Välkommen till Sveriges Tråkigaste Investerare. Skapa passiv inkomst och förmögenhet på utdelningar och utdelningstillväxt genom långsiktig investera i några av världens bästa företag. Målet är att få 40 procent tillbaka i årlig passiv inkomst inom 20 år genom kassaflödesanalys och värdeinvestering.
Det 3 ämnen som har haft stor media fokusering senaste dagarna.
1-Politikerna som lovar allt till alla. 2-Zlatan till Milan. 3-HQ-banks tillstånd återkallas och banken likvideras.
, ,
Det sista var inte direkt något man kunde vänta sig. Blev lite förvånad över FIs beslut som är både negativt och positivt. Det negativa är självklart att alla små aktieägare kommer förlora pengar vilket är mycket trist. Samtidigt är det bra att banker och finansiella institutioner oavsett hur stora eller små de är ska straffas för alltför högt risktagande och om de har brutit regler. . Anders Borg tycker att beslutet är rimligt eftersom HQ-Bank inte är en systemviktig institution. Men hur är det med Svenska stora banker som Swedbank och SEB som har tagit stora risker? Har de inte klarat sig lite alltför lätt undan? Eller de är ”heliga kor” som är alltför ”systemviktigare”?
26-Maj HQ lägger ner trading verksamheten och en nyemission på 599 Mkr
8 Juni HQ säljer fonderna till Öresund och nyemissionen växer till 1 000 Mkr.
29 Juni Den totala trading förlusten blir 1 230 Mkr
28 Aug Banktillståndet återkallas.
Vad ska man göra nu? När det gäller frågan att behålla HQ eller inte kan jag inte svara på det och själv sålde jag HQ när HQ skulle sälja fonderna till Öresund eftersom det kändes lite som spekulation när man inte visste hur stora tradingförlusterna skulle vara. HQ-Ibland måste man bryta mot sina egna regler!
Frågan är hur mycket HQ är värt utan banktillstånd? Förmodligen inte mycket. Eller kanske lite? Med tanke på att enligt senaste nyheterna gäller att ”konkreta förhandlingar pågår”. Hur som helst så kommer aktiekursen rasa och jag hoppas att ni inte har allför stora poster i HQ.
Däremot vad händer med Öresund? Vilket är viktigare för min del eftersom jag äger en del i Öresund. Med största sannlikhet kommer Öresund påverkas nedåt vilket inte är bra men vem vet, kanske kan det skapa ett bra köptillfälle?
Öresund har idag ett marknadsvärde på ca 6,5 Miljarder (114 kr) och ett substansvärde på 7,5 Miljarder (133 kr).
Medan har HQ ett börsvärde på 1,5 Miljarder och Öresund äger ca 25 % och det motsvarar ca 400 Mkr (7-8 kr ).
Så om vi tar bort hela HQ från Öresund så borde Investmentbolaget ha börsvärde på 106-107 kr. (Nu har jag inte räknat med fond-affären HQ har gjort och frågan är hur mycket det påverkar) Med andra ord; allt som är under 100 kr kan vara köpvärt?
Lägger man också på ”det minskade förtroendet” för Öresund och ledningen samt det ”känslomässiga”…….. . Så borde man försöka köpa Öresund mycket billigare än så.
Klicka för Större Bild
Blir spännande på måndag morgon och jag kan tänka mig att det kan bli:
1-Flocken och rädslan tar över och Öresund öppnar på 80-90 kr och börjar röra uppåt mot normalare värdering.
2-Handlas över 100 i början för att gå under 100-strecket.
3- Handlas under 110 fast den kraftiga nedgången kommer aldrig.
Oavsett vad som händer så kan det vara bra att ha en bra plan innan ”Mr Market” öppnar. Själv kommer jag inte försöka sälja Öresund fast och andra sidan kan jag tänka mig köpa fler om det blir tillräckligt billigt.
Jag har fått en del anmärkningar angående det tidigare inlägget om att det är mer rättvisande att använda nyckeltalet EBT ( Earnings before Taxes ), Resultat före Skatt, hellre än det populära nyckeltalet EV/EBITDA.
Det handlar om att i beräkningen EV/EBITDA är nettoskulden redan inräknad och därför ska man inte använda EBT istället för EBITDA eftersom då räknas finansiella kostnader in vilket påverkar negativt i alltför hög grad när det gäller bolag som har dels stor nettoskuld och dels stor räntekostnad.
Det låter som ”anmärkningen” som jag har fått är rätt i teorin och det är också exakt vad jag trodde tidigare. Men jag har fått ett helt annat resultat när jag försökte räkna olika nyckeltal och jämförde med P/E-talet.
Nyckeltalet som är så pass populärt och som räknar in nettoskulden genererar i själva verket helt motsatt effekt i många fall. Det gör att bolag som har högre nettoskuld/belåning kan få lägre värdering än det traditionella p/e-talet tack vare EV/EBITDA.
Vad är EV/EBITDA?
Om jag ska försöka först förklara lite kort om nyckeltalet så är det EV som står för Entreprise Value där man lägger på nettoskulden + börsvärdet. EBITDA är då rörelserresultat ( EBIT) + avskrivningar.
