söndag 29 januari 2012

H&M - Lite kort om Bokslutskommunikén

Ingen överraskning precis, lika stabil, säker eller ska man kalla det ”tråkig” rapport som vanligt. Det jobbigaste för H&M har varit valutorna och denna gång kan man tydligt läsa i bokslutet:

"Årets kronförstärkning har inneburit att de flesta försäljningsländers valutor har försvagats gentemot den svenska kronan jämfört med föregående år. För H&M har detta givit stora negativa effekter vid omräkning av försäljningen från lokala valutor till bolagets rapporteringsvaluta svenska kronor. Trots att försäljningen i lokala valutor ökade med 8 procent blev ökningen i svenska kronor endast 1 procent som en följd av Kronförstärkningen."

Det finns fortfarande ingen positiv effekt på valutafronten så tyvärr ska man kanske i värsta fall vänta sig liknande försämringar av omsättningen i några år till? Hur som helst så kommer det förr eller senare bli en slags ”ketchupeffekt” för vinsten. Om:
-Butikerna fortsätter att växa 12-13 % årligen
-Valutaeffekterna går andra hållet
-Lägre inköps- och produktionspriser vid lågkonjunktur
-De låga marginalerna går upp till mer normala nivåer
så tror jag att H&M kan få en fin vinstökning i närmaste tiden. Det är också vad marknaden ser vilket gör att aktiekursen har svårt att gå ner till och med nuvarande värderingen kan tyckas högt med en VPA 9,56 kr. Utdelningen blev oförändrat vilket är som väntad och det fanns till och med rädsla att H&M skulle sänka sin utdelning för första gången som jag har väldigt svårt att förstå hur man komma till en sådan slutsats.

Lite positiva saker i rapporten:

Tillväxten av nya butiker:
Expansionen fortsätter och under 2011 öppnades 266 nya butiker och 5 nya marknader och totalt finns det 2 472 butiker. I år kommer man räkna med 275 nya butiker och 5 nya marknader.

Nya märken & COS
Dessutom stora satsningar i övriga varumärken som COS, Monki, Weekday och Cheap Monday men dessa motsvarar ca 3 % (70 stycken) av H&M:s totala antalet butiker och brukar också ha mindre i försäljningsarea. Hur som helst så finns det nu ca 50 COS-butiker i 9 länder och är den största gruppen inom dessa nya märken. Totalt kommer dessa att växa med 35 nya butiker dvs en tillväxttakt på 50%. De hade varit intressant att kunna få en mer detaljerad redovisning för varje enskild varumärke. Idag är det lite svårt att avgöra om tillväxten av dessa går med vinst eller hur lönsamheten är.

Bättre marginaler i fortsättningen
När man kollar på alla marginaler så ser man att de aldrig har varit så svaga senaste 5-6 åren och personligen tror jag att vi kommer se högre marginaler i fortsättningen. Fast det är svårt att säga hur länge H&M försöker behålla de låga priserna.

Försäljningstillväxt
Samtidigt har H&M fått ganska bra försäljningstillväxt under Dec/Jan.
-December: 13 % (8%)
-Januari: 12% (9%)

Nu till negativa saker i rapporten:

.
Varulager
20 %
ökning av varulager i motsvarande period ett år tidigare. Det ser aldrig bra ut när varulagret fortsätter att växa. Till en viss del kan vi skylla på dåligt väder/osålda vinterplagg men samtidigt påverkar omsättningen nyckeltalet. Varulaget kommer alltid växa när det öppnas nya butiker men när omsättningen har växt bara med 1 % pga valutaeffekten så ser nyckeltalet sämre än den är i verkligheten.
Varulager efter valutaeffekt: 12,6 %
Varulager före valutaeffekt: 11,8%

Fritt Kassaflöde Vs. Utdelning
Nu säger man att H&M har delat ut nästan 99% av hela vinsten vilket är rätt enligt redovisningssiffror men det är helt fel att säga så när man kollar på kassaflödet. Som jag har sagt tidigare så fanns det en klar risk att fritt kassaflöde inte skulle räcka för hela utdelningen och det blev lite värre än jag trodde.

