H&M - Ketchupeffekten är på gång!

Glad Midsommar i efterhand och äntligen får vi lite glada nyheter om att H&M börjar få tillbaka lönsamhet och tillväxten enligt sin senaste kvartalsrapport Q2. Fast det var inte helt oväntat precis när H&M fortsätter att växa som de har alltid gjort. Personligen så trodde jag att den positiva effekten inte skulle komma förrän Q3/Q4.

Samtidigt ska man inte glömma att H&Ms senaste vinstökning med 23 % för Q2 är helt naturlig eftersom vinsten föregående år för Q2-2011 hade gått ner med hela 18%. Vi kommer troligen få liknande vinsttillväxt resten av året och fram till början av nästa år. På bilden under kan man se vinsttillväxt för Q1 och Q2 (de senaste staplarna) i jämförelse med föregående år.

Det har hörts många röster som menat att H&M har varit dyrt framför allt på grund av att bolaget knappast har växt de senaste 1-2 åren. Kollar man på den rullande omsättningstillväxten de senaste 2 åren så har den varit ca 6 % och vinststillväxten har varit negativ under samma tid. Den främsta orsaken kan nog vara att vi nu ser en positiv valutaeffekt. I en del extrema fall så har H&M tappat nästan 10 % av försäljningen på negativ valutaeffekt och kollar man på senaste kvartals omsättningstillväxt så kan vi verkligen konstatera att nu är den återigen positiv och omsättningen för Q2 växte med 12 % i lokala valutor medan tillväxten blev 14 % efter omräkningen till SEK.

Jag kommer inte prata så mycket om detaljer eftersom ni har alla siffror i kvartalsrapporten. Däremot så är det intressant med den kraftiga expansionen. H&M fortsätter växa och ärligt talat så har jag inte lägre någon koll på alla de nya länder H&M går in i. Men en sak är säker; H&M växer med 275 nya butiker i år och kommer att fortsätta med det många år till. Samtidigt sker mycket annat förutom nya H&M butiker:

-COS fortsätter att expandera och ska lanseras på sex nya marknader under 2012. Det verkar som om varumärket har bra lönsamhet. Jag tror att både COS och Monki kommer att få bra tillväxt i fortsättningen medan jag är tveksam till Cheap Monday och Weekday. Hur som helst så kommer vi få en ny butikskedja under 2013 & Other Stories . Ska bli spännande att följa den utvecklingen.

-Onlineförsäljningen i USA ska lanseras under hösten och jag tror inte att det kommer att ge någon större effekt i början.

H&Ms försäljning ökar i tex Grekland med 22% utan att det har kommit nya butiker. Ännu en gång kan man säga att H&M indirekt gynnas av dåliga tider. Likaså blir det lättare för H&M att hitta attraktiva lokaler och de kan fortsätta växa genom att de har en finansiella styrka som saknas i de flesta börsbolag.

Hur som helst, det är ändå kul att få sina teorier bekräftade efter alla dessa inlägg om H&Ms framtida omsättnings- och vinsttillväxt. Samtidigt kan man inte heller vara alltför glad nu när aktiekursen har gått upp kraftigt från 210 till nuvarande 246 på bara några dagar. Jag som hoppades på en aktiekurs under 200 i samband med en fallande börs men den uteblev den här gången också.

VPA och utdelning för 2012?
Om H&M fortsätter med samma vinsttillväxt resten av året under de kvarvarande kvartalen så kommer vinst per aktie gå över 11 kr för helåret. Då skulle man kunna gissa på en utdelning på mellan 10-10,50 kr. Nu har jag första gången lagt ihop rullande vinsten 12mån med aktiekursen.
H&M - köpvärd?
Den som köper till dagens priser kan knappast förvänta sig någon hög avkastning eftersom dagens aktiekurs på 240-250 kräver en vinst per aktie på minst 12,50 - 13,50 kr för att det ska vara någon mening att köpa (när man inte kan vänta sig en vinsttillväxt mer än 10 % på sikt). Det är några år kvar innan vi kommer till dessa vinstnivåer. Likaså kommer de som hoppas på en aktiekurs över 300 kr förmodligen få vänta länge och personligen så tror jag att det kan ta 3-5 år innan vi är där.