Hela tanken med Ev/Ebitda är: Att man på ett lättare sätt ska kunna värdera företagets kassaflöde eller kapacitet att generera intäkter före avskrivningar och finansiella poster. Det gör att det blir ett intressant jämförelsetal vid ”buy-outs” dvs företagsförvärv när man ville se företagets kapacitet att kunna betala sina lån. En annan fördel är att Ev/Ebitda sällan är ett negativt tal vilket gör att man kan använda det i fler bolag. Dessutom används EBITDA som ett slags ”operativt kassaflöde” som inte kan påverkas av poster som rörelsekapital, skatt, osv.
Det låter som ett magiskt nyckeltal men det är det långt ifrån med tanke på den stora nackdelen. Det är inte ”EV” som jag är skeptisk mot utan det är själva ”EBITDA”. Den kan lätt användas av företagsledning och analytiker som vill visa bättre siffror.
Om vi kollar på MQ Borde vara ett bra exempel med tanke på att bolaget har hög skuldsättning och hög andel räntebärande skulder. Klädbolaget som börsintroducerades ganska nyligen har en soliditet på ca 19 % enligt senaste årsredovisningen. Med andra ord:
Totala Skulder = 81 % ( av totala tillgångar )
Räntebärande Skulder = ca 70 % ( av totala Skulder )
Det vill säga ett klädbolag med förhållandevis hög skuldsättning.
Det värsta är att mer än 70 % av tillgångarna är Goodwill. Det kan inte bli värre. Stora skulder + att nästan hela ”tillgångarna” i balansräkningen består av varumärke och goodwill. Lägger man också till en medioker avkastning och tillväxtmål så var det inte svårt att tacka nej till introduktionserbjudandet. Jag kan tycka att MQ har en ganska bra verksamhet men tyvärr värderingen och risken är för hög. Inte konstigt att riskkapitalbolaget CapMan (MQs tidigare ägare) valde att göra Exit.
Hur tror ni att MQs P/e-tal och Ev/Ebitda ser ut? MQ har ett börsvärde på ca 984 Mkr (28 aktiekurs * 35,16 miljoner antal aktier ) Nettoskulden är ca 776 Mkr.
Med tanke på att MQ har nästan lika stor nettoskuld som börsvärde så borde värderingen på Ev/Ebitda vara nästan dubbelt så hög som p/e-talet som inte tar hänsyn till nettoskulden. Men det är motsatsen:
P/E-tal:........ 15 Ev/Ebitda:... 12
Hur kommer det sig att Ev/Ebitda visar en lägre värdering än P/E-talet?
. Jo! P/E-talet räknas på Årets Vinst, dvs Vinst per Aktie medan Ebitda räknas på Rörelseresultat + Avskrivningar.
MQ:S Vinst & Ebitda:
Vinst:.........40 Mkr Ebitda:.......141,5 Mkr
Ebitda visar 3,5 ggr högre resultat än vinsten vilket gör att nettoskuldseffekten inte märks när nyckeltalet inte tar hänsyn till räntekostnaderna och dessutom lägger på Avskrivningarna. Kanske inte så konstigt att nyckeltalet EBITDA så ofta används bland analytiker. Inte bara att det ger ett häftigare intryck av en ”hightech” finans jargong samtidigt ger det också en bättre värdering oavsett hur dålig lönsamheten är i bolaget.
Här är ett utmärkt exempel på att talet används flitig bland analytikerkåren och till och med bland företagens årsredovisningar. Ett citat av MQ analysen av Placeraprecis innan börsintroduktionen:
För räkenskapsåret 2009/2010 borde det, med de lägre finansieringskostnaderna, leda till en vinst per aktie på en bit över 2,60 kronor. Det ger ett p/e-tal för innevarande år på mellan 12 och 14 vilket är i linje med exempelvis Kappahl.
. Ev/ebitda hamnar på cirka 9, vilket även det är i linje med konkurrenterna
Jag vill inte försöka kritisera användandet av EBITDA alltför mycket utan tanken är att visa nyckeltalets stora brister och nackdelar. Att argumentera för Ebitda känns lite som att säga bolag med hög omsättningen är bättre. Men man struntar i att kolla på vad bolaget har kostnader och om bolaget går med vinst över huvudtaget.
Jämförelse mellan H&M & MQ
Om man tar bolag med negativ nettoskuld och jämför med bolag som har en hög nettoskuld så ser man den stora skillnaden mellan de olika nyckeltalen
Med andra ord vill man verkligen hitta de bolag som har bra lönsamhet oavsett belåningsgrad så bör man använda nyckeltalet EBT (Resultat före Skatt) eller till och med Årets resultat.
Problemet med andra nyckeltal Samtidigt finns det andra nyckeltal som använder sig av EBIT dvs resultat före räntekostnader. Exempel är Avkastning på Totalkapital, Avkastning på Eget Kapital och i vissa fall vinstmarginal.
Motargumentet skulle vara att så länge man använder samma nyckeltal för alla bolag så är det inga problem. Men tyvärr så känns det lite fel eftersom räntekostnaderna kan skilja sig ganska mycket för olika företag vilket gör att det inte blir rättvist för de bolag som har låga skulder/räntekostnader och kanske till och med har intäkter på räntebärande placeringar eller liknande tillgångar.
