H&M Bevakning – Omsättningstillväxt del 2

Dags för ett mer konstruktivt inlägg. I det första inlägget så kollade jag på relationen mellan omsättningstillväxt och antalet butiker där utvecklingen var ganska likartad. Det som skiljde var sista årens utveckling på grund av negativ påverkan av valutan och historiskt har valutapåverkan varit kortvarig.

I denna undersökning har jag försökt kolla mer på om det fanns andra faktorer än butikstillväxt som påverkade omsättningstillväxten. De nyckeltal som jag har tänkt titta närmare på är:

1-Storleken på Kvartalsomsättning
2-Butikstillväxt - 36 år
3-H&M Omsättning per Butik
4-Varulager / Omsättning - %

1-Storleken på Kvartalsomsättning
Kan vara intressant att kolla på vilket kvartal som påverkar omsättningen och de övriga nyckeltalen mest. Då har jag utgått från kvartalsvis omsättning och vilket kvartal på året som har mest inverkan på den totala omsättningen.

H&M – Omsättning per Kvartal - Som väntat så är det Q4 som dominerar och motsvarar 31 % av hela omsättningen och i andra hand kommer Q2. Man skulle kunna säga att sommar- och vinterkvartalen borde ha de högsta marginalerna och det kan det också vara bra att veta det är viktigare att Q2 och Q4 kommer med bra siffror.

2-Butikstillväxt - 36 år
Det visade sig att det inte var så enkelt att svara på frågan:

-På liknande sätt undrar jag också över hur mycket av tillväxten som kommer från prisökningen av H&Ms varor?

Eftersom jag saknar prisinformation och tyvärr så är det svårt att räkna fram exakt hur mycket av den totala omsättningstillväxten som historiskt har kommit i från:
-Nya butiker
-Försäljningstillväxt i befintliga butiker
-Prisökning

Så jag bestämde mig för att kolla på den historiska tillväxten av antalet butiker och på det sättet kan vi alla fall få en liten pusselbit. 1974 (börsintroduktionen) hade H&M ca 110 butiker (enligt diagrammet) och 36 år senare 2010 så var den siffran 2206 butiker. Det betyder att H&M har haft:

8,7 % årlig tillväxt avseende antalet butiker under 36 år

Det är inte närheten av det vi är vana vid när man pratar om H&Ms fantastiska tillväxt. Har hört många gånger att H&M har haft en årlig tillväxt på mellan ca 25 -30 %. Jag tror att det är börsvärdet. Vilket också kan betyda att det är nästan samma tillväxt på vinsten.

Men vi pratar nu om omsättningen och om man inte tar hänsyn till marginalerna (största sannolikhet att marginalerna är mycket bättre idag än vad de var 1974) så borde man kunna räkna med 20 % årlig tillväxt på omsättningen.

Om antalet butiker växte med 9 %, vart kommer resten av tillväxten på 11 % ifrån?

Jag tror att resten av tillväxten kommer framför allt ifrån:
1-Försäljningstillväxt: enskilda butiker som startades mellan 1974 och 2000 säljer antagligen mer idag.
2-Prisökning/inflation: En tröja kostar idag mer än 1974!

Tyvärr så tror jag att det inte är så enkelt att räkna fram de olika påverkan men om vi enkelt antar att inflationen varit lika med 4 % så borde försäljningstillväxten vara ca 7 %.

Med andra ord, den historiska tillväxten under 36 år kan se ut så här – fördelat i olika grupper:


3-H&M Omsättning per Butik
I det första inlägget så tittade jag på butiks-, omsättnings-, och försäljningstillväxt. Det som behövs är mer en kvalitativ undersökning av hur bra tillväxten är i relation till antalet butiker.

I det här diagrammet ser man att försäljningen per butik har ökat kraftigt i början av 2001/2002 från 46 Mkr till 54 Mkr och senare gått ner under 11 års snitt 51 Mkr. Samtidigt ser man att det finns en tydlig kopplig till valutapåverkan som de tidigare diagrammen. Hur som helst kan det här diagrammet vara ett bra hjälpmedel i kombination med andra diagram som brutto- och rörelsemarginaler för att se kvalitén på tillväxten.


4-Varulager / Omsättning - %
Här har jag kollat på omsättningen i relation till H&Ms varulager. Warren Buffett själv har sagt att det bolag som växer med så lite rörelsekapital kan bli ett bra exempel på utmärkta bolag som tex: See´s Candy. Det är lite det som jag ville kolla på. Eftersom H&Ms varulager är den största posten i omsättningstillgångar så kändes det som ett mer relevant nyckeltal att jämföra. Dessutom binder inte H&M så mycket kapital i anläggstillgångarna.

Hur mycket har varulagret växt i relation till omsättningen? Man ser tydligt en kraftig nedgång på varulagret/omsättning efter 2001/2002. Sen vet jag inte om H&M haft ovanligt stort varulager under 2000-2001. Men man kan ändå se den svagt fallande trenden vilket är positiv. Det betyder att omsättningen växer mer än varulager. Det vill säga bolaget växer med mindre rörelsekapital än historiskt och binder därmed mindre kapital och generera mer kassaflöde.

Senaste kvartal Q1-2011 växte varulagret/omsättning över 20 % vilket ansågs vara negativt men kollar man på tidigare årets kvartal Q1-2010 så ser man att den var historiskt låg, 8,2 %.


