Den stora nackdelen med så kraftiga och snabba upp - och nedgångar är att det lockar många att bli kortsiktiga. Jag kan också tänka mig att det finns ett enormt intresse bland stora mäklare att det blir kraftiga rörelser så att det genererar mer courtage och samtidigt skapar större kortsiktighet. Så jag undrar hur mycket av deras så kallade ”Market markers” som är inblandade i rörelserna och hur mycket av köp - och sälj som baserad på långsiktighet? Det är mycket trading där ute och tack vare det så får man möjligheten att köpa billigt då och då.
Hur som helst jag hoppas att ni har köpt lite i fredags. Själv lyckades jag köpa lite Clas Ohlson och annat roligt, utan att behöva slösa bort alla mina likvida medel så att man fortfarande kan vara med i leken om det kommer flera nedgångar längre fram.
Nu tänkte jag skriva mer seriöst ämne: Avkastning – Nyckeltal:
Har nu suttit länge med ett 10-tal böcker om företagsvärdering, redovisning och årsredovisningar. Jag kan säga att det faktiskt finns många bra böcker på närmaste bibliotek som man inte tänker på. Men de flesta är inriktade på ”det teoretiska” det vill säga det är svårt att hitta enkla praktiska böcker om bolagsvärdering som kan användas för aktievärdering.
Hur som helst så finns det alla ifall några bra tips i en del böcker. Det som jag har upptäckt som är ganska svårt och kan vara lite småirriterande för nybörjare är att det är lite olika beräkningar i olika böcker. Jag får känslan av att ett vanligt nyckeltal som tex: vinstmarginal kan räknas på olika sätt. Det är därför jag har fått hjälp ifrån årsredovisningar genom att kolla hur företagen har räknat de olika nyckeltalen.
Tänkte skriva om de vanligaste nyckeltalen för företagsvärdering och framför allt ska jag försöka presentera på enkelt sätt hur man ska kunna räkna ut nyckeltalen själv med hjälp av enbart årsredovisningar, dvs, Resultaträkning, Balansräkning och Kassaflödesanalys. Börjar med:
1-Avkastning på Eget Kapital
2-Avkastning På Total Kapital
3-Avkastning på Sysselsatt Kapital
Justerad Eget Kapital =JEK
Jag kan börja med att säga det finns olika beräkningsmetod som tex: ibland räknar man på Nettoresultat eller Rörelseresultat och man ska också försöka ta hänsyn till 70% av obeskattade reserver, kapitalandel i intressebolag och konvertibla skuldebrev. Med andra ord, det är bättre att räkna med Justerat Eget Kapital än bara Eget Kapital. Men jag gör det enkelt för mig själv och väljer att ta med Totalt Eget Kapital från Balansräkningen.
Genomsnittligt Kapital
Samtidigt har jag valt ta med Genomsnittligt Kapital, vilket betyder att man tar ett medelvärdet från två år eftersom det ger en rättvisare bild och många bolag har också valt att räkna så i årsredovisningen.
1-Avkastning på Eget Kapital – Return on Equity (ROE)Detta är det mest intressanta nyckeltalet för aktieägarna, där man ser vilken avkastning aktieägarna får på sina satsade kapital. Kanske också det mest använda nyckeltalet för avkastning. Ett bra mått är att avkastningen bör ligga minst på eller över 15-20 % utan att bolaget har allt för hög belåning. Den största nackdelen med nyckeltalet är att den inte tar hänsyn till soliditeten och därför kan den bli lite missvisande. Finnastankar har skrivet om problemet i sin blogg på ett mycket bra sätt.
Formeln:

Räkneexempel:
Årets Resultat: 10 797
Genoms. Eget Kapital : (27 779 + 25 924 ) / 2 = 268 52
Avkastning på EK: 10 797 / 268 52 = 40,2 %
Här kan ni se detaljerna var exakt siffrorna kommer ifrån:
Årets Resultat: 10 797
Genoms. Eget Kapital : (27 779 + 25 924 ) / 2 = 268 52
Avkastning på EK: 10 797 / 268 52 = 40,2 %
Här kan ni se detaljerna var exakt siffrorna kommer ifrån:
Klicka för Större Bild
2-Avkastning På Total Kapital – Return on Assets (ROA)
Det är också ett ganska vanligt avkastningsnyckeltal. Fördelen med att räkna på totalt kapital är att det inte blir lika missvisande för bolag som har hög belåning. Samtidigt ser man tydligare bolag med mer kapitalintensiv verksamhet som har oftast låg avkastning på totalkapital som tex: Fastighetsbolag och stora industribolag. Ett bra exempel är SCA och Wallenstam som både har ca 5 % totalavkastning på totalkapital medan de har lite högre avkastning på Eget Kapital.
