Välkommen till Sveriges Tråkigaste Investerare. Skapa passiv inkomst och förmögenhet på utdelningar och utdelningstillväxt genom långsiktig investera i några av världens bästa företag. Målet är att få 40 procent tillbaka i årlig passiv inkomst inom 20 år genom kassaflödesanalys och värdeinvestering.
onsdag 30 mars 2011
Small Cap & Uppdateringarna!
söndag 20 mars 2011
Value Investing Conference 2010 & Buffett!
Här kommer en föreläsning av Whitney Tilson som jag tyckte var intressant.
Här är hela konferensen – 2010!
Value Investing Conference 2010 - Part 1
Value Investing Conference 2010 - Part 2
Value Investing Conference 2010 - Part 3
Value Investing Conference 2010 - Part 4
Value Investing Conference 2010 - Part 5
Value Investing Conference 2010 - Part 6
Value Investing Conference 2010 - Part 7
Tidigare konferens – 2008!
Value Investing Conference 2008 - Part 1
Value Investing Conference 2008 - Part 3
Value Investing Conference 2008 - Part 4
Value Investing Conference 2008 - Part 5
Value Investing Conference 2008 - Part 6
Value Investing Conference 2008 - Part 7
Value Investing Conference 2008 - Part 8
Value Investing Conference 2008 - Part 9
Value Investing Conference 2008 - Part 10
Value Investing Conference 2008 - Part 11
torsdag 17 mars 2011
Buffett Vs. Graham - När ska man börja köpa?
Bolagsvärdering
Marknadsvärdering
Framtidsutsikter
osv, osv.
Men det viktigaste är förmodligen målsättningen.
-Vad man har för målsättning med investeringen?
Med det jag menar är om man är nöjd med en mer "normal" avkastning på sikt så räcker det med att man börjar köpa till mer rätt värdering. Har man däremot högre kvar på avkastning så är det kanske bättre att avvakta till lägre värderingar. Men då riskerar man missa om aktien aldrig går ner längre!
Såg att Affärsvärlden hade köprekommendation på H&M och det är exakt samma problem som jag skriver om. Här en kortversion av analysen av affärsvärden:
-------------------
”I en längre analys om Hennes & Mauritz noterar AFV att de faktorer som tidigare gynnat H&M - svag krona, låg inflation, låga ränte-, råvaru- och fraktpriser samt stigande konsumtion - nu har börjat vända till det motsatta. Bomullspriset har till exempel trefaldigats sedan augusti och det sveper en våg av räntehöjningar över världen för att motverka den spirande inflationen. Detta pressar både försäljningen och lönsamheten. Dessa faktorer är dock externa och bör drabba alla i branschen lika och därmed bör det ge H&M chans att ta ytterligare marknadsandelar.
"Det som inte heller lyfts fram i analyserna som cirkulerar på marknaden är den fördel H&M har i denna kris genom att vara exponerade mot länder med stark tillväxt", skriver AFV.
I dag handlas H&M till p/e 19 för innevarande år och p/e 17 för nästa år enligt AFV:s prognoser. Detta är självklart inte billigt och H&M har alltid ansetts vara för dyr av många värdeinvesterare.
"Men nu skapas ett nytt tillfälle att komma in i aktien. Ur ett tekniskt perspektiv handlas H&M i jämna 20-kronor med stöd kring 200, 180, 160 och 140 kronor. Det är som alltid omöjligt att veta exakt var en aktie bottnar. Som köpare är vi bara tacksamma för finansmarknadens rea. Det är redan nu dags att köpa en del. Blir rean större, ja då köper vi mer. Vi rekommenderar köp av H&M med riktkursen 250 kronor", skriver AFV.
.
Självklart är det bästa är att betala så lite så möjligt men det är omöjligt att veta hur aktiekursen kommer att utvecklas. Måste erkänna att AFV verkligen har sammanfattat det hela på ett bra sätt. Det handlar inte om ifall H&M är köpvärd eller inte utan snarare om vilket pris man är beredd att betala.
Man skulle kunna säga att investering är motsägelsefullt.
Å ena sidan vill man köpa till så låg värdering så möjligt och å andra sidan så vill man inte missa tillfället när en bra aktie har gått ner. Det har hänt att jag har missat mycket bra köptillfällen på grund av att man ville köpa aktien lägre. Samtidigt har jag också gått in för snabbt när jag hittat en bra aktie och aktien har fortsatt att gå ner fast jag saknade pengar till att köpa billigare.