Utdelningen för 9,5 kr har inte bara kostat hela fritt kassaflöde för H&M utan också medfört minskad kassa. H&M var tvungen lägga 3 597 Mkr (nästan 2,2 kr per aktie) för att klara av att betala både investeringarna och utdelningen. Det är aldrig bra fast man ska komma ihåg att det drabbar ingen fattig. Tack vare H&M starka kassa så påverkar det väldigt lite. Just nu har H&M kassa på 21 277 Mkr och inga räntebärande skulder förutom avsättningar för pensioner som är 377 miljoner. Sen ska man inte glömma att förra året lyckades H&M lägga 3 636 Mkr i kassan.

Kassaflödesschema för 2010

Kassaflödesschema för 2011

2012?
Personligen tror jag en vinst ökning på minst 10-15 % för 2012. Annars kommer jag vara orolig om den negativa utvecklingen fortsätter. En grov gissning:
11,00-11,50 vinst per aktie
10,00-10,50 kr utdelning.

torsdag 19 januari 2012

H&M - Inför bokslut, Omsättning och Skvaller

Nästa vecka 26/1 är det dags för ett bokslut som jag har väntat länge på. Det kommer bli extra intressant att se hur lönsamheten har utvecklats nu när vi vet hur omsättningstillväxten har varit. Samtidigt är det spännande att se om H&M-utdelningen höjs. (troligtvis inte)

H&M har nu haft sin sämsta omsättningstillväxt under senaste 12 åren fast butiksökningen procentuellt har varit lika stabil som tidigare. Jag misstänker att 2011 kan vara H&Ms sämsta år någonsin när det gäller både omsättnings- och vinstutveckling men jag inte säker på det. Om inte sämsta så är klart bland de värsta. Som ni redan vet så var det många saker som gick fel. Valutor, produktionskostnader, råvarukostnader, svag handel och dåligt väder osv.

Fast när man jämför H&M:s utveckling med mindre konkurrenter som Björn Borg, KappAhl, WeSC och Odd Molly så inser man hur stabil H&M är och H&M:s förmåga att dra nytta av dåliga tider.

Men ZARA/Inditex då?
Inditex har haft både bättre omsättnings och vinsttillväxt än H&M. Det jag kan säga är; om H&M hade EURO som valuta istället för SEK så hade H&M förmodligen haft nästan lika bra utveckling. Därför går det inte att säga att ZARA är mycket bättre och att H&M är övervärderat pga att det inte finns någon tillväxt. Om vi kollar på de senaste två årens snitt på omsättningstillväxten före- och efter valutaförändringarna:

H&M omsättningstillväxt senaste 2 åren
-Före valutaförändringarna: 12 %
-Efter valutaförändringarna: 4 %

Då inser man att den svaga EURON påverkar omsättningen negativt eftersom 70 % av H&M:s totala försäljning sker inom EU. Sen ska man heller inte glömma att Inditex har haft aggressivare tillväxt med större skuldsättning än H&M.

H&M högvärderat? P/E = < 20!?

När man tar hänsyn till H&M:s tillväxt så har jag lite svårt att förstå att man tycker att H&M är högvärderat genom att bara kolla på ett enkelt nyckeltal som P/E. Nyckeltalet säger ingenting om framtiden och inte heller att VPA har gått ner kraftigt med ca 20 % senaste året pga omvärldsfaktorer och om vi antar att det är ovanligt svagt så borde vinstsnitt ligga över 10 - 10,50 kr.
.
”Övervärderat” brukar vara den vanligaste kommentaren man får höra när det gäller H&M och P/E-talet. Jag förstår verkligen inte hur man kan säga att H&M är högvärderat i jämförelse med andra aktier som har ett mycket lägre P/E. Det är tyvärr en för enkel jämförelse för att man överhuvudtaget ska kunna dra några meningsfulla slutsatser. Man måste ta hänsyn till lönsamhet, tillväxt, skuldsättning, direktavkastning och m.m.
.
Ställ er två frågor innan ni tycker H&M är alldeles för högt värderat!
.
1-Kan H&M fortsätta växa avseende butiker med 12-13 % i fortsättningen?
.
2-Kommer H&M lyckas bibehålla samma lönsamhet, marginaler och den låga investeringsbehovet i framtiden?
.
Om ni tycker att det är JA för både frågorna så är inte så svårt att förstå att H&M kommer dubbla antalet butiker om 5-6 år. Dubbla antalet butiker kommer också innebära dubbelt så stor omsättning och vinst om H&M lyckas bibehålla samma marginaler. Det kommer också innebära (om 5-6 år):
-20 vinst per aktie
-18 kr utdelning
-P/E 11
-Direktavkastning 8 %
.
Samtidigt kan jag självklart förstå de som vill köpa H&M lägre än nuvarande kurser. Själv skulle jag till och med rekommendera att väntar till 180-190 kr eller lägre innan köp. Det är inte så enkelt att få en bättre avkastning än index om man köper till ”rätta” priser. Därför gäller det att köpa när det är riktigt billigt. Samtidigt fungerar det som en utmärkt säkerhet om jag nu har fel i mina prognoser.
.
H&M:s Omsättning 2011