Slutligen måste jag säga att det borde vara ett varningstecken när man ser ordet EBITDA oavsett om det är i årsredovisningarna eller i analyser. EBITDA används flitigare av bolag som har höga investeringar och skulder vilket kanske inte är så konstigt då man vill visa ett bättre resultat. Det gäller att man kollar extra noga bolaget och har ha en sunt ”kritisk” inställning mot EBITDA.
Man kan omvandla p/e-talet till % -form och därmed få ett lättare nyckeltal om man vill jämföra. Jag tror inte att nyckeltalet används så ofta.
. Det andra nyckeltalet som jag tycker är ganska viktigt är EBT och det är när det gäller användandet av EBITA & EBIT som jag nu verkligen börjar se nackdelarna med nyckeltalen.
1-P/E-talet 2-EV/EBT
1-P/E-talet P/E-talet måste vara det vanligaste nyckeltalet som används inom aktievärdering. Ändå tycker jag att det är lite jobbigt att tänka i multiplar som P/E-tal 15-20 = (om 15 – 20år ska man kunna få tillbaka investeringen förutsatt att vinsterna förblir oförändrade ).
Tänk om man skulle gå till banken och höra att sparräntan var lika med P/E - 50, vilket motsvarar 2 % ränta. Med andra ord det skulle ta 50 år innan du skulle få lika mycket ränta som insatta kapitalet. Nu har jag inte tagit hänsyn till ränta-på-ränta effekten men tänk också på att det tas 30 % vinstskatt på den årliga räntan vilket borde jämna ut sig eller i värsta fall kan det ta längre än 50 år. Hur som helst så låter det inte lika roligt som procenttalet.
Varför är P/E-talet så populärt? En anledning kan vara att nyckeltalet är så pass enkelt att till och med aktiemäklare och finansanalytiker kan förstå och förklara begreppet.
Men P/E-talet har stora brister oavsett hur populärt det är: -Baseras på nuvarande och förväntade vinster i framtiden som är svåra att förutsäga.
-Det förändras hela tiden med aktiekursen.
-Svårt att jämföra mot andra företag som finns i andra branscher. Till och med många bolag i samma bransch har inte samma verksamhetstyp vilket gör att p/e-talsjämförelser kan bli lite missvisande.
-p/e-talets värdering tar inte hänsyn till skulderna i bolaget. Många bolag kan få bättre värdering genom högre vinster med hjälp av hög belåning som inte syns i p/e.
- Eftersom p/e-talet baseras på bokförda vinster så säger det väldigt lite om företagets verkliga kassaflöde och investeringsbehov.
- Företag med stora tillgångar och värden kan ha dåligt p/e-tal på grund av lägre lönsamhet och vinstutveckling.
Med andra ord p/e-talet bör vara en liten del av den stora analysen när man värderar ett bolag men tyvärr så brukar det motsvara 50 % eller mer av en ”normal” aktieanalys eftersom det är så enkelt att förstå och använda.
Hur som helst så tycker jag att den jobbigaste delen är att tänka i multipla termer och det känns inte lika naturligt som om det var tex: procentsats. Sen kan det vara jobbigt att jämföra med andra procentuella nyckeltal som direktavkastning, avkastning på kapital, marginaler och andra produkter som ränta på banken eller obligationer. För att förenkla det hela kan man omvandla p/e-talet till en mer begriplig -% sats.
Omvandla P/E-talet till E/P-% Handelsbanken har en vinst ca 16 kr per aktie och aktiekursen står på ca 197 kr. Därmed har bolaget ett p/e-tal på 12,3 ( =197/16). Men man skulle kunna också räkna hur stor vinsten är i relation till aktiekursen, som man brukar göra när man räknar tex: direktavkastning. Det vill säga 16/197 = 8 %. Man skulle kunna säga att handelsbanken ger 8 % i avkastningen på en aktiekurs 197 kr. Därmed skulle man lättare kunna jämföra med andra nyckeltal och investeringar.
En annan metod skulle vara att man delar 1 med p/e och så får man exakt samma E/P-%. 1 / 12,3 = 0,0813 = 8%
Aktiekurs = P(Price) Vinst = E (Earning)
P/E-tal 197/16 = 12,3
E/P -% 16/197 = 8 %
1 / p/e-tal = E/P-% (1/12,3) = 8 %
Så med andra ord är det exakt samma nyckeltal fast i olika former. Vilken är lättare att förstå? 12,3 eller 8 %. Jag skulle välja 8 % och därmed snabbt se att utdelningsandelen är ca 50 % om direktavkastningen ligger på 4 %.
2-EV/EBT Det enklaste sättet att räkna in bolagets nettoskulder i ett vanlig P/E-tal när man använder sig av EV/EBT. Det blir mer rättvist och bättre värdering än P/E-talet. Man skulle också kunna säga att EV/EBT är en variant av P/E-tal. Det liknar mer Korrigerat P/E-tal vilket är lika p/e + nettoskuld.
P(Price) = EV Som ni alla vet så är ”Price” lika med aktiekursen och EV (Enterprise Value) står för börsvärde + bolagets totala nettoskuld. Om man skulle dela EV med antalet aktier så skulle man få Aktiekurs + Nettoskuld per aktie.