Om vi för skoj skull säger att H&Ms vinst växer mellan 10-12% årligen och vinst per aktie hamnar på mellan 16-17 kr om 4 år. Då skulle man kunna förvänta sig en aktiekurs på närmare 300 kr och ett P/E på 17-18 när H&Ms tillväxttakt kommer att gå ner med tiden.

Frågan är då hur mycket avkastning man kommer att få när H&M aktien går till 300 kr om 4 år ifall om man köper H&M vid 250 kr och hur hade det sett ut om köpet skedde vid 200 kr?

Köpkurs…Årlig avkastning efter 4 år (300 kr)
250:…….....4,7 %
200:….…....10,7 %

Så teoretiskt förlorar man nästan 6 % årlig avkastning när man väljer att köpa efter uppgången. Det lönar sig sällan att följa analytikernas köprekommendationer som kommer efter den fina rapporten. Vi får se om vi återigen kan se kurser kring 200 kr?

Avkastning senaste 12 åren
Fick tips om att H&M hade haft bättre avkastning än tex Getinge och då började jag kolla på historiska diagram. Kollar man 12 år tillbaka mellan 2000 - 2012 så har det varit riktigt bra för:

-Meda: 1800 %
-Hexagon: 1200 %
-Geting: 650 %

Medan H&M hade en avkastning på 50 % under samma tid.

Avkastning senaste 15 åren
Fast kollar man 3 år längre tidsperioden 1997 – 2012 så är utvecklingen helt annorlunda.

-H&M: 920 %
-Meda: 850 %
-Hexagon: 800 %
-Getinge: 500 %

Hur kommer det sig att H&M lyckas slå de flesta aktierna på Stockholmsbörsen när man kollar från 1997 istället för 2000?

H&M var helt enkelt för högt värderat under 2000 och aktien gick upp från 23 till 170 samtidigt som de övriga aktierna Meda, Hexagon och Getinge var kraftigt undervärderade och aktiekurserna hade nästa halverats från 1997 - 2000. Det är ändå intressant att se att tex Meda hade gett mer än dubbel så hög avkastning om man hade köpt aktien under 2000 istället för 1997. Ännu en gång kan man se att det priset man betalar kan vara viktigare faktor än vilket aktie man köper tom om man pratar om långsikt.

Reflektioner och tillbakablick på börsen

Ibland undrar jag hur det kommer sig att jag har hamnat inom aktier och investeringar i huvudtaget. ”Att försöka hitta undervärderade bolag som man vill köpa”- Det är inte precis någon barndomsdröm. Säger man till någon att min hobby är aktier och börsen så får man en konstig blick som om det var något fel på en.

Som många andra så har anledningen i början varit vinsterna men det ironiska är att ju mindre man fokuserar på vinsterna och istället på att försöka göra det som är viktigt desto bättre lyckas man. Nu när jag går igenom olika bolag för det nya börsdata så börjar jag återigen se att det finns en mycket tydligt koppling mellan dålig FA (dvs bolag med höga risker i form av låg lönsamhet och hög skuldsättning) och den långsiktiga avkastningen. Lite olika reflektioner:

”Aktier är en dålig produkt”?
Ingen av er har säkert missat programledaren till SVT-Plus Sverkers uttalande om aktier i samband med att han förlorade pengar när Scanmining gick konkurs under 2008. Dessutom menade han att aktier är:

"Aktieköpet var en chansning. Det var väl ungefär som att köpa en Harry Boy. Aktier är en dålig produkt."

Med en sådan attityd så är inte så konstigt att Herr Sverker lyckas hitta pricka Scanmining. Tyvärr så är det inte bara han som förlorade pengar utan också många småsparare som hängde på råvaruboomen under 2006-2008. Idag får vi se en liknande utvecklingen för Nordic Mines och ledningen verkar ha kopplingar till tidigare Scanmining. Fast alla kände väl till de stora riskerna med Nordic Mines? Eller? Ingen omsättning under de senaste 5 åren och bolaget har aldrig gått med vinst. Samtidigt har de varit lika aktiva som Alliance Oli med att ”trycka upp nya aktier” och fått in pengar genom nyemissioner. Men det är inget man direkt kollar på när det handlar om produktion av guld. Skulle inte guld vara den bästa investeringen just nu?

Dagens bubblor - Oljebolag?
Det största intresset den senaste tiden har varit kring oljebolagen och det märkte jag också av när jag skrev lite negativt om Alliance Oil. Kanske är det inte så konstigt när aktiekursen för tex: Africa Oil går upp med 800-900 % på mindre än 6 månader.