Omsättningen för kvartal 4 och helåret före- och efter valutaförändringar blev:

Kvartal 4
Omsättningstillväxt lokala valutor: 6 %
Omsättningstillväxt efter valutaförändringar: 4 %

Helår -2011:
Omsättningstillväxt lokala valutor: 8 %
Omsättningstillväxt efter valutaförändringar: 1,4 %
Nya butiker 2011: 12 %

Här är den historiska utvecklingen för omsättnings- och försäljningsutveckling.

Analystikernas förväntningar

Förväntningarna är blandade inför bokslutet och kollar man analytikernas förväntningar så är det:

-Försäljningstillväxt - December: 9,9 % (8 %)
-Försäljningstillväxt - Januari: 11,9 % (9 %)
-Bruttoresultat Q4: 62,5 % (63,2 %)
-Resultat före skatt Q4: 7 136 Mkr (7 178 Mkr)

Sen kommer fokus vara på bruttomarginalen, hur mycket reorna har påverkat H&M och hur varulagret har utvecklats. Kollar man på förväntningarna på resultatet Q4 så är det inga höga förväntningar precis. Vinst per aktie väntas vara lite lägre än tidigare kvartal som var 3,32. Sen ska man inte glömma att 3,32 i sin tur var en nedgång med -11 % gentemot föregående kvartal Q4-2010. Frågan är om vinsten kommer gå ner två gånger i rad? Det är tyvärr möjligt eftersom omsättningen har växt med 1,4 % senaste året. Det enda som krävs är lite lägre marginaler. Däremot så börjar man se att förväntningarna ökar för nästa års utveckling med nästan 10 % förväntad försäljningsutveckling för december och januari.

Risken för Utdelningssänkning? Däremot 10 kr?
För ett tag sen fick jag frågan om det fanns en risk att H&M skulle sänka utdelningen pga senaste vinstnedgången. Personligen har jag mycket svårt att se den risken utan det kommer nog bli en oförändrad utdelning. Om vi antar att helårs vinst hamnar som väntat på 9,60 kr så kommer en oförändrad utdelning motsvara nästan hela vinsten. Däremot tror jag inte att fritt kassaflöde kommer räcka fast det ser jag som ett kortsiktigt eller engångsproblem.

Dessutom kan H&M öka utdelningen till 10 kr utan att det påverkar balansräkningen märkvärt. Låt mig visa ett överdrivet exempel på vad jag menar genom att säga H&M:s både VPA och fritt kassaflöde hamnar på 9 kr pga mycket dålig Q4. (osannolikt men se det som ett exempel) och samtidigt väljer H&M att höja utdelningen till 10 kr.

Frågan är hur mycket skulle det påverka balansräkningen?
-VPA: 9 kr
-Utdelning: 10 kr
-Kassa: 24 858 Mkr
-Antal aktier: 1 655 Miljoner

En utdelning på 10 kr skulle påverka balansräkningen negativt med 1 655 Mkr fast H&M skulle aldrig behöva låna eftersom bolaget redan har en total kassa på 24 858 Mkr. En utdelning som överskrider VPA/FCF med 1 kr skulle minska den totala kassan med knappt 7 % till 23 203 Mkr.