Med andra ord ( Price + Nettoskuld ) ger bättre värdering tex: genom att aktiekursen räkna upp om bolaget har nettoskulder och får därmed en högre värdering. Samma sak gäller att om bolaget har ”negativ nettoskuld”(dvs mer likvida medel än räntebärande skulder) så skulle värderingen gå ner.
E(Earning) =EBT - Istället för EV/EBIT & EV/EBITDA
Först = Lite difinitioner:
EBT = Resultat före Skatt
EBIT= Rörelseresultat
EBITDA= Rörelseresultat + Avskrivningar
EBT borde vara ett bättre nyckeltal än EBIT eftersom jag tycker att man måste ta hänsyn till räntekostnader och intäkter. Rätta mig om jag har fel men vad är vitsen med att inte räkna med finansiella poster om man misstänker att bolaget har stora lån. I många fall påverkar dessa poster ganska mycket beroende på om man har stora räntebärande lån eller inte.
Nackdelen med EBIT/EBITDA! Använder man EBIT/EBITDA så får man bättre resultat om det bolaget har höga skulder och räntekostnader. Eftersom bolaget oftast får stora fördelar med belåning genom att öka vinsten men riskerna ökar lika mycket. Däremot får bolag som inte har några räntebärande lån och stora ränteintäkter ett sämre jämförelse tal.
Så jag ställer den viktiga frågan? Varför räknas finansiella kostnader bort i många av viktiga nyckeltal?
Den här gången har jag inget bra svar på frågan! Men skulle vara intressant och höra hur ”redovisningens ekonomer” filosofera kring det!
På samma sätt skulle jag inte rekommendera EBITDA som används flitigare av finansbranschen eftersom bolag med stora avskrivningar brukar ha stora investeringar och tillgångar som kräver en del underhåll som inte räknas in.
Man skulle också göra exakt samma på EV/EBT som P/E-tal och E/P-%.
P/E-tal = EV/EBT
E/P-% = EBT/EV
Verkliga exempel:
Låt oss jämföra 2 extra exempel. H&M som har ”negativ nettoskuld” och MQ som har stora räntebärande skulder.
MQ ser billigare ut i den enkla beräkningen av P/E-tal. Men när man tar hänsyn till nettoskulderna så blir det tvärtom och MQ P/E-tal 15,6 omvandlas till 46 och samtidigt H&M Höga P/E-tal går ner från 24 till 17. På det andra nyckeltalet, avkastningen på kapital i %, blir det tydligare vilket bolag är lönsammare i relation till aktiepriset om man tar hänsyn till skulderna.
Med nyckeltalet EV/EBT och EBT/EV skulle man få fram kvalitetsbolag med låga skulder längre upp på sorteringslistorna än traditionella p/e-talet
Totalkapital istället för Eget Kapital På samma sätt skulle man också kunna resonera att i många fall är det bättre att sortera på Avkastning på Totalkapital än Avkastning på Eget Kapital vilket gör att man lättare skulle se lönsamma bolag som kräver mindre kapital och har låga skulder. Nackdelen kan vara att man den skulle sortera bort vissa branscher som Banker och Fastigheter som har stora lån.
Jag har fått en del förfrågningar om mer grundläggande aktiekunskap och nya inlägg för de som kan lite eller inget om aktier och börsen. Jag tänkte att det är mycket mer tidseffektivare att lägga länkar till andra bra inlägg och artiklar som redan finns där ute!
Aktieskolan – Av Investeraren.se Snabb Information om Investeringar, aktier och aktiesparande för ni som är noviser eller vill fräscha upp lite grundläggande kunskaper. Dessutom många bra artiklar om värdeinvesterare och mer avancerade värderingsmetoder skriven av författaren till boken "Trading Guiden" - Jonas Bernhardsson
Aktieskolan-del1 -Varför spara i aktier? -Fonder eller aktier? -Vad är en aktie? -Risker med aktier -Hur man kan minska riskerna -Hur du handlar med aktier -Att läsa börssidorna
Aktieskolan-del2 -Vad styr aktiekurserna? -Börspsykologi -Substansvärde, p/e-tal och direktavkastning -Nyemission, fondemission och split -Vad är fundamental analys? -Vad är teknisk analys? -Vanliga misstag -Tre grundregler du bör tänka på
Jag har fått en mycket intressant fråga från en läsa om Benjamin Grahams kända Net/Nets metod, vilket gjorde att jag kollade lite närmare på själva begreppet och hur man ska kunna räkna på ett enkelt sätt.
Benjamin Graham hittade bolag med värderingar som var betydligt lägre än aktiekursen och diversifierade i många olika aktier i portföljen och väntade tills aktierna värderades upp igen. Med andra ord ”intrinsic value” och hela Benjamins ”Margin Of Safety” koncept. I boken Intelligent Investor beskrev han värderingsmetoden som ”Current Asset Value” = (NCAV) som också kallas Net/Nets. Det visade sig att Net/Nets metoden var betydligt tuffare än vad jag trodde.
Jag börjar också förstå varför många av Warren Buffetts köprekommendation blev avvisade i hans tidiga karriär när han jobbade hos Benjamin Graham eftersom han hade så höga kvar på att det skulle var riktigt låg värdering. Samtidigt förstår man varför det inte går att hitta några Net/Nets på dagens marknad, även om det säkert finns enstaka bolag som kan komma i närheten av dessa värderingar men då har bolaget förmodligen stora problem.