Jag har skrivit ganska mycket om fördelen med att köpa billigare eftersom det ger:
1. En högre avkastning både för aktiekursen och utdelningar.
2. Samtidigt minskar risken för förlust successivt i lägre priser.
De som är "teknisk-analys anhängare" kan tycka risken är högre om en aktie befinner sig i nedgående trend/skapar nya bottnar och vill helst inte köpa aktien förrän den har brutit den nedgående trenden och börjar visa styrka. Som argument kommer de självklart ange många bra exempel från IT-kraschen och många av de bolag som har haft en flera års nedgående trendlinje som aldrig har återhämtat sig. Men har man sysslat med Fundamental analys så förstår man att det är skillnad på bolag och bolag. Och i vissa fall är skillnaden lika tydlig som en uppgående eller nedgående trend. Bara jämför de fundamental starka bolag mot IT-bolagen under 2000 fram till idag.
Om vi återgår till problemet med timingen i nedgående trend!
Lösningen?
Tror inte att det finns någon självklar lösning på problemet. Många investerare använder TA för att lösa den biten. Stor del av TA (teknisk analys) handlar om att kunna förbättra sin timing. Men jag är mycket tveksam om det överhuvudtaget hjälper. Risken är stor att det blir motsatt effekt om man blandar in TA i långsiktiga investeringsbeslut. Om kursrörelsen blir viktigare än bolagsvärdering så är det lätt hänt att man:
-missar att köpa vid låga värderingar på grund av nedåtgående trend.
-köper högre värderingar pga. köpsignal eller uppåtgåendetrend
-och i värsta fall att man säljer mycket bra bolag pga. TA-analys för att sen försöka köpa dem billigare.
Det enklast är nog att acceptera att man inte kan lösa problemet på ett enkelt sätt på grund av att det inte finns någon självklar metod som fungerar. Då sparar man mycket tid på:
-att hela tiden fundera på till vilket pris man ska köpa
-oroa sig för att man kommer missa uppgången
-och framför allt slippa ångra sig om man har gjort fel beslut.
Men ändå några idéer för underlätta problemet!
Nu vill jag gå tillbaka till Buffett och Graham för att försöka förklara mer tydligt att om man har en målsättning så kan det blir lättare att avgöra när man ska gå in och köpa. Detta är framför allt viktigt vid nedgående trender.
Värdeinvesteringens två olika grenar!
Jag tycker att det kan vara en fördel om man bestämmer vilken målsättning man har när det gäller vilken avkastning man är ute efter. Man skulle också kunna sammanfatta det i två olika värderingsinvesterings strategier.
Om man kollar närmare på Warren Buffetts citat:
"It's far better to buy a wonderful company at a fair price than a fair company at a wonderful price"
Så får man uppfattningen att det är viktigare med kvalitetsbolag. Men när man kollar närmare på den traditionella värdeinvesteringen så är det inte alls så. Det är inte många värdeinvesterare som resonerar på samma sätt. Istället är priset då viktigare än bolaget. På liknande sätt skulle man också kunna gruppera värdeinvesteringen i två synsätt:
1-Graham-Skolan
2-Buffett-Skolan
Köpa bolag till riktigt låga värderingar men kvalitén på bolaget är mindre viktigt. Här finns det de klassiska värdeinvesterarna som Benjamin Graham, Walter Schloss och Seth Klarman. Exp. köpa bolag under Eget Kapital, Rörelsekapital eller Tillgångar. Jag kan tänka också mig att många av dessa värdeinvesterare kollar på vinst och framför allt fritt kassaflöde eftersom det oftast är svårt att hitta bra bolag där balansräkningen värderas lågt. Stor diversifiering och aktierna kan sälja efter några år när värdering går upp.
Hur som helst så skulle grahamsskolan tycka att H&M är högt värderat. Punkt slut. Högt P/E-tal, högt P/S och eget kapital långt under aktiekursen, osv. Eftersom vinsttillväxten anses vara en mer kvalitativ aspekt än snarare något man räknar in i tex: DCF-beräkingen så brukar man räkna bort den för att ha en stor "Margin of Safety". Jag skulle tänka mig att för dem så skulle H&M börja bli köpvärd vid tex: 150 och lägre.
Här är det tvärtom bolagets kvalité som är mer viktig än låg värdering. Självklart betyder det inte att Warren Buffett köper till vilket pris som helst utan väntar längre på lågvärderingar men inte lika låg som Grahamsskolan. Vilket kan betyda att många investerare kan tänka sig att börja köpa H&M vid närheten av 200 kr. Några av anledningarna är den framtida tillväxten, kvalitén, varumärket, konkurrenskraften, finansiella styrkan och den stabila verksamheten osv. Här finns investerare som Warren Buffett, Philip A Fisher, Charle Munger och till en viss del Peter Lynch.