En annan sak som också talar för utdelningsökning kan vara belöningsprogrammet för anställda som infördes 2010. Den är baserad på 10 % av utdelningsökningen. En 0,5 kr utdelningsökning ger en totalbonus på 83 Mkr till alla anställda = nästan 1 100 kr för varje anställd. Med andra ord en utdelningsökning skulle också vara betydelsefull för alla anställda. Fast personligen tror jag inte på höjd utdelning med tanke på H&M:s försiktiga historik. Förra året var den totala belöningen för varje anställd ca 17 500 kr och största delen kom från Stefans Persson gåva på närmare 1 Miljard kronor.

Bomullpriset ligger där det ligger, varken dyrt eller billigt.

Däremot kan den svaga Euron ha fortsatt negativ påverkan på omsättningen.


Lite H&M skvaller!

Expansionsplaner
Nyligen skrev affärsvärden

”H&M byter fokus i sina expansionsplaner för att möta en växande efterfrågan i Kina - även utanför de största städerna - under en tilltagande konkurrens”

Visst låter det bra men det man inte ska glömma är att H&M redan har börjat satsa stort i Kina tidigare och jag förstår inte hur man tolkar det som att H&M har ändrat expansionsplaner. Kina haft den högsta tillväxten i antalet butiker och under senaste tiden har H&M öppnat 26 stycken i Kina och det kommer förmodligen vara så i fortsättningen. De andra länder där det öppnas flest butiker är:
-Storbritannien
-USA
-Frankrike
-Tyskland


Ökningen i Grekland
Det var intressant att höra att H&M kommer att öka antalet till 30 butiker, en ökning på närmare 30 % och tidigare var ökningen 18 %. Man kan konstatera att H&M kan dra viss nytta av krisen utan att överdriva.

Marni - nästa designersamarbete
Nästa samarbete blir med italienska Marni. Kollektionen säljs från 8 mars 2012 i cirka 260 butiker världen över och online. Hoppas att H&M förbättrar sin hemsideskapacitet den här gången. PS: Närmaste bilden till vänster är en Marniklänning som kostar nästa 8 000 kr.

Versace cruise collection
Det verkar som om H&M fortsätter sälja nya plagg för Versace. Idag 19/1 lanserades cruise collection som är mer av en sommarkollektion. De flesta plagg och accessoarer ligger på mellan 199 och 799 kr. Det finns även en lite dyrare väska för 1 499 kr. Det går bara handla på nätet vilket är ett utmärkt sätt för H&M att locka kunder till internethandel.

Går man in på Youtube så går det inte missa att H&M har köpt en enormt annonsplats högst upp på hemsidan.

Satsningen verkar ha varit lyckad i Storbritannien eftersom hemsidan tydligen hade kraschat pga det stora trycket. Går man på svenska hemsidan så ser man att de flesta plagg är slutsålda redan. Fast för de som har missat finns det redan att köpa på eBay och tradera.

David Beckham & Super Bowl
H&M kommer storsatsa på David Beckhams Bodywear-kollektion under Super Bowl, den årliga titelmatchen i amerikansk fotboll, genom att visa en reklamsnutt med Beckham i H&M-kallingar.

”Superbowl är det mest sedda evenemanget på amerikansk tv och ses av cirka 100 miljoner tittare. Reklamspottarna brukar även kosta därefter. Att få sända en 30-sekundersfilm kostar kring 3 miljoner dollar, motsvarande 20,7 Mkr”

Vet inte om det är rätt grupp? Men det skapar garanterat uppmärksamhet kring varumärket och den framtida onlinesatsningen i USA. Det är bara lite synd att H&M tänker öppna Online handel i höst-2012. Kollektionen kommer att finnas i 1800 H&M-butiker över hela världen och online från 2 februari 2012.

Slutligen ett citat ur boken ”handelsmännen” passar utmärkt H&M:s stora satsningar oavsett om det handlar om nya butiker, samarbeten eller marknadsföring.

”Persson & Co struntade också högaktningsfullt i alla invändningar mot H&M:s jättelika kassa och abnormt höga soliditet - över 70 procent. Den enkla skomakarfilosofin som följts i decennier vara att hålla en rejäl buffert med egna pengar för att kunna slå till hård och snabbt, och utan att behöva fråga någon om lov”

söndag 15 januari 2012

Axfood FA-Översikt - Stabil men låg tillväxt

Jag har länge varit intresserad av bolaget och ville kolla närmare på detaljerna ,men med tanke på den höga värderingen så har det inte varit aktuellt. Vissa av er tycker säkert att en direktavkastning på närmare 5 % inte är högt värderat, men det man inte ska glömma är att Axfood har låg tillväxt.