Lite funderingar kring omsättningstillväxt

Omsättning/försäljning: i det första inlägget kunde vi konstatera omsättningstillväxten är nästa samma nivå som tillväxten på antalet nya butiker förutom negativvaluta påverkan sista åren. Fast den väntas bli kortvarig om man kollar historiken. Vi får säker en bättre bild nästa kvartalsrapport: 22/juni.

Q2 & Q4: Samtidigt kan det vara smartare att lägga mer vikt vid viktiga kvartal som påverkar mest och det är vinter - och sommarförsäljningen.

Övrig tillväxt: historiskt kan vi nu säga att antalet butiker har växt med ca 9 % och nuvarande tillväxt på 13 % låter ganska bra. Resten av försäljningen har med största sannolikhet kommit från prisökning och försäljningsökning i befintliga butiker.

Och frågan är då självklart; hur mycket kan H&M växa?

Om butikerna växer med 13 % årligen i dagsläget så skulle bara det räcka för att få en hyfsat bra utveckling. Fast då gäller det att:

1-Marginalerna inte faller kraftigt

2-Försäljningstillväxten på nuvarande butiker inte minskar

3-H&M klarar av att höja priserna på samma nivå som inflationen/kostnadsökningen.

Därför blir dessa punkter viktiga att bevaka eftersom jag inte tror H&M kan få samma tillväxteffekt som det har fått historiskt. Då är det framför allt:

-Försäljningstillväxt av befintliga butiker (2206 butiker kommer alltid ha svårare att växa än 100 - 1000 butiker)

-Inflation (när H&M väljer inte höja sina priser) och det känns som att priserna har varit oförändratde eller lägre de senaste 5-8 åren.

Det är lite också därför jag har börjat med dessa inlägg. För att bättre kunna bevaka H&Ms utveckling. När det gäller bevakning av marginaler (som är också viktiga att avgöra kvalitén på omsättningstillväxten) kommer det att komma senare i Brutto-, Rörelse-, och Vinstmarginaler.

Claes Hemberg är kritiks mot HM - och?

Claes Hemberg som också kallar sig för ”sparekonom som bevakar spararnas intresse” är kritisk mot Stefan Perssons och de övriga i styrelsens aktieköp innan försäljningsstatiktiken för april månad. Han tycker att finansinspektionen borde kolla närmare på transaktionerna. Så här säger han i di artikeln:

"Han är uppvuxen i den här klädkammaren och känner förstås doften av en sådan här vändning. Han ska inte gå ut och handla tio dagar före sådana här siffror. Det är inte snyggt", säger Claes Hemberg”.

Det verkar som Claes har för lite att skriva om och dessutom så verkar som han ha missat att H&M presenterar försäljningsstatiktik varje månad och för det andra så har Stefan Persson gjort många fler köp tidigare. Samt att det inte verkar som om Claes bryr sig något som heter utdelningar eller återinvestering.

Se Stefans tidigare köp!

Sen tycker han också att det är synd att han inte fick höra talas om den goda statistiken för april månad. Men han verkar i alla fall missat att H&M nästan alltid haft en positiv våreffekt och aprilförsäljningen på 21% är i själva verket inte så ovanlig om man kollar på historiken. Vi kan konstatera att Claes inte köper sina kläder hos H&M i alla fall :)

De tidigare åren med liknande försäljningsutveckling:
Apr-2011: 21%
Mar-2010: 21%
Apr-2009: 19 %
Feb-2008: 24%

Det mest konstiga med den hela mediala cirkusen att:

1-Claes Hembergs blogginlägg finns nu i nästan alla stora tidningar, DI - E24 - VA - SvD. Vad än man tycker om Claes åsikter om Perssons köp så måste man ändå förundras över hur han lyckas så bra med att synas i media. Kanske inte så konstigt med tanke på att han är en tidigare journalist.

2-Dessutom hör en investeringschef av sig till Claes Hemberg för tala om att det beror på bonusar som går till aktieköp. Då är min spontana fråga:

Har inte H&Ms investeringschef nåt bättre att göra med sin tid än svara på en meningslös kritik?

Det är mycket tveksamt om Claes läser min ”amatör” blogg men om du gör det så kan jag säga en sak till dig:

Håll dig på det du är bra på - FONDER, där du kan fortsätta att lura fler småsparare!

Eller så kan du alltid hålla på med att spekulera på de mindre listorna - i Guldfeber!

Investeringssparkonto (ISK) - Hur lönsamt är det nya KF?

Jag har börjat få många frågor kring den nya Investeringsskontot och ifall det är lönsamt för utdelningsinvesterare. Samtidigt är jag själv väldigt intresserad av exakt hur lönsam den blir eller inte beroende på direktavkastning och den årliga ISK-avgiften. Jag tror också det behövs en tydlig beräkning av om Investeringssparkonto fortfarande är lika lönsamt som den vanliga KF eller inte.

Alla dessa kritiska röster om ISK?
På sista tiden har det skrivits mycket negativt om investeringssparkontot och det mesta handlar om att fondbolagen och alla dessa privata ekonomer ratar den nya förslaget. Man kan förstå jag att det påverkar negativt för fondbolagen. Stockman har skrivit ett bra inlägg om det!

Men jag förstår inte hur olika tidningar och privata ekonomer kan vara så negativa till förslaget? Det känns som om den största delen av ekonomijournalisterna jobbar för de olika bankernas och fondbolagens intresse!

Om KF var så positivt och rekommenderades av så många så kallade ”experter” hur kommer det sig att ISK blivit så impopulär?