Du som tror att du har hittat ett lågvärderat bolag Kanske ska läsa detta inlägg extra noga eftersom om man skulle kolla närmare på Benjamin Grahams formula så skulle man lätt kunna säga =
Aktiepriset: du tycker är lågvärderad / dela med 2 = ( ** )
(**) = kanske kommer du närheten av Grahams Net/Nets värdering men med största sannlikhet inte!
Så med detta påstående skulle man säga att 95 % av alla aktieanalyser som tycker att en aktie är lågvärderad är i själva verket inte ens närheten om man jämför hur Graham beskrev. Jag skulle säkert hamna i den 95 % kategorin.
Jag har också fått ett citat från boken ”The Intelligent Investor”, sidan 186, som beskriver konceptet Net/Nets lite närmare.
“To see whether a stock is selling for less than the value of net working capital what Graham’s followers call “net nets”..//..From the company’s current assets, subtract its total liabilities, including any preferred stock and long-term debt.
Example: “As of October 31, 2002, for instance, Comverse Technology had $2.4 billion in current assets and $1.0 billion in total liabilities, giving it $1.4 billion in net working capital. With fewer than 190 million shares of stock, and a stock price under $8 per share, Comverse had a total market capitalization of just under $1.4 billion. With the stock priced at no more than the value of Comverse’s cash and inventories, the company’s ongoing business was esentially selling for nothing”
Vad betyder Net/Nets? Jag har aldrig kollat närmare på begreppet men jag har hört talas om det många gånger framför allt bland värdeinvesterare. Själv trodde jag att det var Bolagets Eget Kapital och att Graham menade att man skulle köpa bolag där aktiekursen var betydligt lägre än Eget Kapital tex: När SCA handlades för 60 kr medan Eget Kapitalet var ca 90 kr, dvs man fick 30 kr rabatt vilket gjorde att man riskerade lite om SCA skulle få problem. Sen när aktiekursen gick tillbaka till 90 kr igen så skulle man få en totalavkastning på 50 % och det viktigaste var att det var lågrisk och ändå ganska bra avkastning.
När man kollar beskrivningen från boken så står det:
Current Assets – Total Liabilities
Om man ska översätta till svenska så blir det :
Omsättningstillgångar – Totala skulder
Men när jag kollade på citatet från boken så hade jag lite svårt att tro att det var omsättningstillgångar. Så jag kollade vidare på konceptet och det var faktiskt så som det var skrivet. Det som är konstigt är att det är ”Omsättningstillgångar” och inte Totala Tillgångar. ( Om det hade varit totala tillgångar så skulle formeln vara lika med bolagets Eget Kapital )
Eftersom det är enbart Omsättningstillgångar så blir betydligt svårare pga de flesta bolag har stora anläggningstillgångar som inte tas hänsyn till och många bolag har större skulder än omsättningstillgångar. Så i teorin skulle många bolag inte vara köpvärda oavsett hur mycket aktiekursen gick ner. (men jag har lite svårt att förstå varför Anläggningstillgångar inte räknas in)
Närmare beskrivning av beräkningen av Net/Nets Så med andra ord skiljer det sig ganska mycket från den traditionella beräkningen ”bokfört värde eller bolagets eget kapital som är = ( Totala tillgångar – Totala Skulder )
Men Graham betraktar rättvis värdering av bolag =
( Omsättningstillgångar – Totala Skulder ) / Antal aktier = NCAV
Ett verkligt Exempel:
Omsättningstillgångar = 27 522 Mkr Totala Skulder = 7 776 Mkr Antal Aktier = 1 460 Antal M.
NCAV = ( 27 522 - 7 776 ) / 1460 = 13,52 kr
Klicka för Större Bild
Oftast köpte Benjamin Graham 66% av NCAV dvs, 13,52 * 0,66 = 8,9 kr
Så enligt Graham och formeln så var H&M köpvärd om aktiekursen gick ner till 9kr under 2006. Man ser den stora nackdelen med metoden och den kommer nästan aldrig fungera för många bra bolag. Jag tror också att man skulle få många små problem bolag som har dålig likviditet.
Jag tycker att det är viktigare att försöka förstå logiken bakom metoden än att använda den.
Att omsättningstillgångar är mer ”verkliga”! Med andra ord det går att likvidera dem snabbare beroende på vilken typ av tillgångar det är. Graham var ännu striktare genom att värdera ner Kundfordringarna med 75 % och Inventarierna med 50 % eftersom det kan bli problem med att få in alla fordringarna och sälja inventarierna till marknadsvärde. Sen fick man Anläggningstillgångarna helt gratis. Men ändå så det är lättare att räkna hem omsättningstillgångarna om bolaget skulle likvideras.
Totala Skulder En annan intressant aspekt är att bara bolag som har små eller inga skulder skulle passa in i formeln förutsatt att de är riktigt lågvärderade. Vilket betyder att många problembolag som har stora tillgångar och inga skulder skulle kunna vara Net/Nets case. Till och med om bolaget gjorde minusresultat så skulle den låga värderingen göra att det ändå var en köpvärd aktie. Kanske inte på lång sikt men på kort sikt skulle bolaget värderas upp till tillgångarnas värde.
