Avkastning på Kapital – Aktievärdering Del 1

Välkommen till Casino-OMXS30! Stockholmsbörsen går ner 12 % på 4 dagar och går upp 6,3 % på nästa dag . Mr Market på högsta nivå. Undrar om det var samma snabba förändringar under Grahams tid? Mr Market har inte blivit smartare men mycket snabbare och idag handlar det om mycket mer pengar.

Den stora nackdelen med så kraftiga och snabba upp - och nedgångar är att det lockar många att bli kortsiktiga. Jag kan också tänka mig att det finns ett enormt intresse bland stora mäklare att det blir kraftiga rörelser så att det genererar mer courtage och samtidigt skapar större kortsiktighet. Så jag undrar hur mycket av deras så kallade ”Market markers” som är inblandade i rörelserna och hur mycket av köp - och sälj som baserad på långsiktighet? Det är mycket trading där ute och tack vare det så får man möjligheten att köpa billigt då och då.

Hur som helst jag hoppas att ni har köpt lite i fredags. Själv lyckades jag köpa lite Clas Ohlson och annat roligt, utan att behöva slösa bort alla mina likvida medel så att man fortfarande kan vara med i leken om det kommer flera nedgångar längre fram.

Nu tänkte jag skriva mer seriöst ämne: Avkastning – Nyckeltal:

Har nu suttit länge med ett 10-tal böcker om företagsvärdering, redovisning och årsredovisningar. Jag kan säga att det faktiskt finns många bra böcker på närmaste bibliotek som man inte tänker på. Men de flesta är inriktade på ”det teoretiska” det vill säga det är svårt att hitta enkla praktiska böcker om bolagsvärdering som kan användas för aktievärdering.

Hur som helst så finns det alla ifall några bra tips i en del böcker. Det som jag har upptäckt som är ganska svårt och kan vara lite småirriterande för nybörjare är att det är lite olika beräkningar i olika böcker. Jag får känslan av att ett vanligt nyckeltal som tex: vinstmarginal kan räknas på olika sätt. Det är därför jag har fått hjälp ifrån årsredovisningar genom att kolla hur företagen har räknat de olika nyckeltalen.

Tänkte skriva om de vanligaste nyckeltalen för företagsvärdering och framför allt ska jag försöka presentera på enkelt sätt hur man ska kunna räkna ut nyckeltalen själv med hjälp av enbart årsredovisningar, dvs, Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys. Börjar med:

1-Avkastning på Eget Kapital
2-Avkastning På Total Kapital
3-Avkastning på Sysselsatt Kapital

Justerad Eget Kapital =JEK
Jag kan börja med att säga det finns olika beräkningsmetod som tex: ibland räknar man på Nettoresultat eller Rörelseresultat och man ska också försöka ta hänsyn till 70% av obeskattade reserver, kapitalandel i intressebolag och konvertibla skuldebrev. Med andra ord, det är bättre att räkna med Justerat Eget Kapital än bara Eget Kapital. Men jag gör det enkelt för mig själv och väljer att ta med Totalt Eget Kapital från Balansräkningen.

Genomsnittligt Kapital
Samtidigt har jag valt ta med Genomsnittligt Kapital, vilket betyder att man tar ett medelvärdet från två år eftersom det ger en rättvisare bild och många bolag har också valt att räkna så i årsredovisningen.

1-Avkastning på Eget Kapital – Return on Equity (ROE)Detta är det mest intressanta nyckeltalet för aktieägarna, där man ser vilken avkastning aktieägarna får på sina satsade kapital. Kanske också det mest använda nyckeltalet för avkastning. Ett bra mått är att avkastningen bör ligga minst på eller över 15-20 % utan att bolaget har allt för hög belåning. Den största nackdelen med nyckeltalet är att den inte tar hänsyn till soliditeten och därför kan den bli lite missvisande. Finnastankar har skrivet om problemet i sin blogg på ett mycket bra sätt.

Formeln:

Räkneexempel:
Årets Resultat: 10 797
Genoms. Eget Kapital : (27 779 + 25 924 ) / 2 = 268 52
Avkastning på EK: 10 797 / 268 52 = 40,2 %
Här kan ni se detaljerna var exakt siffrorna kommer ifrån:

Klicka för Större Bild

2-Avkastning På Total Kapital – Return on Assets (ROA)
Det är också ett ganska vanligt avkastningsnyckeltal. Fördelen med att räkna på totalt kapital är att det inte blir lika missvisande för bolag som har hög belåning. Samtidigt ser man tydligare bolag med mer kapitalintensiv verksamhet som har oftast låg avkastning på totalkapital som tex: Fastighetsbolag och stora industribolag. Ett bra exempel är SCA och Wallenstam som både har ca 5 % totalavkastning på totalkapital medan de har lite högre avkastning på Eget Kapital.
Formeln:

Resultatet före Skatt + Räntekostnader brukar kallas också för:
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader … eller
Rörelseresultat plus finansiella intäkter.