Eller att kalla Investeringssparkontot…..

den nya förmögenhetsbeskattningen

….känns riktigt konstigt tanke på att många hade Kapitalförsäkring för kunna slippa aktiebeskattning och det är inga stora skillnader mellan KF och ISK! Den största skillnaden är att avgiften höjs och kapitalunderlaget beräknas flera gånger under året och lite annat. Själv tycker jag att dessa nackdelar kan väga upp alla positiva sakar med det nya förslaget som tex: kunna äga portföljen själv.

Om vi kollar vilka som missgynnas av den nya ISK!
-Fondsparare
-Portföljer med låg eller ingen direktavkastning
-KF ägare som är som nöjda med det nuvarande systemet
-De som har stora vinster i gamla vanliga aktiedepåer.

De som kan gynnas är!
-Portföljer med hög direktavkastning!
-De som är traders eller kortsiktiga (slipper riskera sina kontanter vid eventuell konkurs). Dessutom kan de nu göra derivataffärer på samma konto.

Nya förslaget ISK kommer gynna direkt aktieägande med hög direktavkastning som tidigare KF!

Framför allt om man själv vill äga sina aktier och ha lika hög säkerhet som ett vanligt konto. Spontant känns det bra. Men, visst kan jag hålla med att utformningen av det nya förslag kunnat blir mycket bättre som tex: mycket lägre avgift och att man skulle kunna fritt flytta sina innehav utan behöva vinstbeskatta osv.

Hur som helst kommer det nya förslaget ISK eventuellt blir verklighet vid årsskiftet. Så därför vill jag nu kolla enbart på om det är lika lönsamt att ha ISK konto om man är utdelningsinvesterare och dessutom vill jag mer objektivt visa hur bra/dålig den nya ISK är! Mer om fler fördelar och nackdelar finns längst ner i artikeln:

ISK för utdelningsinvesterare – lönsamt?
Det brukar vara en regel (än snarare undantag) att det INTE pratas om utdelningar när man nämner KF och ISK. Antigen vill man inte lyfta fram fördelarna med respektive sparform eller så struntar man helt enkelt i att kolla på styrkan hos utdelningarna. Jag tycker att det är helt absurd att inte nämna fördelarna med utdelningar där man slipper betala utdelningsskatten vilket kan täcka hela eller stora delar av den årliga avgiften.

Det blir lika fel som att jämföra den årliga beskattningen med förmögenhetsbeskattning fast man väljer då att inte räkna med fördelarna med det nya förslaget. Tänkte på ett citat som jag skrev på ett tidigare inlägg som är så fel på grund av att man inte tar hänsyn till all fakta om för- och nackdelarna.

Citatet om kapitalförsäkring som är skriven av Per H Börjeson, aktiespararnas guru, i en gammal artikel:

”Idag är Frans 10 år gammal och han har precis lärt sig att räkna med %. Jag testar honom med följande räkneexempel. Tror du att det är bättre att betala 1 % varje år på en placering i 30 år eller att betala 30 % av vinsten vid slutet av perioden. Frans tyckte att det var bättre att betala 30 % av vinsten i slutet av perioden. Räkna som Frans och sluta med kapitalförsäkringar för ert långsiktiga sparande.”

Så här fel kan det bli om man inte anstränger sig och försöker räkna när kapitalförsäkringen är lönsam och när den inte är det. Därför tycker jag att ni ska göra egna beräkningar

Först vill jag visa avgiftshöjningen!
Den största skillnaden blir att den årliga avgiften på KF höjs till samma nivå som ISK. Den tidigare KFs årliga avgift räknades på:
Statslåneräntan * 0,27 % =

Den nya räntesatsen för ISK blir:
( Statslåneräntan + 0,75% ) * 0,3 % =

Räntesatsen höjs först med 0,75 % och sen höjer man också 0,03 % från 0,27 % till 0,3 %. Om vi räknar på skillnaden baserat på dagens statslåneränta 3,02 % ( 2011-05-20 ) så blir avgifterna:
KF:….. 0,82 %
ISK:… 1,13 %
Med andra ord 0,3 % högre vid en statslåneränta på 3,02 %.

Statslåneräntan & Direktavkastning!
För att kunna svara på frågan om och när ISK kan bli lönsam så måste vi kolla på hur statslåneräntan och direktavkastningen har varit historiskt. Jag har kollat på statslåneräntan 25 år tillbaka för att se hur hög den har varit tidigare. Källa: riksgälden.se

Om vill man vara på säkra sidan kan det vara klokt att räkna med en statslåneränta på mellan 8 % till 12 % som värsta tänkbara scenario. Men ett snitt på 5-6% känns mer som rätt nivå.

Dessutom måste man också ta hänsyn till direktavkastningen. Så här såg direktavkastningen ut och hur den eventuella ISK-avgiften skulle ha kunnat bli baserat på historiska statslåneräntan.

Återigen på frågan - Hur lönsam är ISK?
Jo! Man måste framför allt ta hänsyn till tre saker:
-Statslåneräntan(ISK avgiften)
-Direktavkastningen
-Portföljens aktieutveckling.

Den första beräkningen blir att se hur mycket direktavkastningen täcker den årliga ISK avgiften.

Exempel 1:
-ISK avgift: 1,2 % (statslåneränta 3,25 %)
-Direktavkastning: 5,5 %
Då tjänar man 0,5 % på att ha ISK-konto. Det vill säga bara portföljens direktavkastning täcker hela ISK-avgiften + man tjänar 0,5 %.

Exempel 2:
-ISK avgift: 1,88 % (statslåneränta 5,5 %)
-Direktavkastning: 3,0 %
Då förlorar man totalt 1 % på att ha ISK-konto. I det här fallet täcker utdelningen bara 0,88 % av ISK-avgiften. Men kom ihåg att vi inte har tagit hänsyn till portföljens aktieutveckling!