Nu tänkte jag på Walter Schloss sköna citat:
"De flesta människor säger," Vad kommer bolaget att tjäna nästa år? " Jag fokuserar på tillgångar. Om du inte har en stor skuld, så det är värt något."
Det hade varit kul att kunna snabbt kolla om någon aktie på Stockholmsbörsen kommer i närheten av Net/Nets. Kan vara ett intressant uppdrag för nästa börsdata?
Som alla vet så har inte Warren Buffett skrivit någon investeringsbok själv, utan det har skrivits många, väldigt många böcker om honom och hans investeringsstrategi. Om jag inte har fel så är det närmaste Warren Buffett kommit att själv har medverka boken ”The Snowball” , Warren Buffetts biografi, som är skriven av Alice Schroeder. Här kan du se ett långt seminarium där författaren beskriver mer om Warren Buffett.
Men hade det inte varit bättre att läsa en bok som skriven av Warren Buffett själv?
Det kan man faktiskt göra, indirekt. Du som är lite trött på att läsa böcker som är skrivna av andra och som berättar om samma saker om och om igen kan läsa en riktigt bra bok som heter The Essays of Warren Buffett – Lessons for Investors and Managers som skriven av Lawrence A. Cunningham. Jag tror att många av er känner till boken redan. Det som är intressant är att boken är en bra samling av Letter to Berkshires Shareholders, som är skrivna av Warren Buffett själv. Så med ord nästan 99 % av boken innehåller text som är skriven av Warren Buffett eller rättare sagt innehåller de bästa styckena från Letter to Shareholders. Det är alltså så nära du kan komma en investeringsbok som är skriven av Warren Buffett. Till och med Warren Buffett har själv sagt:
”Larry Cunningham has done a great job at collating our philosophy. His book is far better than any of the biographies written to date. If I were to pick one book to read this would be the one” – Warren Buffett.
.
Letter to Berkshires Shareholders, skrivna varje år av Warren Buffett, är ett slags förvaltningsberättelse och innehåller många bra investeringstips. Det betraktas som några av de viktigaste och mest informativa texterna om Warren Buffetts strategi. Det finns mycket skrivet om bl.a investeringsfilosofi, portföljförvaltning, diversifiering, Kassaflöde, företagsledare och kompensation, utdelning, återköp av egna aktier, optioner, förvärv och m.m.
Det är en 300-sidig bok som kostar ca 130 kr på Adlibris och Bokus som innehåller bl.a samlingar av: -Business Principles -Mr. Market -Arbitrage -Value Investing -Intelligent Investing -Cigar Butts -Debt -Derivatives -Dividend Policy -Stock Splits and trading -Shareholder Strategi -Acquisitions, high prices -Leveraged buyouts -Sound Acquisition Policies -Stock Options -Taxation and Investment Philosophy -m.m
Företagsvärdering Sen finns det också en del bra exempel om beräkningar och tips hur man ska läsa redovisningar på ett bättre sätt och kring företagsvärdering som kommer direkt från Warren Buffett själv. Min egen favorit är hur Warren Buffett förklarar skillnaden mellan Owner Earnings, kassaflöde och EBITDA. -A satire on Accounting Shenanigans -Look-Through Earnings -Economic Goodwill Versus Accounting goodwill -Owner Earnings and the Cash Flow fallacy -Accounting for Mergers -Intrinsic Value Book Value and Market Price
Ni som inte vill köpa boken har ett annat alternativ Ni kan ladda ner alla gamla Letter to Berkshires Shareholders, från 1977 till 2009 från Berkshire Hathaways hemsidamen det är lite mer tidskrävande att läsa igenom hela samlingen.
. För er som är riktigt entusiastiska finns det också en samling av de äldre Letter to Shareholders från 1957 till 1970, som var då Warren Buffett startade sitt limited partnership.
Warren Buffett har många gånger sagt att den perfekta investeringen är i bolag som har ett slags ”ensamrätt” som kan vara patent, monopolställning eller ett starkt varumärke som gör att det är mycket svårt att konkurrera mot. Den starka konkurrensfördelen gör att bolaget har högre lönsamhet under en längre tid och inte behöver konkurrera med låga priser. Andra bra egenskaper är bra ledning och en stabil verksamhet som behöver litet rörelsekapital och har små eller inga skulder.
1987 förklarade han varför han gillade tex: tobaksindustrin, men senare ändrade han sin uppfattningen om den industrin pga att den belastats med frågor som fick honom att ändra sitt yttrande. Anledningen jag vill ta upp den är att visa ett exempel på vad det är för typ verksamhet han gillar. Så det är inga köprekommendationer för tobaksaktier pga etiska skäl.
"I'll tell you why I like the cigarette business. It costs a penny to make. Sell it for a dollar. It's addictive. And there's fantastic brand loyalty” - Warren Buffett
Så man skulle sammanfatta med: - Högavkastning - Kräver små resurser - Stark Varumärke som är inte priskänslig
Behöver det vara tillväxtföretag? Man kan också hitta utmärkta bolag som inte behöver växa så kraftigt. Ett bra exempel är om man hittar ett bolag som lyckas generera avkastning på 20 % på investeringen och om man bara lyckas återinvestera vinsten bra så växer den initiala investeringen 20 % / år. Ett annat exempel skulle vara om man hittade ett bolag som gav 10% i direktavkastning, så skulle man i teorin kunna få en årlig tillväxt på 10% genom att återinvestera utdelningarna i bolaget utan att bolaget ökar omsättningen eller vinsten.