Som jag har skrivit i tidigare inlägg, om man lyckades köpa Axfood nära botten under 2008/2009 så hade man fått en Yield on Cost på närmare 10 % vilket inte alls är dåligt för ett stabilt bolag som Axfood. Därför kommer Axfood läggas på bevakning för köp om vi får liknande nedgångar som tidigare.

Jag kommer inte skriva så mycket om kvalitativ analys eftersom Aktiefokus redan har gjort ett utmärkt arbete genom att sammanfatta Axfoods marknad, konkurrenter och många andra viktiga nyckeltal. Lundaluppen och Spartacusinvest har också skrivit om bolaget.

Det jag kommer kolla på är några frågeställningar som jag har funderat på efter att jag har gjort sammanställningen av FA-Översikt. Den finns att ladda längst ner.

Låg omsättningstillväxt men hur ser tillväxten av butikerna ut?
Axfood är inget tillväxtföretag precis och de senaste 10 åren har tillväxten varit lägre än 1 % och de senaste 5 åren nästan som inflationen, 3,8 %.

Det som jag blev intresserad av när jag såg omsättningstillväxten var att få svar på hur stor del av tillväxten som kommit från antalet nya butiker, mer försäljning respektive högre matpriser?

När man jämför 2000 och 2010 så det totala antalet butiker minskat från 586 till 331 medan den största förändringen är att den lönsamma Willys har ökat medan Hemköp och mindre franchise varumärken med dålig lönsamhet har minskat kraftigt. Den andra tillväxten kommer från Dagab - helägt logistikföretag som levererar till totalt 500 butiker runt om i landet, både Axfoods egna butiker och till andra butikskedjor.

Om man försöker få en uppfattning om Axfoods tillväxt så känns det som att bolaget har inte växt utan det har snarare handlat om effektiveringsprogram, omstruktureringar och mindre förvärv samtidigt och lika stor försäljning. Detta har varit en bra strategi om man kollar på lönsamheten. Om man också kollar på tillgångar, oavsett om det är anläggnings- eller omsättningstillgångar så har dessa inte ökat något senaste 10 åren snarare har de minskat lite.

Vinsttillväxt - Marginaler?
När man jämför omsättningstillväxt 0,8 % med vinsttillväxt 17 % de senaste 10 åren så kan man lätt se att största delen av vinsttillväxten kommer från förbättrade marginaler. Den viktigaste marginalen, vinsttillväxten har växt nästan 3 ggr. Samtidigt ser man också att marginalerna har varit oförändrade de senaste 5 åren. Det man märker är en nedgång två år i rad under 2006 till 2008 och nedgången på marginalerna beror främst på att Axfood kortsiktigt hade problem med stigande livsmedel/råvarupriser.


Fritt Kassaflöde - Vart kommer utdelningarna ifrån?
När man kollar på tidigare vinst/utdelningsdiagrammet så ser man att Axfood vid vissa tillfällen har delat ut mer än vinsten och då kan man undra om Axfoods kassaflöde har varit tillräckligt eller har de tagit lån. Kollar man på 10 års snitt så har bara 79 % av Fritt kassaflöde gått till utdelning vilket är mycket bra med tanke på den höga direktavkastningen.

50 % Capex – Vad används investeringarna till?
Axfoods Investeringsbehov i relation med operativt kassaflöde har varit nästan 50 %, dvs halva kassaflödet går till investeringar. Sen kan man undra om dessa är av tillväxt- eller underhållskaraktär.

När man kollar på investeringsverksamheten i senaste årsredovisning så ser man att de största investeringarna görs under:
-Förvärv av immateriella- och materiella anläggningstillgångar. Tyvärr finns ingen fotnot för dessa poster fast i kommentarerna till rapporten står det:

” Koncernens totala investeringar uppgick till 862 Mkr (633) och avser huvudsakligen investeringar i maskiner och inventarier 564 Mkr (444). ”
Kollar man på 10 års historik så är det nästan 23 % totala investeringar som hamnar i riktiga förvärv. Därmed skulle man kunna säga att större delen av Axfoods investeringar hamnar i att underhålla nuvarande butikskedjorna. Investeringar i maskiner och inventarier låter lite mer som underhållskaraktär fast det man inte ska glömma är att Axfood har haft stora effektiveringsprogram och omstruktureringar av befintliga butiker och jag kan tänka mig att också en del nya butiksöppningar hamnar i den här posten. Därför är det mycket svårt att sia hur mycket andel hamnar i ”riktiga” investeringar.