Här är fokusering viktigare än diversifiering i portföljen på grund av att det inte är lika lätt att hitta många kvalitetsbolag. Dessutom, känner man bolaget väl och vet att sannolikheten är stor att det blir ett bra köp så är därför klokare att satsa större i enskilda bolag. Placeringshorisonten är mycket längre än vanliga värdeinvesterares. Tanken är att aldrig sälja bolaget så länge det utvecklas som det ska.
Slutsats:
Nu var både Graham- och Buffett-Skolan ett enkelt exemepel. Har man ett långsiktig plan och målsättning så tror jag att det blir lättare att hitta sin egen köpnivå. Jag tror också att det skulle underlätta mycket när många nybörjare har svårt att hitta en bra köpkurs på grund av att det finns så många olika uppfattningar om vad som är den rätta köpkursen. Bara inom värdeinvesteringskretsarna kan det vara en så stor intervall som 140 - 200 kr för H&M.
måndag 14 mars 2011
H&M-Skräcken växer men branschkollegorna då?
Men är man mer negativ till H&M och verkligen tror att aktien är för högt värderad så finns det också nyheter för det. Fast jag har aldrig läst så mycket negativt om HM som på senaste tiden. Många tidningar letar nu för fullt med att hitta riskerna med bolaget. Vissa tidningar som DI har gått så långt att de har försökt att överdriva köpet av Farbic Skandinavien (som äger märket Cheap Monday) som ett stort misslyckande. Och på andra hemsidor associeras små sparare som köper H&M med en flock av springande får medan anytikerna/bankerna som de stora och kunniga investerarna.
De andra vanliga argumenten mot H&M är:
- Analytikernas säljrekommendationer har ökat
- Dyrare Bomull
- Högre kostnader som tex: produktion- och transportkostnader.
- Påpekanden om att H&M:s vinster närmaste året/åren kommer gå ner.
- Till och med att H&M kan få det svårare med tillväxten.
Det konstiga är att högre bomullspriser och transportkostnader verkar bara drabba H&M och övriga klädbolag som KappAhl, Björn Borg, Odd Molly, MQ verkar inte ha några problem om man ser till vad som skrivs i affärstidningar.
Det är två saker som man märker hela tiden om finansmarknaden:
1-Kortsiktighet!
Om bolagets kommer prestera sämre än index närmaste året så är det totalt ointressant oavsett hur framtidsutsikterna ser ut. Detta fenomen är starkare för stora och stabila bolag som tycks vara tråkigare. Vilket är helt förståligt med tanke på att det måste genereras transaktioner/courtage intäkter.
2- Vinst prioriteras före lönsamhet och skuldsättning!
Så länge vinsten ökar och ”relativa jämförelsen” är bättre än övriga konkurrenter så är det mer köpvärt. Men det som är viktigast som lönsamhet (framför allt lönsam tillväxt) och skuldsättning är inte lika intressant för finansmarknaden. Många bolag som ser billiga ut på pappret är inte lika köpvärda pga den höga skuldsättningen/risken. Det sker främst om det används enkla nyckeltal som P/E-tal, P/S-tal och en av de populäraste EV/EBIT!
Med relativ jämförelse menar jag att många bolag jämförs mot andra bolag i samma bransch men den allmänna värderingen på börsen är mindre intressant. Med andra ord då kan man alltid hitta köpvärda bolag oavsett hur högt börsen är värderad. Tex: ett bolag som har ett P/E-tal på 22 kan tyckas vara lågvärderat om konkurrenterna har ett snitt på P/E-tal 34.
Lås oss jämföra H&M med andra branschkollegor och få se hur bra är de andra klädbolag som inte verkar nämnas när det kommer bli tuffare med högre priser. Jag har valt att ta med:
MQ
KappAhl
Björn Borg
Odd Molly
WESC
P/E-tal
P/E-tal brukar vara den mest använda jämförelsen i finansbranschen. Som väntat så är H&M det högst värderade bolaget i gruppen.
Om vi tar andra nyckeltal som jag tycker är viktigare men som inte nämns så mycket av finansbranschen!
Lönsamhet:
Bruttomarginal
Rörelsemarginal
Vinstmarginal
Då vinner H&M i nästan i alla kategorier förutom mot Björn Borg som har högre rörelsemarginal och samma vinstmarginal.
Avkastning på EK
Avkastning på T
När det gäller avkastning på Eget kapital och total kapital kan man se en tydlig skillnad. Bolag som har hög skuldsättning har högre skillnad mellan dessa två nyckeltal. De två värsta är MQ och KappAhl där KappAhl har högre avkastning på EK än H&M fast förlorar i jämförelsen mot Avkastning på T. Om man verkligen vill hitta några av de bättre bolagen så ska man kolla närmare på Avkastning på T.
