söndag 25 augusti 2013

Stabil Avkastning? Regel 1 - Antal aktier

Om en nybörjare som gärna vill ha tips om hur man skulle snabbt och enkelt gå tillväga för att hitta bra bolag för säkrare avkastning så skulle jag ge tre enkla regler.  Detta inlägg kommer handla om den första regeln.

Regel 1 - Utvecklingen av antal aktier
Kanske den enskild främsta nyckeltalet som har en tydligt relation mellan utveckling av bolagets utestående aktier och hur aktiekursen har utvecklats. Att kolla på bolagets utveckling utan att ta hänsyn till utvecklingen i utestående aktierna kan bli missvisande. Läs gärna också en tidigare inlägg om ämnet - Rekordresultat men ej för aktieägarna.


Nu har jag gjort två jämförelsetabeller för att visa den stora skillnaden mellan de bolag som har missköts sig genom att öka antalet aktier mest och de bolag som har haft oförändrat i antal. Om vi börjar med 10 års historik mellan de två olika kategorierna:

De bolag som har mest ökning i utestående antal aktier senaste 10 åren haft i snitt -53% i aktiekursutveckling och bara 2 av 20 bolag hade positiv utveckling. För de bolag som hade oförändrat antal aktier hade mycket bättre avkastning, 190 % i snitt och 15 av 20 bolag hade positiv utveckling.

Om vi skulle ta en kortare tidsperiod,  5 år:

När man väljer att kolla på senaste 5 års period så ser man det ännu tydligare att bolagen som har haft kraftigt ökning i antal aktier på korttid är det också samma bolag som har haft lika kraftig nedgång på aktiekursen. Många av dessa bolag har kontinuerligt gjort nyemissioner för att klara av kostnaderna i olönsamma verksamheter. Sen finns det också bolag som har haft stora investeringskostnader under en längre tid eller också haft sämre utveckling i kombination med stor skuldsättning. Ett utmärkt exempel är KappAhl:


KappAhls värderingen? - Aktiekurs vs Börsvärde!

Under 2010 hade KappAhl sitt "All Time High":
-Aktiekurs:  175 kr
-Antal aktier: 12,51 Miljoner
-Börsvärde:  2 200 Mkr

Senaste värden:
-Aktiekurs:  34 kr
-Antal aktier: 75,04 Miljoner
-Börsvärde:  2 570 Mkr


Om man kollar på aktiekursutvecklingen i jämförelse med antal aktier så hittar man en mycket tydlig relation. Aktiekursen ner med 80% medan antal aktier har ökat med 5 ggr. Samtidigt är börsvärdet är nästan samma 2 200 i jämförelse med 2 570 Mkr.

Så frågan är KappAhl fortfarande köpvärd? Omöjligt att svara på eftersom det handlar om framtida vinstutveckling men det man inte ska glömma bort är att KappAhl måste generera lika mycket i vinst som tidigare i nuvarande aktiekurs eftersom börsvärdet är ännu högre än historisk.

Slutsats: Om du vill hitta stabila bolag och bolag som med högre sannolikhet kommer få bra utveckling framöver så ska du kolla på hur bolagets utestående aktier har utvecklats och också kolla närmare på om det finns framtida risker för nyemissioner på grund av hög skuldsättning, stora investeringar eller förvärv planer.

söndag 18 augusti 2013

Kvalitén på kvartalsrapporter

I tidigare inlägget skrev jag vikten om att ha kvar kvartalsrapportering men jag tror också att det handlar lika mycket om vilken kvalité rapporterna innehåller oavsett hur ofta delårsrapporterna uppdateras.

Argumenteringen från börsbolagens var att det är tids- och resurskrävande att uppehålla kvartalsrapporteringen. Samt till en viss del påverkade detta både affärerna och lönsamheten negativt pga pressen för att kunna prestera bättre inom kvartalsperioden.  

Jag tror inte att själva arbetet att ta fram rapporterna är problemet. Antagligen lägger bolagen ändå tid på att sammanställa all redovisningsfakta internt. Det handlar snarare nog all PR-Cirkusen kring kvartalsrapporten som är mer inriktad till finansbranschen än snarare aktieägarna. 

Kvartalsrapporter och kvalité
Den andra aspekten kring delårsrapporter och bokslut är att det skiljer sig väldigt mycket hur kvartalsrapporterna ser ut från bolag till bolag. Om man jämför med årsredovisningar så är informationen allmänt mycket sämre och beror helt och hållet på hur mycket företagsledningen vill/orkar tar upp i rapporterna. Tyvärr så i många fall får man veta väldigt lite om de olika redovisningsposterna. Det är nog för att det inte finns någon klart tydlighet hur exakt ska delårsrapporter ska se ut och vad de ska innehålla.

2E-Group - Resultaträkning - Q1-2012
Ta tex: resultaträkningen från 2E-Groups delårsrapport - Q1-2012. Alla rörelsekostnader klumpas ihop vilket gör att det är omöjligt att räkna fram något bruttoresultat. Sen anger man inte heller ränteintäkter och kostnader. Istället väljer man visa en enda som heter finansiella poster. Bara dessa två är tyvärr väldigt vanligt förekommande och det går oftast inte heller hitta några detaljer kring notorna (om det nu finns några notor att prata om).