Formeln:

Resultatet före Skatt + Räntekostnader brukar kallas också för:
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader … eller
Rörelseresultat plus finansiella intäkter.
Alla 3 definitioner är samma nyckeltal (förutsatt att det inte finns andra poster än räntekostnader och intäkter. Annars är det bättre att räkna resultat före skatt + räntekostnader. )
Om jag ska försöka förklara varför det är samma nyckeltal:
Rörelseresultat…………………...….…..15 298
Ränteintäkter…………………….....………515
Räntekostnader……………………...………-5
Resultat Efter Finansiella poster……...…..15 808
(Resultat före Skatt )
1-Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader:15808+5 = 15 813 kr
2- Rörelseresultat + finansiella intäkter:15 298+515 = 15 813 kr
Om vi återgår till avkastning på Total Kapital:
Räkneexempel:
Resultat före Skatt + Räntekostnader: 15 808 + 5 = 15 813
Genoms. Total Kapital : (35 555 + 33 183 ) / 2 = 34 369Avkastning på TK: 15 813 / 34 369 = 46,0 %
3-Avkastning På Sysselsatt Kapital – Return on capital employed (RECO)
Lite mer ovanligt avkastningsnyckeltal men det är ändå många företag som tar med och förmodligen är det ett bättre nyckeltal för att se internt i bolaget. Den är i princip nästan samma nyckeltal som Avkastning på Totalt Kapital. Det enda som skiljer dem åt är att man tar bort icke räntebärande skulder (räntefria skulder) från totalt kapital (balansomslutningen). På det sättet kan man se hur bra företaget förräntar kapitalet utan att behöva ta hänsyn till räntebärande lån. Det finns också en annan formel som säger att man ska ta bort kortfristiga skulder eller rörelseskulder. Detta eftersom kortfristiga skulder till största del består av icke räntebärande skulder. Men det rätta är att man ska ta bort icke räntebärande skulder både ifrån långfristiga och kortfristiga skulder i balansräkningen.
Formeln:
Lite mer ovanligt avkastningsnyckeltal men det är ändå många företag som tar med och förmodligen är det ett bättre nyckeltal för att se internt i bolaget. Den är i princip nästan samma nyckeltal som Avkastning på Totalt Kapital. Det enda som skiljer dem åt är att man tar bort icke räntebärande skulder (räntefria skulder) från totalt kapital (balansomslutningen). På det sättet kan man se hur bra företaget förräntar kapitalet utan att behöva ta hänsyn till räntebärande lån. Det finns också en annan formel som säger att man ska ta bort kortfristiga skulder eller rörelseskulder. Detta eftersom kortfristiga skulder till största del består av icke räntebärande skulder. Men det rätta är att man ska ta bort icke räntebärande skulder både ifrån långfristiga och kortfristiga skulder i balansräkningen.
Formeln:

Räntebärande skulder:
- lån
- Räntebärande skulder
- Skulder till kreditinstitut
- Avsättningar till pensioner ( till en viss del )
Icke Räntebärande skulder:
- Finansiella derivatinstrument
- Uppskjuten skatt
- Aktuella skatteskulder
- Övriga Skulder
- Leverantörsskulder
- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Räkneexempel
Resultat före Skatt + Räntekostnader: 15 808 + 5 = 15 813
Genoms. Sysselsatt Kapital :
((650 + 6996)- 35 555)) + ((697 + 6484) – 33 183)) / 2 = 26 956
Avkastning på Syss: 15 813 / 26 956 = 58,7 %
Ska man använda alla dessa nyckeltal?
Varför inte! Jag tycker det att det kan bli intressant att jämföra olika bolag och samtidigt får man ganska viktig information bara genom att kolla på dessa nyckeltal. Ett bra exempel är att man kan klart och tydligt se om ett bolag har hög belåning eller inte genom att jämföra:
- Avkastning på Eget Kapital
- Avkastning på Total Kapital
Om man ska jämföra H&M som knappast har några lån med tex: KappAhl så ser man den stora skillnaden:
Om man bara kolla på avkastning på Eget Kapital:
H&M………..42 %KappAhl….....70 %
Då ser KappAhl lönsammare ut när avkastning på Eget Kapital är betydligt större än H&M:s.