Då är frågan hur mycket portföljen måste gå upp för att den ska täcka 1 % förlust?

Svaret blir: 3,3 %.

Formeln är:
- 1 % förlust
-30% vinstskatt
= 1 / 0,3 = 3,3 %

Om portföljen går upp med 3,3 % så kommer man täcka förlusten på 1 %. Med andra ord all uppgång över 3,3 % betyder att man tjänar på ett ISK-konto.

Det krävs ganska mycket för att ISK ska bli olönsam!
Låt oss ta exempel på ”worst case” scenario. En statslåneränta på 10 % (ger en ISK-avgift på 3,23 %). Vi tar med också en ganska låg direktavkastning på 3 %.

1-Efter utdelningarna så går man förlust på -2,3 %.
2-Då krävs det att portföljens aktieutveckling går upp med 7,6 %.

Om man däremot har en direktavkastning på 4 % så räcker det med en uppgång på 6,6 % och en direktavkastning på 5 % så blir det 5,6 %. Tror man däremot att statslåneräntan inte går upp mer än 9 % (ISK-avgift 2,93 %) och har hög direktavkastning på 5 % så räcker det med an uppgång på 4,7 % för klarar av de värsta åren.

För att underlätta beräkningarna på:
-Statslåneräntan
-ISK-avgiften
-Direktavkastningen
så har jag gjort en tabell över när det blir lönsamt att ha ISK och när det inte blir det!

Mer om för- och Nackdelar om KF och ISK!
-Investeringssparkonto – skattesatsen blir
-Överdrivna kritiken för den nya Investerinssparkontot
-Kapitalförsäkring – Det viktigaste tänka på

H&M Bevakning - Omsättningsutveckling & Tillväxt!

Jag har tidigare sagt att jag kommer att försöka bevaka H&M mer noggrannare eftersom jag har en större andel av bolaget i portföljen. Den här är det första inläggen i serien om H&Ms historik där fokus kommer vara på delårsresultaten 11 år tillbaka.

Tycker att det är dags för en noggrannare bevakning på kvartalsbasis för att förstå hur bra/dåligt H&M utvecklas. Jag vet att det finns många läsare som tycker att det är borde räcka med bevakning av årsresultaten och att det här känns lite mer kortsiktigt. Det kan tyckas så men ärligt talat så har jag börjat trötta på alla dåliga prognoser och tolkningar av H&Ms utveckling. Hur kan så kallade seriösa analytiker komma fram till att man borde blanka H&M och samtidigt lägger en riktkurs på 165 kr medan andra samtidigt lyckas hitta en värdering på 400 kr.

Därför vill jag göra en egen tolkning och se hur kvartalsresultaten varit tidigare och lättare kunna tolka nuvarande och kommande resultat. Undersökningen kommer vara mest värdefull för de nyckeltal som varierar ganska mycket beroende på vilken kvartal som tex: Vinst och Marginaler. Samtidigt blir det också lättare att jämföra med de sämsta/bästa kvartalen senaste 11åren.

Målsättningen är att ha en omfattande historik över många nyckeltal som:
Omsättning
Tillväxt
Marginaler
Varulager
Tillgångar
Soliditet
Antal butiker
Länder
Osv.

Fritt Kassaflöde kommer vara det enda viktiga nyckeltalet som inte kommer vara med eftersom jag tycker att det passar bättre för 3-5 års snitt.

Undersökningen ska göras med hjälp av:
-Kvartalsdata
-Tillväxt & Snitt-beräkningar
-Rullande 12mån utveckling
-Total genomsnittsberäkning

Tanken är också att dessa ska uppdateras kvartalsvis för att lättare kunna bevaka H&Ms utveckling.

H&M:s Omsättningsutveckling!
Den första frågan jag har funderat på är ”EXAKT” hur stor andel av H&M tillväxt eller rättare sagt omsättningsutveckling som kommer från butiksutvecklingen?

Som alla vet så kommer den största andelen av H&Ms nuvarande tillväxt direkt från nya butiker vilket också gör det intressant att undersöka hur utvecklingen av antalet butiker har påverkat omsättningen.

Jag har tittat på Omsättningsutveckling och antalet butiker rullande under 12-mån för att få en jämnare utvecklingskurva. När jag sammanställde resultatet så blev jag förvånad över hur utvecklingen av antalet butiker var nästan identisk med omsättningen. Under 11 år så har både antal butiker och omsättning har växt med ca 13 % årligen.

Det finns bara en kraftig avvikelse. Kan ni se det?

Sista året har tillväxten på omsättningen varit 6,7 % medan antalet butiker växte med 11 %.

För att kunna kolla närmare på varför sista året har varit sämre så har jag försökt se närmare på omsättningstillväxten kvartalsvis.

H&M:s Omsättningstillväxt!
Jag har tagit med fyra nyckeltal för att få en bättre totalbild över utvecklingen:
1-Omsättningstillväxt-% (föregående kvartal)
2-Omsättningstillväxt snitt 11 år (totalt snitt)
3-Omsättningstillväxt 12-mån (rullande 12-mån)
4-Försäljningstillväxt 12-mån (rullande 12 mån)

1-Omsättningstillväxt-% (Stapeldiagram)
Här kan man se omsättningstillväxten varje enskild kvartal mellan 2000 - 2011. Beräkningen är baserad på föregåendekvartal för att det ska vara ett mer rättvist resultat.

2-Omsättningstillväxt snitt 11 år (Gröna Arean)
Visar den årliga tillväxten (13 %) mellan 2000 - 2011, vilket gör att det blir lättare att se när tillväxten har varit högre/lägre än genomsnittet.

3-Omsättningstillväxt 12-mån (Röda linjen)
Visar en jämnare utveckling över omsättningstillväxten.

4-Försäljningstillväxt 12-mån (Gröna linjen)
Var är skillnaden mellan försäljningstillväxt och omsättningstillväxt? Jo! Den största skillnaden är att försäljningstillväxten är baserad på lokala valutor vilket gör att man lättare kan jämföra före och efter valutaförändringarna.

Här ser man tydligare utvecklingen för enskilda kvartal och samtidigt ser man också att under 2003 och 2009 har H&M haft sämre tillväxt än genomsnittet.

Det som man ser tydligaste är att H&M har bara haft ett kvartal där omsättningstillväxten har varit negativ. Det var senaste kvartalet Q1-2011 där omsättningstillväxten var -1,4 %.

Hur kommer det sig att omsättningen var betydlig sämre 2010/2011 än föregående år. (vilket också man såg i det tidigare diagrammet över antalet butiker/omsättning )

Jo! Svaret finns delvis i skillnaden mellan försäljningstillväxten (Gröna linjen) och omsättningstillväxten (Röda linjen). Försäljningstillväxten som beräknas på lokala valutor hade en högre tillväxt än snittet på 13 %. Medan omsättningstillväxten var 5 % vilket beror på den negativa effekten av nuvarande valutakurser. Detta har också hänt under 2003 då omsättningstillväxten hade liknande utveckling under några kvartal. Samtidigt kan man också se den omvända positiva effekten under 2001 då omsättningen var mycket högre än försäljning.

Så med andra ord, den senaste dåliga omsättningstillväxten beror ganska mycket på negativ valutaeffekt. Annars hade inte senaste försäljningstillväxten på 12-mån varit över 13 %. Historiskt har denna negativa effekt påverkat kortvarigt. Frågan är om den negativa valutaeffekten kommer att börja avta? Det kommer vi kunna se i nästa rapport 22 juni.

Nästa undersökning!
Kommer nog handlar mer om omsättningstillväxten och om det finns andra faktorer än butiksutvecklingen som påverkar. Exempel på frågor som jag funderar på:

-Hur mycket av den historiska tillväxten har kommit från ”försäljningsökningen” och hur mycket ifrån nya antalet butiker?

-På liknande sätt undrar jag också över hur mycket av tillväxten som kommer från prisökningen av H&Ms varor?

Inga lätta frågor men förhoppningsvis kan jag få en bättre övergripande bild av H&Ms historiska och nuvarande utveckling.

Unik utdelningsstatistik – Hur ser utdelningarna ut på börsen!

Jag tror att den allmänna uppfattningen är att det är bättre att börja med att titta på Large Cap först om man är ute efter stabila utdelningsaktier. Detta låter ganska klokt. Självklart finns det alltid undantag på de mindre listorna. Hur som helst så ville jag gärna föra en enkel statik över Stockholmsbörsen (Large-, Mid- och Small Cap) för att tydligare kunna se vilka listor och branscher som är bäst/sämst på utdelningar. Jag delade upp undersökningen i 3 delar:

1-Bolag som ALLTID har haft utdelningar
2-Bolag som ALDRIG haft utdelningar
3-Bolagens GENOMSNITTLIGA utdelningar

Det är lite fel att kalla det för ”unik utdelningsstatistik” eftersom det är en väldigt enkelt undersökning, men den är nog unikt på så sätt att jag är tveksam till om någon annan har gjort något liknande. Undersökningen har gjorts på samtliga 260 bolag i Large-, Mid- och Small Cap

Det handlar om ifall enskilda bolag har haft utdelning eller inte under 2000 - 2011. Det vill säga 11 års historik. Alltså handlar det enbart om utdelningar utan att ta hänsyn till kvalitén som tex:
-Direktavkastning
-Utdelningstillväxt
-Utdelningsandel
-Kassaflöde
ect.

En annan sak som jag INTE har tagit hänsyn till är bolagsvärdet. Generellt när man gör börs-, lista-, eller branschjämförelser så tar man hänsyn till bolagens börsvärde. Ju högre börsvärde desto mer påverkar det resultatet, men så är det inte i det här fallet.

1-Bolag som ALLTID har haft utdelningar
Här är fokus på bolag som alltid har haft utdelningar (oavsett vad det är för utdelningstillväxt eller direktavkastning. )

Man ser tydligt att Large Cap har högre andel (57 %) i jämförelse Small Cap som har haft (9,7 %) av bolag som har haft utdelningar konstant under senaste 11 åren. Det finns bra grund för den allmänna uppfattningen..

Branschfördelningen över bolag som alltid haft utdelningar.
Oväntat så är det fastigheter (67 %) och investmentbolag (57 %) som toppar listan. Jag hade förväntat mig att banker skulle vara bland de bästa men tydligen så ligger branschen bara lite högre än börssnitt på (33 %). Det har att göra med att under 2008/2009 hade 2 av de stora bankerna utebliven utdelning och både Avanza och Nordnet hade inga utdelningar i början. De sämsta branscherna är Energi (0 %) som till största delen består av Oljebolag och IT (6,4 % ) och Hälsovård (7 %) som domineras av Biotech och små forskningsbolag.


2-Bolag som ALDRIG haft utdelningar
När man kollar efter bolag som aldrig haft utdelningar så toppar Small Cap (25 %) och den minsta är Large Cap (5 %).