Axis - Balansräkning - Q3-2012
Här väljer man att samla alla anläggningstillgångar i ett. Då går det se några detaljer kring goodwill, materiella eller finansiella tillgångar. Det förekommer också att man bara visar omsättningstillgångar i ett enda post och då går det inte heller se viktiga poster som tex. kassa/likvida medel. Det är också vanligt att man väljer visa bara tre poster inom skuldsidan. EK, långsiktiga och kortsiktiga skulder. Då är det mycket svårt att veta de räntebärande skulderna som är nödvändigt för att kunna räkna fram många viktiga nyckeltal. 

Nischer - Kassaflödesanalysen - Q4-2012
Kassaflödesanalysen. Kanske den absolut viktigaste rapporten men som vanligt brukar den vara den minst prioriterade både bland investerare och delårsrapporter. Man klumpar ihop hela kassaflödesanalysen till minst 4-5 poster:
-Kassaflöde från den löpande verksamheten
-Kassaflöde från investeringsverksamheten
-Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-Periodens kassaflöde


Personligen tycker jag att många investerare missar viktig information när man inte ser detaljerna i ett kassaflödesanalys. Allt för många nöjer sig med bara "Årest kassaflöde" som i själva verket nästan intetsägande nyckeltal om bolagets riktiga kassaflöde.

Som investerare får du inte veta detaljerna kring:

-hur mycket bolaget har investerat i rörelseposter som är viktigt för att driva verksamheten?

-har bolaget förvärvat nya verksamheten?

-har det skett något försäljning av tillgångar eller verksamheter för att öka kassaflödet?

-har bolaget tagit in pengar/investerat i finansiella placeringar?

-hur mycket har bolaget investerat underhåll/drift för att kunna driva bolagets verksamhet?

-har bolaget tagit in pengar genom nyemission, banklån eller på ett annat sätt?

-har bolaget gjort återköp av egna aktier?

-hur stort är utdelningen och hur har bolaget finansierat den i slutändan?

-hur mycket lån har det tagit för att kunna visa ett positiv siffra kring "årets kassaflöde"?

Många viktiga frågor om du börjar tänka som en riktig ägare. De större ägarna och företagsledningen vet redan dessa uppgifter men som små aktieägare så har du faktiskt mindre koll när du inte får veta alla dessa viktiga detaljer under verksamhetsåret.  

torsdag 15 augusti 2013

Kvartals- eller halvårsrapportering?

Enligt en tidigare undersökning så ville nästan 80% av börsbolagen slopa kvartalsrapportering. Vilket är kanske inte så konstigt när det tar tid och resurser att sammanställa dessa kvartalsrapporter. Man skulle också kunna argumentera att det bidrar till mer kortsiktig fokusering kring senaste kvartalsrapporter och tar bort fokus ifrån långsiktighet.

Men att införa halvårsrapportering för att få bort kvartalshysterin vid rapportperiod kan bli lite fel. Det skapar det en längre period där osäkerheten mellan rapporteringarna blir högre som i sin tur skapar högre avvikelser mellan förväntningar/prognoser och den verkliga resultatet. Risken finns att det skapar en börs med högre volatilitet.

Det är lite samma sak med kvartalsutdelningar som också diskuterades för ett tag sen. Så fort ordet "kvartals" nämns så tolkas det negativ och kortsiktigt. Men personligen tycker jag att kvartalsutdelningar hade underlättat långsiktighet och dessutom borde det skapa mer stabilare börs. Varför? Jo! Jag tror att de flesta skulle vara mer långsiktig ägare om de fick utdelningarna varje kvartal. Dessutom skulle man slippa de större upp/nedgångar före och efter utdelningsperioder.

En halvårsrapportering skulle främst underlätta för företagsledningen och börsbolagen. Däremot är det tveksamt om det är bäst för aktieägarna när de får ta del av viktigt företagsinformation ännu sällan.

Det finns faktiskt fem bolag på Stockholmsbörsen som har halvårsrapportering. Dessa är:
-EnQuest
-Agrokultura
-CybAero
-Hansa Medical
-Misen Energy

Det som är gemensamt för dessa bolag är att alla (utom EnQuest) finns i First North listan. Medan EnOuest verkar ha huvudkontoret i London. Jag tror att Stockholmsbörsen (Large, Mid och Small Cap) har krav på kvartalsrapportering medan de övriga listorna som First North saknar det. Samtidigt andra länder som tex: England har endast krav på halvårsrapportering. Det är bl.a. därför konsument jätten Unilever har slopat kvartalsrapportering. Det verkar finnas ett EU-förslag som kan eliminera kravet på kvartalsrapporter redan under 2014. Vem vet vi får kanske vänja oss med fler halvårsrapporterande bolag?

Jag avslutar med ett citat varför det är viktigt att ha kvar kvartalsrapporterna. källa aktiespararna
Men kvartalsrapporterna är inte till för vd:arna. Och de är heller inte bara till för att finansanalytikerna ska kunna uppdatera sina excelark. De är faktiskt till för att aktieägarna ska få löpande information om hur verksamheten går. Detta gäller framför allt Aktiespararnas medlemmar, de mindre aktieägarna, som jämfört med de större ägarna inte har så många andra informationskanaler.

Senaste Inlägg!