Men när man jämför den med Avkastning på Total Kapital:
…...........Total Kapital……Eget Kapital
KappAhl…....16 %……...…70 %H&M…….....42 %…….......42 %
Då ser man att lönsamheten är betydligt sämre för KappAhl. När man kolla på soliditeten så ser man klart och tydligt den stora skillnaden.
……………Soliditet
KappAhl……..11 %
H&M………...75 %
Man kan också använda Sysselsatt Kapital på liknande sätt!
Genom att jämföra Sysselsatt kapital och Total Kapital så får man en uppfattning om hur stor del av skulderna som är räntebärande lån. Om man jämför fastighetsbolaget Wallenstam som har stora räntebärande skulder som är ca 85 % av totala skulder i bolaget mot H&M som mycket liten skuld på ca 2 % som är räntebärande.
………...Sysselsatt Kapital…Total Kapital…SkillandWallenstam …..5,4 %.....................5.0%...............8 %H&M………...56,7 %...................42 %..............35 %
Ju större procentuell skillnad mellan ”Avkastning på Sysselsatt Kapital” och ” Avkastning på Total Kapital” desto mindre räntebärande skulder.
Varför inte! Jag tycker det att det kan bli intressant att jämföra olika bolag och samtidigt får man ganska viktig information bara genom att kolla på dessa nyckeltal. Ett bra exempel är att man kan klart och tydligt se om ett bolag har hög belåning eller inte genom att jämföra:
- Avkastning på Eget Kapital
- Avkastning på Total Kapital
Om man ska jämföra H&M som knappast har några lån med tex: KappAhl så ser man den stora skillnaden:
Om man bara kolla på avkastning på Eget Kapital:
H&M………..42 %KappAhl….....70 %
Då ser KappAhl lönsammare ut när avkastning på Eget Kapital är betydligt större än H&M:s.
Men när man jämför den med Avkastning på Total Kapital:
…...........Total Kapital……Eget Kapital
KappAhl…....16 %……...…70 %H&M…….....42 %…….......42 %
Då ser man att lönsamheten är betydligt sämre för KappAhl. När man kolla på soliditeten så ser man klart och tydligt den stora skillnaden.
……………Soliditet
KappAhl……..11 %
H&M………...75 %
Man kan också använda Sysselsatt Kapital på liknande sätt!
Genom att jämföra Sysselsatt kapital och Total Kapital så får man en uppfattning om hur stor del av skulderna som är räntebärande lån. Om man jämför fastighetsbolaget Wallenstam som har stora räntebärande skulder som är ca 85 % av totala skulder i bolaget mot H&M som mycket liten skuld på ca 2 % som är räntebärande.
………...Sysselsatt Kapital…Total Kapital…SkillandWallenstam …..5,4 %.....................5.0%...............8 %H&M………...56,7 %...................42 %..............35 %
Ju större procentuell skillnad mellan ”Avkastning på Sysselsatt Kapital” och ” Avkastning på Total Kapital” desto mindre räntebärande skulder.
Tusen tack för en lysande förklaring! Så här bra sammanstäld och förklarande text är värd guld för mig som är ny i "gamet".
SvaraRaderaDet bästa är att det står Del 1 så vi har mer att se fram emot.
Tack!
Xtremtfokus
SvaraRaderaDet kommer fler :)!
Tanken är att skriva lite om nyckeltalen som kommer att finns i den nya börsdata!
Tackar för en tydlig förklaring om hur man räknar ut de olika nyckeltalen. Läser din blogg regelbundet men har aldrig kommenterat förut så jag tyckte det var dags.
SvaraRaderaGjorde likadant som du och handlade på rea i fredags. Ett bra sätt att få tag på kvalitetsaktier till ett billigt pris. H&M var det som fyndades för min del.
Angående böcker på biblioteket så är jag i en riktig bokslukarfas gällande aktievärdering och jag kan bara instämma i att det finns gott om böcker men jag tycker det är få som både är enkelt skrivna och ändå inte är för grundläggande.
Nån extra bra bok i ämnet du kan rekommendera?
MVH/Fredrik N
Det skulle vara intressant om du ville ta upp förhållandet mellan avkastning på tot kapital / EK och kurs / EK. För en substans med hög RE borde värderas högre tex och är inte kurs / EK oerhört viktigt?