Här kan jag se tydligare varför jag har inte köpt MQ pga de låga marginalerna och lönsamheten. Den är faktiskt sämst i alla kategorier, till och med fast bolaget har så hög skuldsättning. Liknande bolag med låg lönsamhet kan få problem när de ska försöka växa.
Skuldsättning
Soliditet
Här blev jag lite överraskad av att både Björn Borg och Odd Molly har högre soliditet än H&M. WeSC har också liknande bra soliditet. Medan däremot MQ och KappAhl var som väntat sämst.
Nettoskuld/Tillgångar
Här har jag försökt kolla på hur stor andel av bolagets totala tillgångar som tillhör nettoskuldsättningen (dvs räntebärande skulder). Lite oväntat så hade Odd Molly inga räntebärande skulder och en kassa på 89 Mkr vilket är mer än bolagets halva tillgångar.
Kassa
En rolig jämförelse av bolagens kassa & kortsiktiga placeringar. H&M skulle inte några problem med att köpa ut några av sina konkurrenter om de vill längre fram :)
Om ni tycker det är mer intressant att jämföra H&M med ZARA och GAP så finns det en tidigare jämförelse.
Både KappAhl och MQ har hög skuldesättning och låg avkastning/marginaler vilket kanske inte är den bästa kombinationen. I bra tider kan det självklart fungera som en utmärkt hävstång och ge en högre avkastning. Men i dessa tider känns det mer som hög risk för medioker avkastning. (visst kan man argumentera att både KappAhl och MQ försöker växa men tillväxt är en dålig kombination med låg lönsamhet och stor skuldsättning)
Däremot så blev jag rätt så överraskad över Björn Borg, Odd Molly och WeSC som inte hade några räntebärandeskulder. Odd Molly hade till och med större nettoskuld/tillgångar-% än H&M vilket är starkt. Samtidigt hade dessa bolag ganska höga marginaler och avkastning på kapital. En av anledningen kan vara att dessa bolag har relativt dyra kläder som kan vara en förklaring till de höga marginalerna. En annan förklaring kan vara att de har nästa inga eller få egna butiker som KappAhl och MQ vilket kan innebära lägre kostnader.
Vilka bolag kan drabbats hårdast pga ökade bomullspriser & transportkostnader?
Om man skulle jämföra de tre bolag som hade bra marginaler, Björn Borg, Odd Molly och WeSC så har dessa bolag högre prisklass än H&M. Därför skulle man kunna säga att tex: ökade bomullspriser skulle påverka mindre när den ökade kostnaden utgör så liten del av priset. Om vi antar att den slutliga kostnaden för bomullspriset och transportkostnader skulle ligga på 50 kr/plagg så skulle H&M drabbas betydligt hårdare. Om vi tar ett enkelt exempel där en Odd Molly tröja på 1 499 kr och en H&M tröja på 199 kr och lägger på en prisökning på 50 kr. Ökningen blir:
Odd Molly.........1 499 kr.......50 kr........3 %
HM......................199 kr.......50 kr.......25 %
Med andra ord, den kan drabba H&M mer! eller?
Kan ökade produktionskostnader verkligen påverka mindre för dessa bolag?
Kanske behöver det inte vara så? Dessa bolag har betydligt högre försäljningspriser men ändå nästan samma marginaler som H&M. Med andra ord, H&M är betydligt mycket mer kostnadseffektivt tack vare storleken. Så med det argumentet skulle man kunna säga att det kan påverka lika mycket eller mer för tex: Odd Molly och Björn Borg. Dessutom tror jag inte att de kan höja sina priser lika lätt som H&M för att kompensera kostnaderna.(antar att kostnaderna påverkar procentuellt lika mycket) Om vi tar samma jämförelse som tidigare, Odd Molly tröja på 1 499 kr och en H&M tröja på 199 kr och lägger på en prisökning på 10% för att kompensera kostnaderna.
Odd Molly.........1 499 kr.......150 kr........1 649 kr
HM......................199 kr........20 kr............219 kr
En ökning med 20 kr borde lättare accepteras än 200 kr av konsumenterna.
Jag vet inte exakt vilket räknesätt som är mer korrekt men jag antar att det blir en kombination av fasta- och rörliga kostnader. Sist men inte minst ska man inte heller glömma att H&M har större fördelar med lågpris i sämre tider. Det argumenteras att H&Ms kunder generellt har sämre ekonomi och kan drabbas hårdare. Men samtidigt kan H&M få nya kunder från sina konkurrenter som har generellt högre prisnivåer när många fler konsumenter drabbas och måste spara pga högre ränte- och övriga kostnader. Med andra ord det är sällan svart eller vit utan det är lite mer färggrant än så!
