EQT:s Sanitec spolas ned i "börsen"!

Wallensbergsfärens riskkapitalbolag EQT kommer att sälja mer än 70% av aktierna i Sanitec och därmed skapar en börsintroduktion under december. Sanictec en stor badrumstillverkare med en omsättning över 700 miljoner euro = över 6 miljarder i SEK.

Plötsligt skrivs det lite för positiva analyser kring bolaget. Börsveckan, Dagens Industri och Remium tycker att det är värd att teckna. Kollar man direkt på siffrorna så ser "lagom" bra ut men lite dyr.

Rörelsemarginal: 10,1 %

Vinst marginal: 5,7 %

FCF-marginal: 4,6 %

Värdering: Inte billigt.

Men ändå "anses rätt" värderad när man sneglar på de övriga bolagens värderingar på börsen.

Varningstecken!

Det första - EQT säljer Sanitec för att bli av med bolaget eller försöker att ta hem en bra vinst för sin investering. Då är det knappast billigt.

Den andra  - Börsen har tyvärr blivit en slags dumpningsstation för riskkapitalister. Sälja till små investerare och fonder som annars skulle inte gå att sälja för det priset i den vanliga marknaden. Det har vi sett tidigare med tex: MQ som var hög skuldsatt, hade medioker avkastning och hög andel av goodwill i balansräkningen i samband med börsintroduktionen. 

Om jag var en riskkapitalist så skulle gärna sälja liknande bolag till höga värderingar när det finns köpare(efter att jag har "rensat bolaget"). Teoretisk skulle EQT kunna göra:

1- Skuldsätta bolaget rejält för att kunna använda kapital till andra investeringar. Detta har varit ett bra verktyg för just Ratos som har historisk lyckats generera ca 20% årlig avkastning.

2-Minska ner kostnaderna rejält. Kortsiktigt skulle det generera en bra vinst men knappast en långsiktigt lösning. Men det ger en kortsiktig attraktiv värdering och positiva analyser.

3-Minska ner rörelsekapitalsbehovet och kraftigt minska ner investeringarna och på det sättet öka kassaflödet. Kan då mjölka bolaget maximalt med pengar och samtidigt få det se ut som ett bolag med stabil kassaflöde.

4-Sälja eller avyttra attraktiva delar av bolaget för att få ut maximal vinst.

5- Visa en kort finansiell historisk. Vilket också EQT har gjort. Det går inte att se äldre historik än 2010. Sen är det mycket bakåt reviderade siffror som är kanske inte helt rättvisande jämförelsetal.

Resultat:

Tungt skuldsatt bolag som har "mjölkats på pengar" men som ser ut vara ganska lönsam med bra kassaflöde. Överlever kortsiktigt men knappast någon bra långsiktig investering när verkligheten kommer i kapp i form av ökade rörelsekostnader och investeringsbehov + höga räntekostnader på skuldsättningen.

Här kommer lite historiska siffror - gör en egen bedömning:

Omsättning, rörelsekostnader och rörelsemarginal: (lägg märke till kraftigt minskade kostnader)

Fritt Kassaflöde och Investeringar (mer än halvering på totala investeringar)

Eget Kapital och Soliditet (Kraftigt minskat eget kapital = högre skuldsättning)

Vet inte om jag gillar badrumsutrustningarna men det är absolut inget fel på utsikten!

Risk! och Risk!? - på Hamburger Börsen

Ambivalent, stridigt, motsägelse och paradox kan ibland vara en bra synonymer för börsen och investeringar.  T.ex. några konkreta exempel på motsägelse fulla tips:

Cutting your losses & Let your profits run

Det är någonting som har blivit en känd regel för investerare. Ironisk nog så har detta kommit just från trading och som är en viktig regel för kortsiktig handel där man ska försöka minimera förlusterna och maximera vinsten. Där är det extra viktigt att kunna bevara sitt kapital för att kunna fortsätta trading. Men personligen tycker jag inte att den passar för just värdeinvesterare som försöker köpa billigt vid nedgångar. Lika så är det samma problem med Stop-Loss funktionen.

Fokuserad & Diversifierad

Fokuserad portfölj strategi har varit mer populär tack vare Buffett. Men här krävs det ett mycket högre engagemang av investeraren. Men tyvärr så är det vanligare att allt för många köper för få bolag utan att ha något bra kunskap kring bolagen. På liknande sätt diversifierar allt många i sämre bolag, branscher eller andra instrument bara för att diversifiera.

Sparpodden - Gunter & Jan

Lyssnade lite snabbt på 10:e avsnittet av Sparpodden som gick live på hamburger börsen. Tispet från Martin-Aktiefokus. Men jag tror inte man ska förvänta sig för mycket av programmet eftersom den vänder sig just för de som kan väldigt lite. Personligen tycker jag för lite (simpel) fakta för mycket Entertainment. Fast det är antagligen viktigt om man ska försöka locka en större målgrupp. Hade det handlat om investering, värdering och redovisning så hade man antagligen haft en gräns på 100 lyssnare för att fortsätta och inte 10 000.  