SvaraRaderaFredrik
SvaraRaderaDet bästa är nog om du letar i facket "Företagsekonomi & Redovisning" närmaste bibliotek! Jag hittade tyvärr ingen lätt och bra bok. Utan det bästa är nog att att läsa från minst 5 olika böcker där man får bättre helhetssyn!
Några bra böcker som jag har hittat:
* Årsredovisningen - Leonardz, Björn
* Företagsvärdering med fundamental analys - Nilsson, Henrik 1971
* Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt - Johansson, Sven-
* Lönsam tillväxt Av: Andersson, Jan-Olof
Anonym
SvaraRaderaDu menar att man tar hänsyn till bolagetsvärdering till den avkastning den genererar!
Lite samma ämne med "the Magic Formula"
< http://40procent20ar.blogspot.com/2010/04/magiska-formeln-kop-bra-billigt.html >
Jag har också skrivet lite liknande tankar kring bolag med hög och låg avkastning på EK samtidigt där man kollar på Eget Kapital / Aktiekurs!
< http://40procent20ar.blogspot.com/2010/01/sca-eller-h-en-miljonfraga.html >
En mycket bra genomgång tack!!!!
SvaraRaderaKan vara värt att nämna att ROE är inversen av P/E talet. Alltså 1/ROE = P/E och 1/(P/E) = ROE. ROE är ju E/P!
SvaraRaderaSimon
SvaraRaderaFör mig står ROE för Avkastning på EK!
Jag antar att du menar Vinst per aktie!(EPS el. VPA )
Jag vet att P/E-talet är motsatsen till eller snarare omvända av Vinsten i % i jämförelse med aktien.
Tex: Om ett bolag har:
P/E-tal = 20 kr
Aktiekurs = 100 kr
Då betyder det att vinsten/aktie är = 5 kr. ( 100 / 5 = 20 )
Det betyder också att vinsten / kurs är 5 %.
Om man skulle dela 1 med P/E-talet, 20, så får man också 5%.
Om man vill omvanda det tilbaka till P/E, så delar man 1 med 5% = 20!
Så om man vill ha P/E form dvs multipel eller i % form!
Är det var du menade?
Spekulerar bara med han kanske menar sambandet mellan price-to-book, P/E och ROE.
SvaraRaderaP / B = ROE * P / E.
P/B delat med P/E = ROE alltså.
Är rookie inom aktievärden och inlägg som det här (tillsammans med en hel del böcker) är guld värt. Väntar på spänning på de kommande delarna...bra tips med biblioteket också, har helt glömt bort att man faktiskt kan gå dit och låna böcker.
SvaraRaderaAnonmy
SvaraRaderaP/B = ROE * P/E
Det verkar stämma :)
Clas Ohlson, 07/08, har en P/E på 26,7 och ROE = 29,4 % och P/BV = 7,5!
0,294 * 26,7 = 7,8
Men däremot så får jag P/B = 5,5 just nu! ( Börsvärde / EK )
= 8167 / 1493 = 5,5
När jag kollar på ROE, 24,4 och P/E 17,56, då får jag:
0,244 * 17,56 = 4,2!
Att formeln inte alltid fungerar beror på att ROE brukar beräknas på genomsnittligt kapital under året, medan EK är just EK i slutet på året. För att få rätt bör du räkna med genomsnittligt EK under hela året.
SvaraRaderaJag gillar formeln för att den kan ge dig en uppfattning om ROE bara genom att i en aktielista veta P/E och P/B. Formeln visar också att Greenblatts formel fungerar. Har du lågt P/E och hög ROE kommer P/B vara ett relativt lågt värde.
Är helt ny och använde dina rekommenderade metoder och fick siffror som Avkastning på eget kapital:148%...Avkastning på total kapital:40%....Avkastning på sysselsatt kapital: 123%.....Skillnaden på sysselsatt och total kapital är 83%....Detta är företag som Brandworld som uppvisar dessa siffror. De är ju riktigt bra siffror eller har jag fattat fel?? eller kollar jag helt fel..Kan någon dubbel kolla och höra av sig:Arash84slp@hotmail.com.....
SvaraRaderaAnonym
SvaraRaderaOk! Nu förstår varför det var inte exakt!
Tack!
Anonym
SvaraRaderaAvkastning på EK, får jag till 81%
( 17,9 / 22,1 )
Avkastnig på Total kapital: 43 %
( 16,8 + 1,7 / 43,5 )
och det var ingen stor skilland mellan Sysselsatt pga liten räntebärande skuld!
OSB! Tänk att Ackordvinst står för 22 miljoner vilket är extraordinär post! Annars skulle det vara förlust för 2009!
Okaj det jag skrev håller alltså endast då P/B = 1.
SvaraRaderaP/E = market cap/net income
jag antar då att market cap = equity, alltså P/B = 1
ROE = net income/equity
P/E och ROE blir då inversen av varandra
Simon
SvaraRaderaJapp! Det gäller om marknaden värderar bolaget exakt som bolaget "Equity" men det sker nästan aldrig!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaNär du beräknar avkastning på sysselsatt kapital borde du väl dra bort räntebärande skulder som i detta fall endast är avsättningar för pensioner. Det står en liten stjärna som not under långfristiga skulder. För 2006 är de 130Mkr och för 2005 är de 78Mkr.
SvaraRaderaBorde inte bli så stor skillnad men jag tycker de borde dras bort iallafall, eller?
Joel
SvaraRaderaHej! Du har helt rätt. Nu ser jag att det har blivit slarvfel :)
Det skulle vara avsättningar för pensioner eftersom det är de enda posterna som är räntebärande.
Ett frågetecken här... När du räknar ut ROE så använder du resultatet EFTER skatt, men för ROA använder du resultat FÖRE skatt. Vad är det jag missar här? Tack för en bra blogg!
SvaraRadera/tobiaz
Tobiaz
SvaraRaderaBra fråga! Om jag ska vara ärligt så vet jag inte exakt vad som är logiken bakom när man väljer att ta med finansiella intäkter/kostnader och när man inte gör det? Men det är så kallad "akademisk/finansiellt rätt" formler. Fast den behöver inte vara den bästa lösningen.
Personligen så gör jag det väldigt enkelt som jag tycker är den bästa lösningen på sikt.
Tar alltid med resultat efterskatt oavsett om det är ROE eller ROA och samt den aktuella året och inte något genomsnittlig värde från två år.
mvh
4020
Tack för snabbt svar på gammal tråd! ;)
RaderaInte helt säker på att jag förstår... Här har du ju räknat Före skatt på det ena och Efter på det andra. Blir det inte missvisande när man jämför nyckeltalen med varandra då? Eller är det så att man inte jämför ROE med ROA för samma bolag, utan istället jämför respektive nyckeltal mellan olika bolag?
Att räkna efter skatt när det gäller earnings per kapital känns ju logiskt. Men i exemplet ovan har du ju använt resultat Före skatt för ROA. Sorry om jag är lite tjatig, men jag hänger inte riktigt med på detta...
/tobiaz
Hej igen!
RaderaLedsen jag var nog lite otydlig där. Jo! Det kan blir lite missvisande. Anledningen till att jag skrev inlägget var mer att kolla hur "finansbranschen" räknade fram de olika nyckeltalen. Jag antar att man jämför olika bolag med varandra. Själv räknar jag inte på det sättet.
Jag tycker att man ska göra det enkelt och räkna bara med vinsten efter skatt oavsett om det handlar om avkastning på Eget kapital eller total kapital. Så länge man använder samma beräkning för andra bolag så är det helt ok.
Vinst efter skatt / EK = ROE
Vinst efter skatt / TK = ROA
En problem kan vara när du tex: jämför dina nyckeltal med externa analyser eller bolagens årsredovisningar och då kan det bli lite fel beroende på hur de har räknat fram det. Därför kan det också vara bra att veta hur brukar en standard beräkning inom ROE o ROA kan se ut.
mvh
4020
Poletten har nu officiellt trillat ned...
RaderaTack! ;)
-Tobiaz
Hej och tack för ett fint inlägg.
SvaraRaderaDock köper jeg inte riktigt teorin om att företag skall sträva efter så hög avkastning på eget kapital som möjligt. Jeg föredrag ett föredrag med stark kassa och bra kassalikviditet än ett företag som gör stor vinst i förhållande till EK... Hur är företaget rustat mot ev negativa trender om avkastning på EK blir allt för stor i perioder?
Anonym
SvaraRaderaFast pratar du inte om två olika saker?
Att ha stor andel EK har inte så mycket att göra med Kvaliten (stabiliteten) av vinsten i dåliga tider.
Lika så bolag med hög P/B o P/S och för lite EK kan lika gärna ha stabil vinstutveckling oavsett tiderna.
Men samtidigt så är generellt de större verkstads- eller skogsbolagen som har stort EK och lite säkrare vinsttrend i sämre tider än de mindre bolagen.