Till slut måste jag också säga att H&Ms enorma kassa på nästan 25 Mkr inte gör saken svårare för H&Ms del. H&M skulle utan några problem kunna ha en soliditet på 40-50 % med tanke på deras stabila försäljning och lönsamhet. Det gör att H&M skulle kunna få fram 50 Mkr utan svårigheter. Det gör att H&M inte behöver vara lika försiktiga i dessa tider och därför lättare kan fortsätta att växa. Det finns bara 3 bolag som har högre kassa än 50 Mkr i Large Cap och dessa är: Nordea, AstraZeneca och ABB.
När man pratar om bomullspriser är lätta att glömma bort H&M:s styrka i jämförelse med sina konkurrenter och till och med andra börsbolag.
Slutligen - En kul jämförelse!
torsdag 10 mars 2011
Fördjupning i Årsredovisning – del 1 Resultaträkning
Resultaträkningen – De punkter som jag diskutera är:
1-Omsättningen
…..1:1-Volym och Pris
2-Brutto- och Rörelseresultat
…..2:1-Bruttoresultat passar ej
…..2:2- Rörelseresultat: Värdeförändring?
…..2:3- EBIT & EBITDA
3- Årets resultat
…..3:1- Hänförligt till - Moderbolagets ägare
…..3:2- Resultat per Aktie före- och efter utspädning
…..3:3- Engångsvinster
…..3:4- VPA ökning pga Återköp
1-Omsättningen
Omsättning brukar vara ett väldigt viktigt mått på hur bolaget växer. De flesta använder den siffran för att se hur mycket omsättningen växt/minskat under det senaste året eller en längre period. Samtidigt är lika viktigt att försöka kolla närmare på varför och hur förändringen har skett.
1:1-Volym och Pris
Omsättningstillväxt- eller minskning kan komma ifrån:
1- Volym = Att man säljer fler/mindre antal produkter/tjänster.
2- Pris = eller också att man tar ett högre/lägre försäljningspris per volym.
Om man kombinerar det så får man:
.................. Högre Volym........ Lägre volym
Högre Pris...... Ökning ..............Oförändrat
Lägre Pris...... Oförändrat ..........Minskning
Det ser logiskt ut men jag tror inte många tänker på det när man kollar på omsättningsförändringen i resultaträkningen. Tex: ett företag som har haft en omsättningstillväxt på 5 % kan antigen ha haft en högre försäljning av produkter/tjänster eller så kan de ha höjt försäljningspriset med 5% för samma försäljningsvolym som tidigare. I flesta fall så är det förmodligen en kombination av både delarna. Men det är viktigt att veta vilken del som dominerar.
En stor fördel är att man känner bolagets verksamhet mycket bättre då och kan också lättare göra bättre bedömningar om framtida försäljningstillväxt. Ett exempel är att i vissa fall är det kanske bättre (beroende på bransch) om ett bolag har haft sin omsättningstillväxt på grund av prishöjning än volymtillväxt. Generellt kan ett bolag som kan höja priserna utan försäljningsminskning(volym) ha högre konkurrenskraft.
Det gör också att man lättare kan förstå för- och nackdelarna med olika branscher. Tex: i en bransch med minskande tillväxt och framtidsutsikter kan det finnas färre konkurrenter och ett fåtal dominerande bolag. Det gör också att de kan höja sina priser vilket kompenserar mer än försäljningsvolymen.
På liknande sätt så kan tillväxtbranscher locka till sig ett stort antal konkurrenter vilket gör att priserna går ner i rasande takt. En verklig jämförelse kan vara minskande tobaksanvändning mot växande Internet/mobiltelefoner. Tobakspriserna har ökat kraftigt medan det har blivit billigare med datorer och hemelektronik. Det är inte lätt att hitta den informationen om det inte står i årsredovisningen eller i noterna till resultaträkningen. Vissa bolag brukar ange volymer medan de flesta inte uppger något speciellt.
Man kan hitta en hel del i notorna – här några exempel för att förstå omsättningstillväxt bättre: (men i det här fallet kunde jag tyvärr inte hitta info. om volym och Prissättning)
2-Brutto- och Rörelseresultat
Bruttoresultat = resultatet efter kostnader för sålde varor/tjänster medan rörelseresultat är efter verksamhetskostnader . Ett mycket viktigt lönsamhetsmått på försäljningen. I regel är det bättre med bolag som har högre marginaler, vilket innebär mer vinst per såld enhet. Samtidigt måste man också kolla om det finns utrymme för marginaltillväxt. I vissa fall kan bolag som har låga marginaler faktiskt öka vinsten kraftigt tack vare att marginalerna går upp till mer normala nivåer.