Skuldsättning och nettoskuld-%
Soliditet brukar vara det första man kollar på och för Axfood ligger den på 38 % vilket inte är någon höjdare men det man ska komma ihåg är att dagligvarubutikerna har enorma mängder av produkter ute till försäljning som fylls på hela tiden. Vilket också betyder att deras största skuldpost är leverantörsskulder under kortsiktiga skulder. Dessa skulder är ej räntebärande eftersom Axfood säljer kontinuerligt lika mycket + lite mer produkter som de aktuella leverantörsskulderna.

Därmed är den låga soliditeten och höga skuldsättningsgraden inte så allvarlig som det ser ut i första hand. Nettoskulden; räntebärandeskulderna minus kassan motsvarar bara 11 % av totala tillgångar och dessutom är ränteräckningsgraden 31 vilket visar att räntekostnadernas påverkan är obetydlig.

Varulager och omsättningshastighet
H&M anses vara ett effektivt bolag när det gäller lågt varulager och snabb omsättning i butikshyllorna. Men när man jämför det med Axfoods nyckeltal så kan man förstå hur effektiv hantering Axfood har.

…….….…H&M……..Axfood
Varulager….11 %.............5 %
Oms.has…...1,9…………4,6

Fast det är inte rättvist att jämföra två olika branscher eftersom hos Axfood handlar man tex: mjölk flera gånger i veckan medan kläder handlas några gånger per år. Hur som helst visar det ändå att Axfood har ett litet varulager tack vare ”Dagab”, Axfoods helägda logistikföretag, vilket är kostnadseffektivt. Det ger mer utrymme för försäljning och den totala ytan kan hållas nere.

Slutsats: Om man ska göra det enkelt för sig så kan man säga att Axfood inte växer och på så sätt skulle man vara mer försiktig med att betala för mycket när man inte räknar med någon tillväxt förutom inflation. Fast det är aldrig så enkelt och det krävs en mer noggranna analys av alla dessa effektiveringsprogram och omstruktureringar för att kunna få en uppfattning om det har funnits någon tillväxt att prata om.

Sen får man inte heller glömma Axfoods tillväxtmöjligheter ,vilka jag tycker är väldigt begränsade pga den tuffa konkurrensen. Om de största konkurrenterna, ICA, City Gross, Coop, Netto säljer samma produkter och till nästan samma pris så är ”LÄGET” det viktigaste konkurrensmedlet. När jag tänker på hur många livsmedelbutiker som finns i närheten så kan man förstå att det finns en klar begränsning av nya etableringsmöjligheter. Samtidigt tror jag inte att marginalerna kan växa mer än de har gjort. Dessa har varit ganska stillstående de senaste 5-7 åren. I årsredovisningar står det 100-tals mål för hur Axfood ska bli mer effektivt och lönsamt i framtiden, men jag tycker att det är mer som en PR-skrift från en utomstående konsult än någon verklighetsanpassad målsättning.

Det som också är viktigt att kolla närmare på är om det är verkligen är så stor del av investeringarna som går till att underhålla tillgångarna. Om större delen av kassaflödet i framtiden går till fritt kassaflöde så finns det en möjlighet att utdelningsandelen faktiskt kan öka utan att det påverkar verksamheten med ny belåning. Idag ser det ut som att Axfood kan dela ut mellan 50-70 % av vinsten (dvs 50 % av avskrivningar + vinsten eller 50 % av operativt kassaflöde ).

En aktiekurs på 150-180 ser ganska overklig ut idag men det är det som jag verkligen skulle rekommendera. Det ger en direktavkastning på ca 7 % vilket är ett utmärkt köp för ett stabilt bolag som saknar tillväxt.

Jag kan tänka mig att det finns många som tycker att Axfood är köpvärd redan vid 200-220 kr pga den mycket stabila verksamheten. Det är möjligt och det är aldrig fel med en stabil direktavkastning på 5-6 % men räknar man tillväxten så känns det inte lika attraktivt. Däremot om du har en annan mer positiv uppfattning om tillväxtmöjligheterna och Capex-% så kan det vara ett bra pris.