Till och med Peter Lynch har sagt:
The best businesses can be found in really slow growing industries - Peter Lynch
Peter Lynch är känd för små tillväxtaktier men har också gillat vissa typer av tråkiga branscher som inte växer. Dessa kan också vara en bra investering pga att det inte finns många konkurrenter vilket gör att de företag som är kvar kan ha en stark ställning och därmed högre avkastning på eget kapital. Sen brukar värderingen vara lägre i ointressanta branscher eftersom både konkurrensen och kapitalet går till snabbväxande branscher.
See´s Candy - Perfekta bolaget! Om man ska börja analysera så kallade ”great businesses” så ska man börja med See´s Candy som var en utmärkt investering. Det är framför allt tack vare Stockmans tidigare inlägg som fick lära mig om See´s. Det var då som jag började kolla närmare på bolaget. Det är en bra investeringshistoria som visar att det är vinsten/kassaflödet och utdelningar som företaget genererar som viktigare än aktiekursen.
Det som är speciellt med See´s Candy, som är en chokladtillverkare, är att bolaget befinner sig i en bransch som inte växer i USA och att många andra liknande märken har haft det tufft för att överleva. Hur kommer det sig att just det här företaget lyckades klara sig så bra?
Om man börjar kolla närmare på bolaget så börjar man förstå att bolagets starka varumärke, kvalitets- produkter och goda service gjorde att bolaget hade en stark ställning i framför allt Los Angeles. För att ni ska förstå hur starkt varumärket är så kan ni kolla på ett filmklipp i en av See´s Candy butik i USA, dagen före Valentine´s Day!
Den fantastiska Investeringen Warren Bufett köpte bolaget 1972 för 25 miljoner Dollar och See´s Candy genererade nästan en vinst på 5 miljoner dollar före skatt. Det är lika med ett P/E-tal på ca 5 vilket är riktigt billigt men tänk också på att det var låga värderingar på den tiden pga den höga räntan och inflationen. Köpet var inte så billigt och enligt Warren Buffett skulle han inte ha köpt bolaget om han skulle ha behövt betala mer än 25 miljoner eftersom det begärda priset var 30 miljoner.
-60 % avkastning på kapital ( Vinst före skatt 5 miljoner / 8 miljoner i rörelsekapital )
2006 ( 34 år efter köpet ) -Omsättning: 383 milj -Produktionsvolym: 33 milj -Försäljningspris: 11,61 dollar -Vinst före skatt: 82 milj -Rörelsemarginal: 21% -Rörelsekapital: 40 milj -200 % avkastning på kapital ( Vinst före skatt 82 miljoner / 40 miljoner i rörelsekapital )
.
Det som är mest intressant i den här tabellen är att tillverkningsvolymen på choklad växte med bara ca 2 % under 34 år. Det är lägre än inflationstillväxten.
Men hallå! Försäljningsvolymen växte med bara 2 %?
Visst! Men Omsättningen och Vinsten har ökat med 8-9% årligen. Om man kollar på den totala avkastningen på investeringen på 25 miljoner så handlar det om 1 350 miljoner tillbaka från See´s Candy till Berkshire. Det motsvarar en total tillväxt på 5 400%. Det är inte alls dåligt.
Men hur kan en vinsttillväxt på 9% årligen kan vara en utmärkt investering?
Det var faktiskt en mycket bra investering pga att Warren Buffett köpte See´s på en P/E-tal på ca 5 och en avkastning eller man skulle lika gärna kalla fritt kassaflöde på nästan 20 % (Vinst på 5 milj. / Förvärv på 25 milj.) Eftersom bolaget krävde så lite rörelsekapital och investering så gick stora delar av vinsterna tillbaka till Berkshire. Då har vi inte ens räknat med vad hela bolaget är värt idag!
Om man skulle jämföra See´s Vinsttillväxt med direktavkastning så skulle det vara:
20% direktavkastning + 10 % årligtillväxt under 34 år!
Då förstår du hur bra avkastning det blir på investeringen som gjordes under 1927 för 25 miljoner dollar. Man får inte heller glömma att det var en bransch som inte växte.
Vad gjorde Warren Buffett för att få en sådan hög avkastning?
-Höjde priserna varje år under december före nyår eftersom ett sån utmärkt varumärke hade lojala kunder.
-Inga kundfordringar eftersom det såldes direkt till butikskunder vilket gjorde att mer gick till kassaflöde.
- Nästan ingen investering i verksamheten. Hög omsättningshastighet, snabb produktion och distributionstid gjorde att investeringsbehovet var minimalt.
Som Warren Buffett säger; det finns inte många liknande bolag som kan växa i form av ”höjning av priser” pga att den hade så starkt varumärke och hög kundlojalitet. Oftast kräver bolag som har en vinst på 82 milj. ett rörelsekapital på 400 milj fast See´s Candy behöver bara 40 milj.
