Tidigare pratades det om att det skulle kunna bli nedskärningar med mellan 917 till 2 200 miljarder dollar under en tioårsperiod. Långsiktig är detta inte tillräckligt. Det stora problemet är att USA:s totala statsskuld är på 14 300 miljarder dollar och ett budgetunderskott på 1 500 miljarder dollar under 2011.
Man ser tydligt att det gäller att minska skulderna kraftigt för att USA överhuvudtaget ska kunna komma tillbaka. Det pratas om en sänkning på 4 000 miljarder dollar för att det ska tillräckligt. Så oavsett om man kommer överrens om att lyfta skuldtaket eller inte så kommer USA fortfarande ha samma problem som tidigare fast med ännu större skuldsättning än tidigare. Om man kollar 20 år tillbaka i USA så har väldigt lite som har förändrats - Kul filmklipp - America´s debt 20 years back - CNN
Framtida konsekvenser!
Det finns olika framtidsscenarier avseende den ekonomiska utvecklingen fast det flesta är eniga om att USA kommer få hög inflation och försvagad dollar. Warren Buffett pratar om olika alternativ som kan lösa USA:s höga skulsättning där inflationen kan bli det sista alternativet.
Hur ska man inflationsskydda sig?
De två alternativen som jag tänker på är:
1-Aktier
2-Guld
(sen finns det också andra investeringar som jag inte tänker pratar om som tex: fastigheter, mark, skog och liknande reala tillgångar)
1-Aktier
Själv föredrar jag investeringar i aktier som ett långsiktigt skydd mot inflationen. Historiskt har detta varit ett utmärkt sätt (kanske inte de senaste 10 åren men det beror också vilka aktier man har haft). Jag ser ingen anledning till varför det inte kommer bli en liknande utveckling om man äger stabila bolag med lönsam tillväxt.
Den större delen av den långsiktiga avkastningen på börsen kommer från inflationen. Jämför man den historiska inflationen och börsen så ser man att det finns ett tydligt samband mellan högre inflation och börsindex. Fast när man kollar närmare så ser man ett glapp på ca 5 år. Exempelvis påverkade inte den högre inflationen i början av 1970 - 1975 börsen förrän i början av 1980. (tänkt att börsindex visas som logaritmisk skala vilket gör att förändringarna inte syns lika tydliga)
Speciellt bolag som kan höja sina priser till samma nivå eller högre än inflationen kommer på sikt att dra nytta av denna. Dessa bolag har oftast utmärkt varumärke eller någon slags monopol som gör att de kan prissätta utan att ta hänsyn till konkurrenterna.
“The single most important decision in evaluating a business is pricing power. If you’ve got the power to raise prices without losing business to a competitor, you’ve got a very good business. And if you have to have a prayer session before raising the price by 10 percent, then you’ve got a terrible business.” - Warren Buffett
Man brukar saga att det finns två typer av Pricing Power:
1-Samma nivå som Inflationen:
De företag som enkelt kan överföra de högre produktionskostnaderna på grund av inflationen till kunderna.
2-Högre än Inflationen:
De företag som har möjlighet att öka sina priser mer än inflationen. Det är mer ovanligt med dessa bolag. Det blir automatisk mycket lönsammare på grund av att en ökning med tex: 1 % av omsättningen kan generellt påverka bruttomarginalen mer och i sin tur ännu mer för rörelse- och vinstmarginalen. Påverkan blir större ju längre ner i resultaträkningen. Det har att göra med att den högre omsättningen täcker större delen av både fasta- och rörliga kostnaderna och det blir mer kvar till vinsten.