Branschfördelning över bolag som aldrig haft utdelningar.
Den högsta andel som aldrig har haft utdelningar var Energi (83 %) och Hälsovård (48 %) medan de tre branscher som alltid haft utdelningar på minst ett enskilt år är Bank (0 %), Fastighet (0 %) och Telekommunikation (0 %).


3-Bolagens GENOMSNITTLIGA utdelningar
Här har jag försökt kolla på samtliga utdelningar under de senaste 11 åren. Den här jämförelsen blir rättvisare eftersom många bolag som har haft bra utdelningar fast missat att dela ut ett enskilt år inte kommer med i de tidigare jämförelserna .

Ett exempel beräkningen:
Om ett bolag har haft utdelningar under 4 år av de totalt 11 åren:
2010 - 0
2009 - 0
2008 - 4,0
2007 - 2,5
2006 - 3,0
2005 - 2,0
2004 - 0
2003 - 0
2002 - 0
2001 - 0
2000 - 0

Så blir bolagets genomsnittliga utdelningar 36 %. (=4/11). Resultatet är då baserat på snittet för samtliga bolag i börslistor och branscher. Här har samtliga börslistor ett högre och jämnare resultat.


Branschfördelning över bolags genomsnittliga utdelningar.
Här blir Banker (83 %) den bästa branschen och Fastighet (79 %), Investmentbolag (73 %) och Industri (68 %) följer efter. De sämsta branscher är som väntat Energi (15 %) och Hälsovård (24 %)


Slutsats:
Först måste jag säga att jag inte har tagit hänsyn till enskilda bolag eftersom det alltid finns utmärkta utdelningsaktier till och med i de sämre branscherna som tex: Astrazeneca – Hälsovård. Men anledningen till den här undersökningen var att få en övergripande bild av de bästa listorna/branscherna när det gäller utdelningar.

.
Vill du ha större sannolikhet för utdelningar baserat på historiken så är gäller det:
-Large Cap - Fastighetsbolag
-Large Cap – Investmentbolag
-Large Cap – Banker
-Large Cap - Industri
-Large Cap – Material (Skog)

Största sannolikheten inga utdelningar finns:
-Samtliga listor – Energi
-Mid- & Small Cap – Hälsovård
-Small Cap – IT (beror på dålig historik 2000-2005)

Blogger problem, historiska P/E-tal & H&M!

Som ni har märkt så har blogger haft problem under några dagar nu. Själv kallar de det för underhållstopp/uppdatering. Tyvärr är de senaste kommentarerna borta och likaså enkäten om börsdata. Senaste gången jag kollade så hade 40 röster kommit in och en stor andel av rösterna gillade den nya layouten på Börsdata vilket känns roligt.

Historiska P/E
En liten kort demonstrationsfilm om hur man på bästa sätt kan använda diagrammet till historiska P/E .

H&M – Det händer ganska mycket just nu!
Stefan Persson köper nu igen. 5 maj köpte han ca 1,5 miljoner aktier och några dagar tidigare har han också köpt 2,5 Miljoner. Total 4 Miljoner aktier precis före utdelningsdatum. Jag tror att det kan komma ännu flera nyheter från Finansinspektionens insynslista.

Om man går 10 år tillbaka och kollar Perssons tidigare köp så inser man att han verkligen har börjat köpa större antal aktier och dessutom sker köpintervallen mycket tätare än tidigare. Det spekuleras självklart mycket just nu kring H&M. Allt ifrån att H&M förbereder sig för ett förvärv till att Stefan vill stärka kontrollen över H&M eller kanske också att han vill köpa ut H&M från börsen!

Stefans tidigare köp! Detaljerad lista över Stefans Köp!

Samtidigt har antalet insiderköp ökat kraftigt de senaste veckorna från de övriga befattningshavarna i H&M. Kanske har det något att göra med att H&M kommer leverera ett bra kvartalsresultat? Eller också återinvesterar de sina utdelningar. Det återstår att se den 22/Juni. Till dess kommer vi få statistik över månadsförsäljningar och på måndag är det dags för april månads försäljningsutveckling.

Enligt SMEs prognoser så ligger förväntningar på 17 % för april och 9 % för jämförbara enheter. Inga små förväntningar direkt. Det kan bero på att Tyskland hade en ökning på 12 % under samma månad.

En intressant sak är att förra året hade H&M 21 % i försäljningsutveckling för mars. I år hade den siffran gått ner till 2 %. Med andra ord, det kan hända att konsumenterna har väntat med sina köp och april månad kan bli en bra försäljningsmånad!

Börsdata - Historisk P/E & Förbättring!

Vi har nu lanserat ett helt nytt diagram som visar bolagets historiska P/E-tal. Dessutom har vi också ändrat börsdatas utseende för att göra det enklare för besökarna att hitta olika diagram för varje bolag utan att behöva scrolla upp/ner hela tiden.

Mer om det kan ni läsa i börsdata bloggen:

Undersidor till företagen, Uppdatering av bolagsdata & Ny meny till företagssidor!

Sortering/Filtrering av bolag!
Jag vill ännu en gång påpeka att det går väldigt enkelt att göra en avancerad sorteringar för att slippa leta efter olika bolag i listan. Genom att klicka på , ”Välj lista” eller ”Välj bransch” ........ .....så kan ni göra många olika varianter av filtrering där resultat kommer att finnas kvar. Det gör att ni kan lättare och snabbare kolla genom de bolag som ni intresserade av utan att lämna huvudsidan!.
Vad tycker ni om den nya layouten? Är det lättare att navigera nu? Rösta gärna i enkätet längst upp!
.
Med Vänliga Hälsningar
Börsdata Crew!