FA-Översikt för Axfood!

söndag 8 januari 2012

Utdelningstillväxt & 10% Yield on Cost!

Jag har passat på att öppna en ISK och jag kommer framöver att köpa nya aktier direkt i ISK:n, medan mitt gamla innehav kommer vara kvar i KF tills slutet av nästa år när skatteeffekten blir minimal enligt vad jag har skrivit i tidigare inlägg om ISK-strategi inför 2012. Jag har fått en del frågor gällande om man ska ha ISK ifall man satsar på utdelningsstrategi. Svaret blir JA eftersom det är lönsammare när du slipper utdelningsskatt i en ISK.

Nu när jag kollar tillbaka på hur utdelningsstrategin har gått så inser jag att man blir belönad av att kunna vara disciplinerad på att spara och investera under en längre tid. Det är framför allt den viktigaste erfarenheten är att kunna vara kall och inte köpa allt som rör sig eller ser intressant ut. Det är verkligen inte lätt när man sitter med en del ”cash” eftersom det finns ALLTID intressanta case fast med tiden blir man bättre på att inte göra någonting. Med andra ord, jag har inte gjort så mycket sista tiden eftersom köplusten har avtagit i takt med senaste tidens uppgång eller snarare att nedgången som alla har väntat på inte har kommit än.

40procent 20år
Det finns många som tror att strategin ”40procent 20år” innebär att man ska spara så mycket så möjligt under 20 år men det är långt från vad jag har tänkt mig. I själva verket var tanken med strategin att man gör en stor insättning i början och att man återinvesterar utdelningarna under tiden. Om man startar med en direktavkastning på 4 % och en tillväxt på 12,5 % årligen (inklusive återinvestering på 2,5%) så hamnar Yield on Cost (din direktavkastning på investerade pengar i början) över 40 % efter 20 år. Det som är mest svårt är att hitta bolag som klarar av att höja utdelningarna under så lång tid och därför kan det vara smartare att inte vänta sig en högre utdelningstillväxt än 10 % inklusive återinvestering som motsvara mellan 2,5 % till 3,5 beroende på direktavkastningen.

Kassaflöde, kassaflöde och kassaflöde!
När jag skriver kassaflöde så menar jag att utdelningarna ska fungera som kassaflöde. Det är en stor fördel att kunna spara mest i början eftersom då ökar man utdelningen lättast. Däremot det är mycket svårt att spara en större del av inkomsten under en längre tid. Därför har jag tidigare skrivit om att kunna spara hårt i början 1-3 år och sen låta utdelningarna och återinvesteringen fungera som nytt sparande. Med andra ord man bygger ett stabilt och växande kassaflöde under några år och sen låter man det växa av sig själv. Det enda man behöver göra är återinvestera utdelningarna på förnuftigt sätt i andra utdelningsaktier. Den kombinationen är faktiskt mycket kraftfull när man dessutom räknar med tiden.

Hur har det gått för 4020?
När det gäller portföljvärdet och aktiekurserna så har jag inte så mycket koll på exakt hur mycket det har gått upp. Jag vet att det har gått plus tack vare de lägre inköpspriserna under 2008/2009 men det är inget som jag brukar kolla på. Utan det som är viktigt är utdelningen och utdelningstillväxten som jag har fått under tiden. Om jag räknar med en oförändrad utdelning under 2012 för H&M 9,5 kr (H&M är största delen av portföljen) så har jag fått 15,8 % i total utdelning efter skatt på mina investeringar och förmodligen nästan lika mycket när det gäller aktiekursen vilket motsvarar en årlig avkastning på ca 8 % senaste 4 åren.

Om man kollar på de tre delarna som ökar den totala utdelningen:
-Nytt sparande
-Utdelningstillväxt
-Återinvestering


Så ser man att nytt sparande har varit det viktigaste för den enorma utdelningstillväxten i början. Men när portföljen växte så blev det mindre viktigt med tiden och utdelningstillväxten från portföljens aktier kommer vara viktigast i fortsättningen. Under 2012 räknar jag med oförändrad utdelningstillväxt medan tillväxten kommer enbart från nytt sparande. Det betyder också att jag kommer sluta med nytt sparande och kommer enbart återinvestera utdelningarna.