There aren’t many See’s in Corporate America. Typically, companies that increase their earnings from $5 million to $82 million require, say, $400 million or so of capital investment to finance their growth. That’s because growing businesses have both working capital needs that increase in proportion to sales growth and significant requirements for fixed asset investments.
A company that needs large increases in capital to engender its growth may well prove to be a satisfactory investment. There is, to follow through on our example, nothing shabby about earning $82 million pre-tax on $400 million of net tangible assets. But that equation for the owner is vastly different from the See’s situation. It’s far better to have an ever-increasing stream of earnings with virtually no major capital requirements. Ask Microsoft or Google. - Warren Buffett
Här kan du läsa hela Warren Buffetts kända berättelse om Seeé Candy och jämförelsen med andra investeringar som var betydlig sämre i -Letter to Bershire Hathaway Shareholders 2007.
Warren Buffett har också berättat om sin investering i See´s Candy i den kända MBA-talk!
Det har förekommit många inlägg om att det är bättre att investera i bolag som inte ger utdelningar till aktieägarna och varför det är bättre om bolaget kan investera vinsterna inom verksamheten eller göra återköp av egna aktier.
Det finns en ganska stor tveksamhet till utdelningar för de flesta investerare och framför allt ”värdeinvesterare”. Jag antar att de flesta som tycker så förmodligen har en akademisk/teoretisk bakgrund. ( eller snarare det känns så eftersom i teorin är det bättre om företag investerar vinsterna )
Jag har nu diskuterat detta många gånger i mina inlägg och det känns som jag bara upprepar mig om och om igen. Därför tänker jag skriva ett kort inlägg om varför det aldrig är så enkelt att säga vilket alternativ som är det bästa för aktieägarna eftersom det beror på så många olika saker. Sen tänker jag länka till många av mina tidigare inlägg om Utdelningar för er som vill läsa mer om Utdelningar.
Utdelningar eller inte? Det främsta argumentet brukar vara att det är bättre om företaget själv återinvesterar vinsterna i verksamheten och att det gör att bolagets vinster ökar kraftigare pga utebliven utdelningsskatt. Självklart det bästa exemplet som brukar ges är Berkshire Hathaway och Warren Buffett som inte har gett någon utdelning.
Innan jag ska börja gå vidare så vill jag definiera ordet ”Utdelning” lite närmare!
What Is A Dividend? En kort och enkel film som beskriver vad en utdelning är!
Som det sägs i filmklippet, utdelningar är kapital som inte behövs i verksamheten eftersom verksamhetens huvudsyfte är att driva sin verksamhet och det är inte att återinvestera vinsterna. ( Samtidigt måste säga det är enorm skillnad från bolag till bolag. Vissa behöver lite pengar och har svårt att växa medan andra verksamheter behöver hela tiden återinvestera stora delar av vinsten för att växa )
En annan viktig sak är att det inte finns många bra bolag där ute som klarar av att växa med hög lönsamhet. Det finns också många bolag som inte klarar av att återinvestera vinsterna på ett klokt sätt. Risken är också stor att ledningen börjar ”slösa bort” stora delar av vinsterna dvs börjar investera i dålig lönsamhet eller tar allt för stora risker för att se till att företaget växer till vilket pris som helst så att de kan ta ut sina höga löner och bonusar. Om du tror att jag överdriver så kolla bara på Swedbanks och SEB:s riskfyllda utlåningsexpansion ute i Europa, vilket kanske inte var pga att de hade allt för mycket pengar i kassan men ändå handlade om tillväxt och högre vinster och bonusar utan ta hänsyn till risker och framtida lönsamhet.
Vad säger en av väldens bästa investerare – Warren Buffett?
We will simply take the lush earnings of the business and use them to buy similar businesses elsewhere. There’s no rule that you have to invest money where you’ve earned it. Indeed, it’s often a mistake to do so: Truly great businesses, earning huge returns on tangible assets, can’t for any extended period reinvest a large portion of their earnings internally at high rates of return. – Warren Buffett – Letter to Shareholders 2007!
Jag tror att det här citatet förklarar på ett utmärkt sätt att Warren Buffett är ett slags ”utdelningsinvesterare” där han allokerar vinsterna på ett klokt sätt inom investmentbolaget Berkshire. Det är bara att han inte behöver betala en extra skatt på 30 % om man jämför med utdelningar.
Hur var det med Utdelningsskatten 30%? Jo! Idag finns det KF-alternativet vilket gör att utdelningsskatten inte är något problem längre.
Återköp? Det är generellt ganska positivt eftersom det totala antalet aktier minskar vilket gör att vinsten ökar automatisk per aktie. Men den största nackdelen är att Återköpen görs oftast när det går bra för bolaget och när det brukar gå bra så brukar det aktiekursen vara övervärderad.
Vad jag försöker säga är att det är mycket svårare än att bara säga att utdelningsinvestering inte är ett lika lönsamt alternativ. Det är lika onödigt som att säga att utdelningsinvestering är det bästa alternativet. Eftersom Utdelningsinvestering inte är det bästa alternativet.
Men det är ett ganska säkert och tryggt alternativ där vi aktieägarna kan vara med och bestämma aktivt hur stora delar av våra vinster ska allokeras över tiden.
Det 3 ämnen som har haft stor media fokusering senaste dagarna.