Andra heta oljebolag är Cassandra Oil (en uppgång på 4500 % som mest på 4 månader) och sen andra bolag som PetroGrand, Lundin Petroleum och BlackPearl. Med största sannolikhet så är många av dessa lycksökare som investerar i dessa bolag efter att de har gått upp så mycket som förmodligen kommer från tidigare förlust bolag som Morphic och PVE.

Vad har hänt med PA Resources?
Fick tipset om PARE när jag skrev om Alliance Oil. PARE var också mycket populär på sin tid när aktien gick upp med närmare 5000 % under 2003-2007. Fast för dessa aktier så gäller gravitationslagen och det som går upp går lika säkert ner. Det som är mycket intressant är att PARE var väldigt lik dagens Alliance Oil när man kollar på 10 års historik. PARE hade positiva resultat och mycket bra lönsamhet. Samtidigt växte bolagets vinster och tillgångar mycket kraftigt. Däremot så lyckades bolaget aldrig minska sina kraftiga investeringar och fick heller aldrig något positivt kassaflöde vilket resulterade i att antalet aktier ökade hela tiden. Om jag ägde Alliance så skulle jag kolla extra noga på varför PARE aldrig lyckades generera positiv kassaflöde. Och försöka kolla närmare på om det finns några andra tydliga likheter eller inte och om dessa gäller för Alliance Oil.

KappAhl - Stora risker i mer stabila bolag?
Jag måste också erkänna att det har funnits nästa lika stora risker för mindre bolag fast inom mer stabila verksamheter. Kolla bara på KappAhl som pratades mycket om tidigare. Under mer än 1 år har aktien varit den självklara ”turn-around kandidaten” på börsen. Jag tycker verkligen synd om alla som har förlorat mycket på KappAhl som såg billig ut vid första blicken. Men kollade man närmare så kunde man inte missa alla problem bolaget hade både finansiellt och försäljningsmässigt. Det hade räckt långt med en enkel klassisk Peter Lynch analys, dvs gå ut och kolla i butikerna och på antalet konsumenter. Då hade inte KappAhl varit lika intressant att köpa.

WeSC och Odd Molly
Liknande historia som KappAhl fast dessa bolag hade mycket bättre finansiellt men däremot tveksam målgrupp och dyra kläder. Det är lite som någon sa att de som köper Odd Molly kläder är inte de som är välbärgade/rika utan det är de som vill se rika ut genom lånade pengar. Sen kan man alltid undra varför man ska köpa dessa bolag när man ser ledningens tveksamma agerande som stora försäljningar av innehavet i Odd Molly och WeSC senaste konvertibler för ledningen och anställda där aktieägarna förlorar nästan 10 %.

Varning för nyemissionsreklam!
Jag tror inte att jag tidigare hört så mycket reklam (förutom TeliaSonera vid lanseringen) om en nyemission som Värmlandsfinans och nu vet vi att det inte blev någon bra investering. Nu tänkte jag på en gammal tidningsannons som jag såg på en hel sida i SVD under 2007 och den påstod att bolaget skulle 100-dubbla investeringen på några år.Bolaget hette Welton Way och hade produkter kring multimedia. Kommer ni ihåg det?

Investera i Wellton Way!
Skall vi tillsammans försöka förvandla dina 3 000 kr till 300 000 kr på några år?

Hur gick det sen? Jo! Bolaget Wellton Way gick i konkurs under 2009.

Risker inom stabila bolag?
Slutligen en vanlig risk oavsett om bolaget är stabilt eller inte. Det är att köpa för dyrt. Fråga alla som köpte H&M för några månader sen på 240-250 kr. Nyligen kom försäljningsstatistiken och Q2 försäljningstillväxt vilket var helt ok men det viktiga är bolagets lönsamhet och marginaler som ska presenteras i samband med kvartalsrapport nästa vecka. Men man hör fortfarande att H&M är köpvärd och aktien ska gå upp till 300 kr. Då är det kanske lätt att man köper H&M utan att ta hänsyn till värderingen, men det man ska komma ihåg är att H&M kommer inte gå i närheten av 300 närmaste året. Själv tror jag att aktiekursen kan hamna över 300 om 3-4 år om lönsamheten går till mer normala nivåer. Då är det inte lika intressant att köpa H&M till vilket pris som helst. NEJ! H&M ÄR INTE ALLTID KÖPVÄRD!

Peter Lynch sa att fler investerare har förlorat pga förberedelsen för nästkommande krasch än i själva kraschen. Jag skulle kunna tillägga att den största andelen av förlusterna förmodligen har kommit från att köpa riskaktier dyrt när man har drömt om snabba/stora vinster utan att veta om eller tagit någon hänsyn till riskerna.

Fokusera på risker fast glöm inte kvalitén
Det gäller att inte falla för frestelsen för stora vinster och hela tiden försöka gå tillbaka till grunderna inom investering - att skydda portföljen mot risker. Måste säga att Grahams bok ”The Intelligent Investor” passar perfekt för att kunna investera mer defensivt/säkert. Lundaluppen har börjat igång med en bra serie kring boken.

Då gäller också att man inte faller i så kallade ”value traps” som tex: KappAhl, WeSC, och Nokia. Därför är det klokt att komplettera Graham med Warren Buffett eller ännu bättre med Philip A Fishers bok ”Common Stocks and Uncommon Profits”.

Slutligen ett bra citat om vad investering borde vara:

“Speculation is an effort, probably unsuccessful, to turn a little money into a lot.
.
Investing is an effort, which should be successful, to prevent a lot of money from becoming a
little.”

Oviktat slår viktat index med 12 % årligen

Det blev många intressanta diskussioner om att min tidigare beräkning av 11 % årlig avkastning hade en del ”problem”(som jag redan visste) eftersom under 2000 såg inte index eller OMXS30 ut som idag. Som jag har skrivet tidigare så är det svårt att göra ”rättvis” historisk jämförelse och man måste räkna med en viss felmarginal t.o.m. om det är mycket jobbigt att avgöra hur stor den kan vara.

Några problem som uppstår är att dagens listor såg helt annorlunda under 2000. Likaså fanns det inte något Large, Mid eller Small Cap på den tiden utan listorna hette, Mest omsatta, A-listan, O-listan, OTC-listan och SBI-listan. Ta tex: Aktieinvests årsredogörelse från 2000. Länken har jag fått från Stockman. Där ser man tydligt att Ericsson hade viktning på 29 %

Ericsson……….. 29 %
AstraZeneca.....…8,1 %
Nordea…………8,04%
Skandia……..…..5,9 %

Ingen av dessa storviktare blev några aktiekursraketer direkt. De bolag som har haft bättre utveckling som tex: Lundin Petroleum, Swedish Match, Getinge och Alfa Laval fanns inte ens med i OMX-index. Sen fanns det en del bolag som inte finns kvar på börsen som Parmacia, Framfab, Icon, WM-Data och Skandia.

Men återigen -mitt tidigare inlägg handlade inte om hur mycket högre avkastning man fick utan att det fanns en stor skillnad mellan ett viktat och oviktat index och dagens OMXS30 säger inte hela sanningen om hur börssnittet har utvecklats under senaste 10-12 åren. Tack vare tipset från TopCow så fick jag tag i en artikel i di.se som handlade om precis det jag hade skrivit om - att oviktat index hade haft bättre utveckling än viktat under åtta av de tio senaste åren. Liknande utveckling har man också sett i S&P 500. Dessutom fick jag veta att OMX hade ett speciellt oviktat index för börsens 50 största bolag som heter OMXS50EW.

OMXS50EW - 12 % bättre än OMXS30
”OMX Stockholm 50 Equal Weighted” innehåller de 50 största aktierna på Stockholmsbörsen och aktierna viktas om varje börsdag. Tyvärr så har indexet bara funnits i 3 år (från och med 2009-03-12) men då jämförde jag den med OMXS30 genom att ladda historisk data från Nasdaq-OMX. (all data finns att ladda hos OMX om ni vill göra egna jämförelser)

Detaljera uppgifter:

OMXS30 (dags snitt)
2009-03-12:…...659,56
2012-06-08:……970,94

OMXS50EW (dags snitt)
2009-03-12:…...118,44
2012-06-08:……235,31

Årlig avkastning:
OMXS30:……... 13,8%
OMXS50EW:…..25,7%

Total avkastning:
OMXS30:………47,2%
OMXS50EW:…..98,7%

Med andra ord oviktat index för OMX har haft 12 % högre avkastning årligen under senaste 3 åren och bättre totalavkastning på 51,5%. Ärligt talat så låter det lite för bra för att vara sant. Genom att inte vikta portföljen efter index så lyckas man slå index med 12 % årligen. Samtidigt lyckas jag få en bekräftelse på det jag har skrivit tidigare dvs att man lyckades få ca 11% högre avkastning än index (OSB! plus/minus alla dessa oberäkneliga felmarginaler) så länge man inte hade en viktad portfölj.

9,7 % senaste 10 åren!
Sen fick jag också tipset från TopCow om att indexet OMXS50EW har (tidigare indexleverantör) haft start datum 2001-12-08 = 100 och om idag ligger på 235 vilket betyder att den har haft en avkastning på ca: 8,8% - 9,7 % årligen under 10/11 år.

Liknande resultat får man också från USA där olika typer av viktningar som tex, oviktad, Fundamental index och Låg Volatilitet kunde slå både S&P 500 och Russell 1000 under 11 år.

Varför fungerar oviktat-metoden så bra?
Troligtvis så har det att göra med att mindre och framför allt fler börsbolag kan påverka indexet lika mycket som de största. Samtidigt får inget bolag bli större än resten vilket gör att det minimerar riskerna som vi har sett tex: hos Ericsson. Sen misstänker jag också att det kan finnas en matematisk fördel när man hela tiden säljer av bolag som har gått bra för att öka i bolag som har haft sämre utveckling. På det sättet får man ränta-på-ränta effekt när största delen av börskurserna har sidorörelser. Det är lite som att sälja högtvärderade bolag för att öka på bolag som har lägre värdering. Fast den är inte helt klockren eftersom vissa bolag som har gått bra fortsätter att gå bra medan de sämsta bolagen lyckas sällan bryta den negativa trenden för aktiekursen.

Varför finns inte oviktad produkt om det är så bra?
Nu vet jag inte om det finns en fond eller ETF som följer ett oviktat index här i Sverige (tveksam om det finns). Men i USA/Canada finns liknande produkter. Det stora problemet kan vara antalet transaktioner för att vikta om portföljen dagligen. Den andra delen kan vara att det är svårare att tillämpa i verkligheten om fler och fler fonder använder sig av oviktat index.

Söker man på ordet OMXS50EW så hittar man faktiskt några mindre fondbolag som använder det som jämförelseindex och ärligt talat så kan man också börja diskutera om vi småsparare ska jämföra oss med tex: ett oviktat index som OMXS50EW istället för OMX. Då kan vi prata om en årlig avkastning på 25,7 %, låter mycket men man ska komma ihåg att det är från botten 2009.

Har du haft bättre avkastning än 25,7% årligen under senaste 3 åren? (utan att ta hänsyn till utdelningarna).Själv har jag nog inte lyckats :) fast mitt Yield on Cost ökar stabilt och säkert!

OBS - Lite förtydligande!
Detta är ingen metod som jag försöker rekommendera om man vill slå index pga, statistiken baserad på rätt så många antal aktier. Mina egna beräkningar handlar om hela börslistor och OMXS50EW är 50 bolag. För småinvesterare blir det både mycket svårt att kostsamt. Det man ska också komma ihåg är att om man bara missar några bra bolag som har haft fantastisk utvekling så är det inte säkert att man lyckas få lika bra avkastning.
Anledningen till att jag skrivet dessa inlägg om oviktade index är att försöka visa OMX-index inte säger hela sanningen om börsens utveckling i snitt. Lika så är det bra att känna till är att det har kanske inte varit så svårt att slå index om man inte hade alltför hög viktining på största aktierna.

Hur oviktat index kommer utvecklas i framtiden beror helt och hållet på hur de största aktier (10 största börsbolagen har ca halva börsvärdet för hela stockholmsbörsen) utvecklas i jämförelse med de övriga bolagen i Large Cap. Så därför är det inte säkert att man får samma utveckling som historiska avkastningen.

Börsens Årliga Avkastning: 11% under 12 år

Ni läste rätt, fast jag är medveten om risken att inlägget kan uppfattas som en populistisk tidningsartikel. Det jag hoppas på är att visa börsutvecklingen från en annan vinkel som inte diskuteras inom finansbranschen eller i media.

OMXS30 gav en årlig avkastning på 11 % under 12 år (från Jan-2000 till Juni-2012). Då har jag inte ens räknat med utdelningarna utan det är enbart baserat på aktiekursernas utveckling.

Med andra ord, Stockholmsbörsen har varit en bättre investering än tex: guld, fastigheter, skog och obligationer om man tar hänsyn till den totala avkastningen när utdelningarna/återinvestering är inräknad de senaste 12 åren från och med 2000 (precis innan IT-Kraschen) till idag. Men det är inget man hör eller läser om inom finansbranschen eller media.

Men hur är det möjligt när indexet OMXS30(börsen) gick ner nästan 2 - 5 % årligen från toppen år 2000 till idag?

Med detta inlägg vill jag:

visa att dagens OMXS30 och liknande index inte säger så mycket om hur den ”verkliga” utvecklingen har varit för Stockholmsbörsen och de enskilda börsbolagen.

De flesta av er känner förmodligen redan till detta men samtidigt kan jag tänka mig att det finns ännu fler som inte har tänkt på det och verkligen tror att börsens snittavkastning avspeglas i OMX-indexet. När man jämför börsen/aktier med andra typer av investeringar så väljer man oftast OMX eller ett liknande index och då tar man det som självklarhet att ”snitt-utveckligen” för hela börsen ska motsvara indexet. Men tyvärr så är det inte så enkelt pga att de flesta index är viktade på börsvärdet.

Själv har jag tänkt på det tidigare men har aldrig räknat på skillnaden förrän nu när vi själva skulle testa olika idéer med nuvarande FA-databasen för nya börsdata. Då märkte vi att de flesta strategierna hade normalt 11-12% bättre avkastning än index över tiden fast i ”teorin” borde de generera samma utveckling än index. Det är lite som ”vem som helst skulle kunna slå index” med enkla idéer bara man inte viktade på börsvärdet. Sanningen är att OMX-index inte visar den verkliga börsutvecklingen.

OMXS30 = viktade efter börsvärde
Det betyder det att indexet påverkas av börsvärdet för varje enskilt bolag. Börsbolag som har ett högre börsvärde påverkar mycket mer än mindre bolag. Kollar man närmare på hur liten andel av aktierna på Stockholmsbörsen som påverkar indexet mest så kan man börja förstå att det inte går att prata om ett ”Snitt-Index” som presenterar börsen på ett rättvist sätt.

Om vi skulle räkna Stockholmsbörsen som = Large, Mid och Small Cap så skulle fördelningen i procent se ut så här när man tar hänsyn till börsvärdet.

Lista & Totalt Börsvärde av Stockholmsbörsen %

OMXS30: 75 %
Large Cap: 90 %
Mid Cap: 8 %
Small Cap: 2 %
De 5 Största börsbolag = 33 %
De 10 Största börsbolag = 50 %

Redan de10 största börsbolagen (som motsvarar ca 2,5 % av alla bolag i Stockholmsbörsen) påverkar hälften av börsindexet. Kanske är det inte så konstigt att man kan börja diskutera att den ”verkliga” snittutvecklingen som inte tar hänsyn till börsvärdet har haft en mycket bättre utvecklingen.

OMXS30: 11,2 % (Utan viktning på börsvärde)
Om man nu tar alla 30 bolag som ingår i OMXS30 (tidigare mest omsatta listan) och räknar på avkastningen under 12 år utan att ta hänsyn till börsvärdet så skulle den årliga avkastningen bli 11,2 % från 2000 till 2012. Om man kollar på variationen så skulle man lättare förstå hur det är möjligt:

Bolag som haft den bästa utvecklingen:

Lundin Petroleum….... 4450%
Swedish Match………. 839 %
Getinge…………......…701%

påverkade OMX-indexet väldigt lite i början under 2000-2005 pga deras börsvärde. Idag har de ett högre börsvärde och kan därmed påverka mer fast inget av dessa bolag finns på topp 10 om man kollar på största bolagen.

Samtidigt, bolag som har haft sämst utveckling:

Nokia……...…..-95%
Ericsson………..-87%
TeliaSonera....….-66%

hade en mycket stor påverkan när dessa var bland de största bolagen på börsen under 2000-2005. Både Ericsson och TeliaSonera är fortfarande bland de största och påverkar börsindexet mycket mer än tex: Lundin Petroleum eller Swedish Match.

Large Cap: 11,4 %
Det är liknande utvecklingen som OMXS30 fast den innehåller ca 49 stycken fler bolag. Den årliga avkastningen är 11,4 % och den totala variationen över Large Cap kan ni se på bilden nedan:

Mid Cap: 8,5 %
Mid Cap som innehåller nästan lika många bolag som Large Cap hade fortfarande bättre utvecklingen än det viktade indexet OMXS30. Den stora skillnaden mellan Large och Mid Cap är att det fanns ännu fler bolag som hade högre avkastning än Large Cap.

Small Cap: 0,4 %
Här kan man verkligen se klasskillnad mellan de olika listorna. Small Cap som innehåller ca 124 bolag hade mycket sämre utveckling.

First North: -2,3 %
För skoj skull så tog jag med First North och trenden är tydlig. Ju längre ner i börslistorna desto sämre utveckling i snitt. Dessutom hade First North största andelen förluster.

Andelen i Vinster/Förluster
Ett förtydligande över andelen förluster och vinster för de olika listorna.

Detaljerad tabell:

Viktiga Tankegångar/Slutsatser:

Viktigaste med detta inlägg
Jag hoppas att det viktigaste med detta inlägg inte är att komma till en slutsats om hur mycket börsen verkligen genererat årligen. Utan det jag vill visa att dagens index som OMXS30 eller OMXS utvecklingen inte visar den verkliga utvecklingen för börssnittet. Till och med om man väljer samma aktier som ett index så kommer man inte få samma avkastning om man inte viktar portföljen efter börsvärde.

Index liknande avkastning?
Nu är det inte lika lätt att säga ”om har man 20-30 bolag i portföljen” så får man en indexliknande avkastning. Tyvärr så har jag själv sagt detta några gångar förut men nu efter dessa beräkningar så tror jag att det viktigaste är vilken viktning man har i portföljen snarare hur många aktier man har. Till och med om man har 30-40 bolag så kan man ändå få mycket bättre/sämre än index.

Fondförvaltare med högre avkastning?
Nu när jag ser avkastningen i snitt för Large och Mid Cap bolag (som är 10 - 15% bättre än index) när man inte viktar portföljen efter börsvärdet så kan jag inte sluta tänka på alla dessa ”Stjärnförvaltare” som lyckades slå index med 10 % eller mer. I själva verket var det mycket lättare om man bara inte gjorde som alla andra fondförvaltare som viktar portföljen för att inte riskera att få sämre utveckling än index och höll sig någorlunda på Large- och Mid Cap. Kanske lättare sagt än gjort?

Svårt att räkna rättviss
Jag måste också säga att mina beräkningar inte tar någon hänsyn till de bolag som köptes ut eller gick i konkurs under mätningsperioden 2000-2012. Likaså har jag inte heller tagit hänsyn till omflyttningar från de olika listorna och nya börsnoteringar. Det betyder att Large och Mid Cap kan ha haft lägre avkastning pga att de bättre bolagen flyttas uppåt med tiden. Det gäller också för Small Cap där sämre bolag flyttas ner. Med andra ord, det viktigaste är inte hur den historiska avkastningen ser ut utan snarare att dagens Index inte säger hela sanningen om hur börsen och enskilda bolag utvecklas. Om man snittar alla listor så får man ett snitt på 6% årlig avkastning, vilket är ändå stor skillnad i jämförelse med OMX-index.

Mid Cap - Spännande lista
När man kollar på andelen bolag som har haft bättre utveckling än 100 % senaste 12 åren så hamnar Mid Cap högt på listan. Samtidigt kan jag tänka mig att många bra bolag flyttas från Small till Mid Cap och jag tror också att man kan hitta fler både mindre och stabila bolag i Mid Cap.

Small Cap & First North - Börsens soptipp?
Nu låter jag lite taskig men om man kollar på statistiken så innehåller både Small Cap och First North den största andelen av förluster på Stockholmsbörsen. För varje bolag som har haft positiv utveckling så finns det 7-8 bolag som har haft negativ utveckling. Kollar man närmare på förlusterna så är det nästan 50 % av alla bolag i Small Cap och First North som har haft sämre avkastning än -70 %. Slutsats: Om man ändå vill hitta spännande små bolag så är det större SANNOLIKHET att lyckas bättre om man börjar med Mid Cap och inte göra som många andra som börjar med de minsta bolagen på Small Cap eller First North. Utvecklingen ser ännu sämre ut för Aktietorget och NGM.