Ett mycket bra exempel är från verkligheten är mellan den minskade tobak/snusbranschen i jämförelse med växande hemelektronikbranschen. Swedish Match, det ledande snusföretaget i Sverige, har lyckats öka sina priser så pass mycket under så lång tid. Däremot när det gäller växande försäljning av platt-TV och datorer har inte varit lika lönsamt på grund av den tuffa konkurrensen. Det kan man se genom att jämföra priset på Platt-TV idag och för 3-5 år sedan. Det är liknande utveckling för datorer och hemelektronik. Kanske inte så konstigt att ”On-Off” gick konkurs.
Den största anledningen är att hemelektronikkedjor säljer liknande produkter/märken vilket gör att det enda konkurrensmedlet blir priset. Det är också en av anledningen till att jag inte längre tror på Clas Ohlson som har svårt att konkurrera med lika etablerade kedjor som Biltema, Jula, Bauhaus, Kjell osv.
2-Guld
Den har varit ett mycket populärt alternativ för de som vill skydda sin portfölj mot inflationen och framför allt mot ekonomiska kriser som vi har haft under 2008/2009. Jag tycker att det låter lite fel när man säger ”investering” i guld. Utan det är snarare värdebevarande i förhållande till risker/osäkerhet. Historiskt har guld varit dålig investering men ju mer guldpriset går upp desto svårare att argumentera mot ovanstående tes.
Den nuvarande ATH 1635 USD/oz gör att den historiska avkastningen plötsligt ser bättre ut än inflationen. (Annars har guldpriset haft liknande avkastning som inflationen). Så här ser det historiska guldpriset och världshändelser ut under samma tid.
Med det nuvarande guldpriset så får vi en årlig avkastning på:
10 år: 13,6 %
20 år: 6,9 %
30 år: 2,8 %
40 år: 7 %
Här är också en jämförelse mellan guldpriset och inflationen under samma tid. Här är sambandet är inte lika tydligt som börsindex.
Guldbubbla?
Jag tänker inte börja spekulera i om jag tror att guldpriset är för högt eller inte. Vill heller inte spekulera i hur kraftig börsnedgång vi kommer få och i så fall när det kommer hända. Tänker på mitt senaste inlägg om ”market prediction”, ett citat från Peter Lynch:
"Far more money has been lost by investors in preparing for corrections, or anticipating, than has been lost in the corrections themselves." - Peter Lynch
Guld har varit ett bra skydd mot den ekonomiska osäkerheten de senaste 10 åren. Men jag är fortfarande lite oroad över att guld har blivit den självklara ”investeringen” som kommer skydda mot den kommande ekonomiska kollapsen. Nästan en liknande övertygelse som precis före IT-kraschen. Man blir skrämd när det diskuteras strategier som att sälja huset och köpa guld med pengarna.
Om någon börjar argumentera mot guld så blir den personen nästan idiotförklarad vilket hände med Warren Buffett när han föredrog aktier. Samtidigt är det lite roligt eftersom Warren Buffett missade den stora uppgången när han sålde för tidigt (nu är jag lite osäker på om det var guld eller silver som han hade köpt före den kraftiga uppgången)
I have no views as to where it will be, but the one thing I can tell you is it won’t do anything between now and then except look at you. Whereas, you know, Coca-Cola will be making money, and I think Wells Fargo will be making a lot of money…..//…. You could take all the gold that’s ever been mined, and it would fill a cube 67 feet in each direction. For what that’s worth at current gold prices, you could buy all — not some — all of the farmland in the United States. Plus, you could buy 10 Exxon Mobils, plus have $1 trillion of walking-around money. Or you could have a big cube of metal. Which would you take? Which is going to produce more value? – Warren Buffett
Om vi säger att man har rätt om den ekonomiska krisen och guldprisets uppgång. Hur ska man då veta när man ska sälja guldet? Eftersom du inte får någonting förrän du har säljer. Är inte risken stor att man fastnar vid framtida nedgång/bubbla? Guldterminer handlas med hävstång som alla andra terminer vilket kan göra att nedgången kan bli kraftigare/snabbare än uppgången.
Här är lite kloka tankar kring guld som placering av Ken Fisher: