbetsinsatts".
    Min enkla strategi är lika viktning av värdeökning och utdelning, låg risknivå med några investmentbolag på Large Cap och enkel hantering med max 10 bolag i portföljen och regelbundet sparande.
    Den fungerar bra på lång sikt och kräver inte så mycket jobb.
    besser

    SvaraRadera
  15. Gustav
    Det var ett gammal inlägg :) då hade mycket mer diversiferad portfölj och köpte allting som såg bra ut. Idag är mycket mer selektiv när det gäller både priset och vilket bolag jag köper.

    Bör man t.ex. diversifiera portföljen mer och ha fler bolag?

    Både Ja och Nej beroende på vilken strategi och risktagende du har.

    Jag tycker att man ska alltid vara försiktigt med vilka bolag man har högt andel i portföljen. En tidigare regel som jag har använd är att alltid ha längre andel av bolag som har ett högre risk och tvärtom.

    Sen håller jag med besser om att det är viktigare att du själv väljer ett "optimal" portfölj som passar dig och din målsättning.

    SvaraRadera
  16. Tror jag sagt det innan men säger det igen, en mycket bra informativ blogg!

    Intressanta fakta du lägger fram. Frågan är dock hur mkt det är tillfälligheter och hur mkt som är en långsiktig edge i den portföljteori.

    Jag tror det är tillfälligheter som gjort detta. Man får inte heller glömma att man ska räkna med riskjusterad avkastning. Om risken (dvs standardavvikelsen) för det ojusterade indexet är högre, då ska man ha högre avkastning.

    Detta innebär då att man kan ha högre innehåll/viktning/belåning/hävstång på det viktade indexet och ändå nå samma avkastning som det oviktade.

    Viktigt att förstå detta för att kunna göra en sund bedömning.

    SvaraRadera
  17. Som en motvikt till detta inlägg så stötte jag på denna artikel idag. Där påstås att det ALDRIG går att slå index.

    Vet inte riktigt om jag kan hålla med.

    SvaraRadera
  18. Hej, finns det alltså ingen fond eller ETF som på något sätt följer detta index? eller finns det någon sida som ger detaljerad historik?
    mvh, Måns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underliggande instrument oavsett ETF eller Fonder (utan belåning) borde följa index. Enklaste är gratis fonden Avanza Zero. Men det finns säker liknande för ETF produkter också.

      Radera
  19. Hej, vet du om omxs50ew bara räknar med kursrörelserna, eller om utdelningarna också är inkluderade?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den räknar med utdelningarna. Fast ändå slår OMXS50EW index SIXR-Return (som också kan heta OMXS30GI ).

      Här har du en bra bild på historisk jämförelse mellan dessa tre: (från twitter)

      https://pbs.twimg.com/media/CBlpOpXUIAAM46G.png:large

      Radera