Det är lika viktigt att kolla på förändringarna både på brutto- och rörelsemarginaler. Fast det vanligaste är rörelseresultat/rörelsemarginal som omfattar allting. Det vill säga verksamhetens lönsamhet före finansiella kostnader och skatt. Dessutom är det inte många bolag som anger bruttoresultaten i resultatberäkningen. Det är framför allt industri, detaljhandel och bolag som sysslar med sällanköpsvaror/tjänster.
.
2:1-Bruttoresultat passar ej
De finns också bolag inom bank och finans där bruttoresultat inte direkt passar.
-Investmentbolag
-Banker
-Fastighetsbolag
Däremot anger alla bolag rörelseresultat vilket blir viktigare nyckeltal när man kan jämföra olika bolag och branscher med varandra.
.
2:2- Rörelseresultat: Värdeförändring?
Själv tycker jag att rörelseresultat ska vara ett mått på verksamhetens lönsamhet före:
-Räntekostnader och intäkter.
-Värdeförändringar i tillgångar.
I vissa fall framför allt inom Finans- och fastigheter så hamnar rörelseresultatet efter värdeförändringarna. Tex: Ett fastighetsbolag kan ha ett negativt rörelseresultat i resultaträkningen fast i själva verkat har fastighetsbolaget positivt resultat före värdeförändringarna för fastighetsinnehaven.
Det beror på IFRS – redovisningsreglerna:
"Intäkter är en ökning av ekonomiska fördelar under redovisningsperioden i form av inbetalningar eller ökningar av tillgångars värden eller minskningar av skuldernas värden som leder till ökningar i det egna kapitalet på annat sätt än genom tillskott från befintliga och framtida aktieägare enligt IFRS"
.
2:3- EBIT & EBITDA
Ebit: Rörelseresultat kallas också för Ebit och är ett helt ok nyckeltal. Det som kan vara intressant att veta är att vissa värderingar som tex: EV/EBIT inte tar hänsyn till finansiella kostnader. Vilket betyder att bolag kan få högre vinster(på pappret) och därmed lägre värderingar om de har högre belåning eftersom Ebit(rörelseresultat) inte tar hänsyn till räntekostnader. I många fall får bolag med hög belåning lägre värdering tack vare Ebit till och med om man använder nyckeltal som EV (som borde straffa bolag som har högre skuldsättning). Med andra ord, EBIT påverkar resultatet mer än EV. En enkel lösning är att använda resultat före skatt.
Det är också liknande problem med vissa nyckeltal som räknas Rörelseresultat + ränteintäkter. (eller som också heter - Resultat efter finansnetto + finansiella kostnader)
Exp. på nyckeltal som använder liknande mått är:
-Avkastning på Totalkapital
-Avkastning på Sysselsatt kapital
-Vinstmarginal (ibland)
Ebitda: ett annat nyckeltal som används flitigt av finansmarknaden och analytiker. (Ebitda = Ebit + avskrivningar). När man ser EBITDA alltför ofta i en årsredovisning eller delårsrapport så bör det vara ett varningstecken. Man försöker höja bolagets intjäningsförmåga eller kassaflöde genom att räkna med avskrivningarna men tar inte hänsyn till bolagets skuldsättning eller finansiella kostnader. Sen finns det också en del investeringsbehov(underhåll) för bolag med stora tillgångar vilket i själva verket är "mer kostnad än investering". Det är också de bolag som har stora tillgångar som har gjort omfattande investeringar och som har höga avskrivningar
3- Årets resultat
Sista men inte minst det viktigaste nyckeltalet. Det finns säkert olika sätt att förändra eller i värsta fall manipulera årets vinst. Det finns också redovisningsregler som gör att vinsten ser mycket bättre eller sämre än den verkliga rörelsevinsten. Det vanligaste är nog extraordinära vinster eller nedskrivningar som tex: Goodwill som kan påverka. Tänkte också ta med att Årets vinst inte tar hänsyn till minoritetsintressen och den verkliga vinsten för aktieägarna kan vara lite lägre.
.
3:1- Hänförligt till - Moderbolagets ägare
Här ska man inte glömma att ta hänsyn till att årets resultat är kanske inte exakt samma resultat som till aktieägarna. Utan man måste också ta hänsyn till:
Enligt IRFS redovisningsregler så står det:
"En redovisningsenhet skall enligt IAS 33 beräkna resultat per aktie efter utspädning hänförligt till moderföretagets aktieägare och resultat per aktie efter utspädning från kvarvarande verksamheter hänförligt till moderföretagets aktieägare."