Grahams Tillväxt- & Värderingsformel!

Jag har fått tips om Grahams kända värdeformel och jag har försökt kolla närmare på beräkningen. Den verkar ha lite problem med värderingen för bolag som växer kraftigt. Vad jag har upptäckt tidigare är att en del värdeinvesterare använder hans beräkning men kanske inte på det sättet han använde den på den tiden. Jag misstänker att de har försökt förenkla den ganska mycket.

Det som är intressant är om Warren Buffett har använt liknande beräkningar tidigare och i så fall om han fortsätter att använda liknande snabba beräkning för att se om bolagets klarar av att generera 15 % avkastning vilket motsvarar Buffetts målsättning.

Varför skriver jag om Grahams formula?
Jo! Eftersom jag upplevde att den var enklare än DCF-beräkning och att målsättningen var ändå att få fram ett ”intrinsic value” över bolaget. Sen finns det andra fördelar som att kunna göra andra beräkningar som tex räkna fram marknadsförväntningar på bolagets vinsttillväxt.

Ben Graham's Value Formula:

V= bolagsvärde (instrinsic value)
EPS= Vinst per aktie
g= vinsttillväxt - %

Ett exempel:

Vinst per aktie: 2,5 kr
g= Vinsten växer med 10 % årligen.

V = 2,5 kr (8,5 + 2 x 10 %)=
V= 71,25 kr.

Värdet beräknas främst från vinst per aktie och den förväntade vinsttillväxten. Den kan också delas i två delar:
V* = EPS x (8,5 + 2g)

1-EPS:
Vinst per aktie(VPA). Här misstänker jag att han använde snittberäkningar dvs istället för att kolla på senaste årets VPA, så kan han ha tagit fram VPA för 3-5 års snitt.

2-(8,5 + 2g):
Motsvarar P/E-tal. Grahams tyckte att bolag som hade nolltillväxt skulle värderas till ett p/e-tal på 8,5 vilket var den genomsnittliga värderingen för bolag som saknade tillväxt på hans tid. (g) är då den årliga tillväxten och ska uppskattas över en period på minst 7-10 år framåt.

Om vi skulle räkna fram H&Ms värde med hjälp av beräkning så skulle det se ut så här:
EPS: 10,61
g: 10%

V= 10,61 (8,5 + 2 (10%) )= 302 kr

Så med andra ord, H&M med en genomsnittlig tillväxt på 10% årligen är värd 302 kr. Låter lite som en ganska hög värdering för en klassisk värdeinvesterare som Benjamin Graham. Om vi skulle förvänta oss en årlig tillväxt på 15% så skulle värderingen vara:

H&M rätta värdering= 408 Kr ?

Låter lite som SHB avancerade DCF-beräkningar. Om jag inte har tolkat Grahams beräkning helt fel så känns det som en hög värdering för ett bolag som växer med 15 %. Eller vad tycker ni?

Jag tycker att det är en av de största nackdelarna med ”Värdeformeln”. Den passar inte helt med bolag som växer kraftigare än 5-7 % årligen. Det har förmodligen att göra med att formeln är mer anpassad för början av 1900-talet då Graham utvecklade formeln.

En annan kul beräkning genom värdeformeln:

Vinsttillväxt!
Få fram marknadens förväntningar på bolagets vinsttillväxt! Om man vet bolagets senaste aktiekurs och VPA så skulle man kunna väldigt enkelt räkna fram förväntningarna på bolagets vinsttillväxt genom Grahams Värdeformel.
Om vi kollar vad förväntningarna är på H&Ms årlig tillväxt:
V*= Aktiekurs 229 kr
EPS= 10,61

Grahamsformel:
V* = EPS x (8,5 + 2g)

Beräkningen för (g) = årlig tillväxt!
229 = 10,61 (8,5 + 2g)
229 / 10,61 = 21,58
21,58 – 8,5 = 13,08
13,08/2 = 6,5 %

Enligt Grahams formel så värderar marknaden H&M som om bolagets vinst kommer växa med 6,5 % årligen under närmaste 7-10 åren.

Lite fungeringar!
Själv tycker att man skulle kunna ändra formeln lite genom att tex ta bort ”2” i andra delen av beräkningen (8,5 + 2g) och då skulle den nya beräkningen vara:

V* = EPS x (8,5 + g)

Det betyder att H&M skulle vara värderat till 196 kr om bolaget hade en årlig vinsttillväxt på 10%.

V* = 10,61 x (8,5 + 10% )
V* = 196 kr

196 kr för H&M låter mycket mer vettigt än 302 kr ( 302 kr baserad på Grahams originalformel vid en vinsttillväxt på 10%) . Om H&M skulle växa 15% så skulle det innebära 249 kr.

V* = 10,61 x (8,5 + 15% )
V* = 249 kr

När det gäller marknadens vinsttillväxtsförväntningar så skulle det vara en tillväxt på 13 % årligen. (Vilket också är bättre än 6,5 % enligt Grahams formula)

Beräkningen för (g) = årlig tillväxt!
229 = 10,61 (8,5 + g)
229 / 10,61 = 21,58
21,58 – 8,5 = 13,08

Den andra justeringen möjligtviss kan göras genom att ändra 8,5 (värderingen för bolag som inte växer) till 6-7.