Alla 3 definitioner är samma nyckeltal (förutsatt att det inte finns andra poster än räntekostnader och intäkter. Annars är det bättre att räkna resultat före skatt + räntekostnader. )

Om jag ska försöka förklara varför det är samma nyckeltal:

Rörelseresultat…………………...….…..15 298
Ränteintäkter…………………….....………515
Räntekostnader……………………...………-5
Resultat Efter Finansiella poster……...…..15 808
(Resultat före Skatt )

1-Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader:15808+5 = 15 813 kr
2- Rörelseresultat + finansiella intäkter:15 298+515 = 15 813 kr

Om vi återgår till avkastning på Total Kapital:
Räkneexempel:
Resultat före Skatt + Räntekostnader: 15 808 + 5 = 15 813
Genoms. Total Kapital : (35 555 + 33 183 ) / 2 = 34 369Avkastning på TK: 15 813 / 34 369 = 46,0 %

Detaljer - Klicka för Större Bild

3-Avkastning På Sysselsatt Kapital – Return on capital employed (RECO)
Lite mer ovanligt avkastningsnyckeltal men det är ändå många företag som tar med och förmodligen är det ett bättre nyckeltal för att se internt i bolaget. Den är i princip nästan samma nyckeltal som Avkastning på Totalt Kapital. Det enda som skiljer dem åt är att man tar bort icke räntebärande skulder (räntefria skulder) från totalt kapital (balansomslutningen). På det sättet kan man se hur bra företaget förräntar kapitalet utan att behöva ta hänsyn till räntebärande lån. Det finns också en annan formel som säger att man ska ta bort kortfristiga skulder eller rörelseskulder. Detta eftersom kortfristiga skulder till största del består av icke räntebärande skulder. Men det rätta är att man ska ta bort icke räntebärande skulder både ifrån långfristiga och kortfristiga skulder i balansräkningen.

Formeln:

Hur ska man räkna fram räntebärande skulder?Låter ganska svårt men det är mycket enklare i praktiken. I bolagets balansräkning kan man till största delen se räntebärande och icke räntebärande skulder. Oftast står det tydligt och annat fall får man försöka gissa. Jag brukar kolla på framför allt 4 poster som är räntebärande kostnader:

Räntebärande skulder:
- lån
- Räntebärande skulder
- Skulder till kreditinstitut
- Avsättningar till pensioner ( till en viss del )

Icke Räntebärande skulder:
- Finansiella derivatinstrument
- Uppskjuten skatt
- Aktuella skatteskulder
- Övriga Skulder
- Leverantörsskulder
- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Räkneexempel
Resultat före Skatt + Räntekostnader: 15 808 + 5 = 15 813
Genoms. Sysselsatt Kapital :
((650 + 6996)- 35 555)) + ((697 + 6484) – 33 183)) / 2 = 26 956
Avkastning på Syss: 15 813 / 26 956 = 58,7 %

Detaljer - Klicka för Större Bild

Ska man använda alla dessa nyckeltal?
Varför inte! Jag tycker det att det kan bli intressant att jämföra olika bolag och samtidigt får man ganska viktig information bara genom att kolla på dessa nyckeltal. Ett bra exempel är att man kan klart och tydligt se om ett bolag har hög belåning eller inte genom att jämföra:
- Avkastning på Eget Kapital
- Avkastning på Total Kapital
Om man ska jämföra H&M som knappast har några lån med tex: KappAhl så ser man den stora skillnaden:

Om man bara kolla på avkastning på Eget Kapital:
H&M………..42 %KappAhl….....70 %

Då ser KappAhl lönsammare ut när avkastning på Eget Kapital är betydligt större än H&M:s.

Men när man jämför den med Avkastning på Total Kapital:

…...........Total Kapital……Eget Kapital
KappAhl…....16 %……...…70 %H&M…….....42 %…….......42 %
Då ser man att lönsamheten är betydligt sämre för KappAhl. När man kolla på soliditeten så ser man klart och tydligt den stora skillnaden.

……………Soliditet
KappAhl……..11 %
H&M………...75 %

Man kan också använda Sysselsatt Kapital på liknande sätt!
Genom att jämföra Sysselsatt kapital och Total Kapital så får man en uppfattning om hur stor del av skulderna som är räntebärande lån. Om man jämför fastighetsbolaget Wallenstam som har stora räntebärande skulder som är ca 85 % av totala skulder i bolaget mot H&M som mycket liten skuld på ca 2 % som är räntebärande.

………...Sysselsatt Kapital…Total Kapital…SkillandWallenstam …..5,4 %.....................5.0%...............8 %H&M………...56,7 %...................42 %..............35 %

Ju större procentuell skillnad mellan ”Avkastning på Sysselsatt Kapital” och ” Avkastning på Total Kapital” desto mindre räntebärande skulder.