Resultat hänförligt till:
-Moderbolagets ägare:
I många fall står den precis under Årets resultat och när den skiljer sig från Årets resultat så beror det på att det finns minoritetsintressen som oftast uppstår på grund av riktad nyemission eller optionsprogram till ledningen. Det gör att antalet aktier ökar och därmed vinsten fördelas i större antal aktier. Men utspädningen är oftast väldigt liten procentuellt.
.
3:2- Resultat per Aktie före- och efter utspädning
Med andra ord, tar man bort utspädning från årets vinst i hela koncernen och kallar det för resultat till moderbolagets ägare. Låter konstigt men jag antar att det är lika med aktieägarna. Upplägget blir samma sak som årets resultat och Resultat hänförligt till moderbolagets ägare.
-Årets resultat = Resultat per Aktie före utspädning
-Resultat hänförligt till moderbolagets ägare = Resultat per Aktie Efter utspädning
3:3- Engångsvinster
Det finns också andra sätt att förändra vinsten än att bara lägga till värdeförändring av tillgångar som fastigheter. Enligt IRFS redovisningsregler:
"En redovsningsenhet skall enligt IAS 1 inte redovisa några intäkter eller kostnader som extraordinära poster, varken i resultaträkningen eller i noterna"
så skiljer man inte extraordinära kostnader som tex: GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) som används i USA. Det gör att det blir svårare att skilja engångsvinster. Men samtidigt står det att förändringar i balansräkning eller liknande nedskrivningar ska separeras i redovisningen. Jag antar att det finns mycket mer i noterna till redovisningen.
Enligt IRFS redovisningsregler så står det:
"När intäkter eller kostnader är väsentliga, skall en redovisningsenhet enligt IAS 1 redovisa deras typ och belopp separat. Omständigheter som ger upphov till separata upplysningar om intäkter och kostnader inkluderar:
(a) nedskrivningar av varulager till nettoförsäljningsvärde eller av materiella anläggningstillgångar till återvinningsvärdet, liksom återföringar av sådana nedskrivningar;
(b) omstruktureringar av verksamheter och återföringar av sådan reserveringar avseende kostnader för omstruktureringar;
(c) avyttring av materiella anläggningstillgångar;
(d) avyttringar av investeringar;
(e) avvecklade verksamheter;
(f) tvister, och
(g) övriga återföringar av avsättningar."
.
3:4- VPA ökning pga Återköp
Ett mycket populärt sätt att öka vinsten per aktie och jag tycker inte att det är något fel med det om det görs på rätt sätt. Men om ett bolag kraftigt återinvesterar för öka vinster under en längre tid på bekostnad av större skuldsättning så kan det vara ett varningstecken när det gäller återinvestering.
Ett bra exempel är självklart Swedish Match som under en längre tid har haft stora återinvesteringsprogram vilket har gjort att VPA har ökat kraftigt medan soliditet har gått ner från 55 % till noll (rättare sagt till -3 % men jag tror att Swedish Match från hjälp från moderbolagets eget kapital tack vare redovisningsregler )
Hur som helst kan det vara intressant att kolla närmare på återinvestering när man ser kraftigt ökade vinster under en längre tid fast både omsättningen och marginalerna nästan står stilla.
lördag 5 mars 2011
Warren buffett letter - 2010 & CNBC Intervju
Såg också att Riskminineraren hade liknande kommentarer om letter to shareholders.
Den här gången har han också tagit med nya tankar om USA:s framtid, Coca-Colas utdelningar, allokering av vinster, riskerna med belåning och mycket annat.
Några intressanta kommentarer som jag har hittat i letter to shareholders:
USA:s framtid
Warren pratar om att USA kommer att klara sig ur krisen. Det kan tyckas som ett ganska vågat uttalande när USA har så stora problem men det är inget nytt. Han har sagt det tidigare i samband med investeringarna i Goldman Sachs och GE under senaste finanskrisen. Det är kanske att han har ett längre tidsperspektiv eller också att han verkligen anser att bra företag med stark ställning (dvs de som klarar ha ”pricing power” som han kallar det) kommer klara finansiella problem och inflation i framtiden som de har gjort tidigare.
"Don’t let that reality spook you. Throughout my lifetime, politicians and pundits have constantly moaned about terrifying problems facing America. Yet our citizens now live an astonishing six times better than when I was born. We are not natively smarter than we were when our country was founded nor do we work harder. But look around you and see a world beyond the dreams of any colonial citizen. Now, as in 1776, 1861, 1932 and 1941, America’s best days lie ahead.