Andra med liknande funderingar!
Jag har faktiskt hittat en annan som hade liknande funderingar på att försöka förändra Grahams formel genom att ändra 8,5 till 7 och 2g till 1,5g. På det sättet ger inte formeln lika hög värdering för tillväxtbolag. Då skulle H&M vara värd 233 kr med årlig tillväxt på 10%. Låter ganska ok! Så här ser hans justeringar ut:
Är det någon som har använt beräkningen tidigare?
Kom gärna med kommentarer/förbättringsförslag för beräkningen!

PS: Måste också tillägga att Graham har modifierat beräkningen med hänsyn till inflationen. Den nya beräkningen ser ut så här:

V* = EPS x (8,5 + g) x 4.4/Y

Det nya i beräkningen är = 4,4/Y.

Y = Nuvarande räntan för AAA – företagsobligationer.

Med andra ord, Graham försökte utveckla beräkningen genom att ta hänsyn till inflationen. Här är en tabell över hur olika obligationsräntor och förväntad årlig tillväxt kan påverka formelns P/E-tal.

H&M + GAP? Tveksamt!

Nu ser man fördelen med utdelningarna ännu en gång fast på kort sikt. Aktiekursen behöver inte alltid gå ner lika mycket som utdelningen. Ni som köpte H&M runt 200 kr har gjort en bra affär. Nuvarande aktiekurs är på 229 kr och lägger man på utdelningen 9,5 kr så får man en effektiv avkastning på 36,5 kr (19 %) för inköpskurs på ca 200 kr. Helt ok avkastning med tanke på den låga risken.

Visst kan aktiekursen lika gärna gå ner senare men man har ändå fått sin utdelning på 9,5 kr som nu kan återinvesteras. Jag kommer inte använda utdelningen just nu utan den kommer att läggas på hög för nästa köptillfälle.

GAP - Köpryktet? Men det har hänt tidigare!
I torsdags fick jag höra ryktet om att H&M vill lägga bud på GAP, vilket kändes riktigt konstigt med tanke på GAPs storlek och den dåliga lönsamheten. Sen tror jag inte heller att H&M kommer att köpa GAP eftersom det skulle innebära stora risker.

Fast det kan finnas lite misstankar när H&M tidigare har tagit över GAPs butiker bl.a i Tyskland i mindre skala. Det handlar om 10 GAP- butiker som omvandlades till H&M under 2004 när GAP lämnade flera europeiska länder pga dålig lönsamhet. Kanske kan det också ske liknande köp i USA där H&M lyckas ta över bra centrala lägen genom att ta över GAPs lokaler? eller också vill GAP ännu en gång vill sälja sina butiker i Europa? (motsvarar ca 200 butiker )

Liknande spekulation om H&M/GAP har också funnits tidigare under tex: 2007.

Men att H&M ska köpa hela GAP känns helt fel. Om man kollar närmare på GAP så inser man att det inte är något litet företag. I vissa avseende är GAP större än H&M. GAP har både fler antal butiker och anställda. Å andra sidan så är omsättningen nästan lika stor men GAPs marknadsvärde är mindre än 1/3 del av H&Ms. Ett köp av GAP skulle innebära ett pris på mellan 90 000-100 000 Mkr, vilket motsvarar 4 ggr mer än H&Ms nuvarande kassa. Det skulle också innebära lönsamhetsproblem för H&M under en längre tid och mycket tveksamt om det skulle bli ett bra köp.

När man jämför affärsområden så ser man klart och tydligt att GAP dominerar i USA.

GAP har däremot mycket sämre nyckeltal och marginaler vilket förklarar den låga värderingen. Dessutom har GAP haft minskande försäljningstrend senaste 5 åren.


Jag tycker att H&M ska fortsätta som de har gjort tidigare genom att öppna nya butiker. Men självklart kan det vara intressant med ett mindre köp av GAPs butikslägen dvs liknande förvärv som gjordes under 2004 fast kanske i större skala. Här är ett bra filmklipp om H&M attraktion och starka varumärke:

Första butiksöppningen i Kroatien, Zagreb - 8 April 2011!


Bomullpriset
Som alla vet så har det varit mycket fokus på bomull senaste tiden och det är självklart att priset för bomull har börjat gå ner kraftigt igen. Från toppen $ 200 så har priset gått ner till nuvarande $ 146 en nedgång på 26 % men det är mycket kvar innan det börjar närma sig mer historiskt normala nivåerna.

Bomull - 40 års historik!

Bomull - idag!


Dollar!
Samtidigt har dollarn också gått ner ganska mycket senaste året, vilket också påverkar ganska mycket både för inköp & försäljning.


Så här ser branschens senaste 12-mån vinster för senaste Q1-2011 ut!

H&M
KappAhl

MQ
Björn Borg

Odd Molly.
4020s framtida fokus?

H&M - det har varit för lite inlägg senaste tiden men hur som helst så kommer bloggen i fortsättningen handla mer om H&M eftersom det är mitt största innehav. Jag kommer därför försöka bevaka H&Ms utveckling mer detaljerat än vad jag har gjort tidigare och kommer visa mer intensiv statistik över bolagets historik. Mer info kommer senare!

Nyckeltal & Strategier – det kommer också självklart handla om nya idéer och beräkningar som jag gärna vill kolla närmare på.

Värdeinvestering – efter att säkerställa att H&M tillväxt fortsätter med bra lönsamhet så ska jag verkligen försöka hitta mer intressanta köp objekt vilket jag har varit ganska dålig på tidigare. Här kommer fokusering vara mer värdeinvestering och kanske också leta mer i små listorna för mindre bolag.

Skönt att vara tillbaka igen!
/4020