Första drömmålet - 10 % Yield on Cost
Just nu har portföljen en Yield on Cost på ca 6 % baserad på utdelningen i år och den totala investeringen som jag har gjort. Om jag nu räknar med en utdelningstillväxt på 15 % nästa år och 10 % de kommande åren + återinvestering så kommer jag lyckas nå en Yield on Cost på ca 10 % om så där 4 år vilket är en spännande målsättning. Det betyder att min grundinvestering kommer automatisk att öka med 7 % årligen efter skatt. Detta kommer då fungera som ett utmärkt kassaflöde som kommer behövas när man ska köpa nya aktier. Man ska inte heller glömma att under tiden får jag 40 % i totala utdelningar vilket kommer att behövas under nedgångar.

Det gäller hitta de bästa aktierna som har kombination av:

1-Hög direktavkastning helst 5 % eller mer. De bästa köpen av direktavkastningen sker i samband med att hela börsen går ner kraftigt som tex: 2008/2009. Då brukar stabila aktier med låg direktavkastning få mycket attraktivare värderingar.

2-Stabila aktier med ”normal” tillväxt. Med normal menar jag att det räcker lång med en tillväxt mellan 8-13 % årligen. Det som är viktig är att tillväxten sker lönsamt vilket är inte lätt att hitta.

Enklare metod för 10 % Yield on Cost
Senare har jag också börjat inse att man behöver inte letar efter tillväxt utan det kan räcka med stabila bolag med låg tillväxt. Men då gäller att köpa till en direktavkastning som är högre än 6 % och tack vare återinvestering får du ändå ganska bra tillväxt.

Det är lite därför jag inte rekommenderar stabila USA aktier (tex: KO, P&G, JNJ) lika ofta som tidigare eftersom där får man en direktavkastning på ca 3 %. Det tar nästan 9-13 år innan man når en 10 % Yield on Cost till med en utdelningstillväxt mellan 10-15 % årligen. Dessutom är den totala utdelningen under tiden är inte lika mycket om man hade en hög direktavkastning från början. Ett teoretiskt exempel på vad jag menar:

Bolag A:
3 %
direktavkastning
15 % årlig utdelningstillväxt

Bolag B:
7 %
direktavkastning
5 % årlig utdelningstillväxt

Vilken skulle vara den bästa utdelningsinvesteringen om 10år?

För både bolag A och B tar det nästan 9-10 år innan både har en Yield on Cost över 10 %. Men det som är intressant är den totala utdelningen man får under tiden. Dessutom blir den ännu intressantare när man räknar in återinvesteringen under tiden.
Den totala utdelningen man får av dessa bolag är:
Bolag A: 60 %
Bolag B: 88 %
Med andra ord det har varit 28 % lönsammare att välja bolag B till och med om det har tagit nästan lika mycket tid. Hög direktavkastning med låg tillväxt har sina fördelar i jämförelse med lågdirektavkastning och högre tillväxt. Dessutom brukar bolag med låg tillväxt ha lägre värderingar och därmed är man säker att man får hög direktavkastning idag.

Några verkliga exempel på hög direktavkastning + låg tillväxt.

Axfood - 10 % Yield on Cost på 3 år.
Axfood hade en direktavkastning på 7,1 % (om vi nu räknar med den högsta direktavkastningen under 2008/2009). Sen dess har utdelning har ökat från 10 kr till 12 kr. Det gör att Yield on Cost på 7,1 % växt med: -Inköp: 7,1 %
-Utdelningsökning: 20 %
-Återinvestering: 4,97 %
(7,1 % * (20% + 4,97%))
Investeringen på Axfood under 2009 gav en Yield on Cost på ca 9 % under 2011 och under 2012 kommer den förmodligen hamna på 9,6 % tack vare återinvesteringen.

SCA - 8 % Yield on Cost på 3 år.
Ett annat stabilt bolag som gav 7,1 % under 2008/2009 och räknar man med utdelningstillväxten från 3,70 till 4 kr + återinvestering av utdelningen så hamnar Yield on Cost på 7,7 % och under 2012 får man förmodligen 8 % när man räknar in återinvesteringen.