A simple rule dictates my buying: Be fearful when others are greedy, and be greedy when others are fearful. And most certainly, fear is now widespread, gripping even seasoned investors. To be sure, investors are right to be wary of highly leveraged entities or businesses in weak competitive positions. But fears regarding the long-term prosperity of the nation’s many sound companies make no sense. These businesses will indeed suffer earnings hiccups, as they always have. But most major companies will be setting new profit records 5, 10 and 20 years from now."
Guldinvestering är Spelulation!
En intressant kommentar är att han tycker investering i GULD kan liknas vid spekulation och han själv föredrar företag som generar vinster/kassaflöde. Kanske lite kontroversiellt när han själv har varit involverad i guld- och oljeinvesteringar tidigare (om jag inte har helt fel). Men det är inget nytt att han kanske inte alltid följt sina egna rekommendationer tidigare. Det bästa exemplet är hans derivataffärer. Det är det som gör Warren Buffett mycket mer komplicerad än hans enkla investeringstips.
Här kommer ett längre klipp där Warren Buffett förklarar varför han inte gillar guld och råvaror eftersom de inte levererar kassaflöde och är mer beroende av vad andra vill betala i framtiden. Dessutom pratar han om att bolag som har stark ”pricing power” är bland de bästa investeringarna på lång sikt.
Utdelning och Coca-Cola
En rolig kommentar om Coca-colas utdelningstillväxt och framtida förväntningar.
"Other companies we hold are likely to increase their dividends as well. Coca-Cola paid us $88 million in 1995, the year after we finished purchasing the stock. Every year since, Coke has increased its dividend. In 2011, we will almost certainly receive $376 million from Coke, up $24 million from last year. Within ten years, I would expect that $376 million to double. By the end of that period, I wouldn’t be surprised to see our share of Coke’s annual earnings exceed 100% of what we paid for the investment. Time is the friend of the wonderful business."
Vinst Vs. kassaflöde
Om företag som visar större vinster men i själva verket har dåligt kassaflöde. Som ett enkelt exempel skulle man kunna jämföra med Investeringsbolag vars innehav har ökat mycket i värde och eftersom resultaträkningen räknar med värdeförändringen så kommer Investmentbolaget att visa stor vinstökning medan kassaflödet kan vara mycket sämre.
Liknande exempel kan man också göra med fastighetsbolag där förändringarna i fastighetsvärde räknas in i vinsten.
"We have that flexibility because realized gains or losses on investments go into the net income figure, whereas unrealized gains (and, in most cases, losses) are excluded. If we really thought net income important, we could regularly feed realized gains into it simply because we have a huge amount of unrealized gains upon which to draw. Rest assured, though, that Charlie and I have never sold a security because of the effect a sale would have on the net income we were soon to report. We both have a deep disgust for “game playing” with numbers, a practice that was rampant throughout corporate America in the 1990s and still persists, though it occurs less frequently and less blatantly than it used to. "
Retained earnings
Om hur viktigt det är att kolla på företagets återinvesteringskapacitet. Det är framför allt viktigast när det gäller bolag som växer och frågan är om bolaget lyckas återinvestera vinsterna med lika hög lönsamhet eller inte. Dessutom lite om hur svårt det kan vara för företagsledare att kunna återinvestera vinsterna på ett klokt sätt.
"There is a third, more subjective, element to an intrinsic value calculation that can be either positive or negative: the efficacy with which retained earnings will be deployed in the future. We, as well as many other businesses, are likely to retain earnings over the next decade that will equal, or even exceed, the capital we presently employ. Some companies will turn these retained dollars into fifty-cent pieces, others into two-dollar bills.
At Berkshire, managers can focus on running their businesses: They are not subjected to meetings at
headquarters nor financing worries nor Wall Street harassment. Our second advantage relates to the allocation of the money our businesses earn. After meeting the needs of those businesses, we have very substantial sums left over. Most companies limit themselves to reinvesting funds within the industry in which they have been operating. That often restricts them, however, to a “universe” for capital allocation that is both tiny and quite inferior to what is available in the wider world. "
Här är hela Letter to shareholders 2010
Part 1: Most Berkshire Businesses 'Inching Along'
Part 2: The 'Zebra' That Got Away
3: Elephant Gun - Targets & Riding the Railroad
Part 4: Blame Bankers, Bankers, Bankers?
Part 5: Cars and Bricks
Part 6: China and America's Diminishing Dominance
Part 7: What Should Happen to CEOs of Failed Companies
Se också:
-Förra årets Warren Buffett CNBC intervju!
-Letter to Shareholders 2009