Risk, Risk och Risk?

Det jag reagerade på snacket kring de olika riskerna. Som vanligt handlade det enbart om den klassiska riskdefinitionen om högre risk = högre avkastning. Det är helt rätt om man jämför t.ex. aktier med obligationer eller räntesparande.

Men jag tycker att den "akademiska" riskdefinitionen är lite fel när det gäller aktieinvesteringar.

Man kan faktiskt få en HÖGRE AVKASTNING med LÄGRE RISK!

Senaste gången jag skrev om H&M så gav ett exempel på hur den faktiska avkastningen skulle kunna se ut beroende på om man köpte vid 220 eller vid 280.

Köpet vid 220 ger 12,6 % i årlig avkastning under 4-5 år.

Medan vid 280 så blev det bara 5,2 %.

Samtidigt får man också automatisk LÄGRE RISK när man köper vid 220 kr än dagens nivå på 280 kr. Om det förväntade vinsttillväxten eller marginalförbättringar inte blir verklig så kommer man få en kraftigt nedgång från 280 kr. Då är det helt naturligt att den som köpte omkring 200-220 kommer riskera mycket mindre än den som köpte vid toppen när H&M.

Nedan finns en gammal tabell om Risker och avkastning som de flesta av er har redan sett.

Om aktiekursen befinner sig på 100 kr och man väljer att köpa vid 80 kr (efter en nedgång på 20%).

Då får man automatisk 4,6 % högre årlig avkastning under 5 år.

Men hade man istället köp efter en uppgång på 40% (vid 140 kr) så hade avkastningen blivit:

-6,5 % lägre (årligen) under 5 år.

Då har jag inte räknat med utdelningseffekten. Vid nedgång högre direktavkastning = högre utdelning och återinvesteringseffekt. På samma sätt lägre direktavkastning vid 140 kr. Det är också därför man ska inte helt blind lyssna på  regler som:

Cutting your losses & Let your profits run och använda sig Stop-Loss.

Här kommer en filmklipp som förklarar allting väldigt enkelt! 

Alliance Oil & Stockholmsbörsen

Idag fick man veta att Alliance Oil hade "märkliga" kostnadsposter i bokföringen. Tydligen gick det en del till "välgörenhet" (posten som finns i bland notorna till resultaträkningen) till familjen som ligger bakom budet på bolaget.

Nu har både media och aktiespararna har vaknat pga senaste kvartalsrapporten. Det ironiska är att det är inte första gången just den unika posten finns med. Den förekom också mellan 2013 - 2007. Men det är bara det senaste årsredovisningen och delårsrapporten som det finns en tydlig förklaring till posten. Räknar man bara de senaste siffrorna (2011 till idag)  så handlar det om ca 250 Mkr i välgörenhet.

Men jag ska inte fördjupa mig i budet, dessa välgörenhets poster och vad som är rätt eller fel. Utan det jag undrar över är:

1.Utspädningen?  

Varför skriv det ingenting om AOILs enorma vilseledande (redovisade) vinster? och de stora investeringarna, negativa kassaflödet och alla nyemissionerna?  

De senaste 12 åren har Alliance Oil har gjort:

10,6  Miljarder kr  i "redovisad" Vinst

-17,6  Miljarder kr i negativt fritt Kassaflöde

33,9  Miljarder kr i nettoinvesteringar

18,1 Miljarder kr i nettofinansiering (Nyemissioner)  

Bara dessa riktade- och företrädesemissionerna kan ha gjort att vissa få personer fått mer ägande och makt än de övriga aktieägarna över tiden. Mer om detta kan du läsa i gamla inlägg:

2-Large Cap - Stockholmsbörsen

Sen undrar jag över är HUR kan ett bolag som Alliance Oil kan hamna på Large Cap listan? För att kunna svara på dessa frågor så tror jag att man måste kolla närmare på:

Vad är den absolut grundläggande syftet med Stockholmsbörsen?

Innan jag ska försöka svara på den frågan så vill jag ta upp lite fakta:

Kursmanipulation?

Nyligen en daytrader/aktiebloggare i Stockholm åtalades för kursmanipulation pga att han har handlat med fem olika aktier och gjort "några tusen lappar i vinst".  Medan det pågår mer omfattande "manipulation" av miljonklass dagligen via så kallade börsrobotar. Personligen har jag inget emot "börsrobotar" eftersom vi som är långsiktiga påverkas inte av det. Kanske också en viss fördel vid nedgångar. Men anledningen till att detta får ske på Stockholmsbörsen är att det genererar vinst för just marknadsplatsen.    

Nyemissioner?

I början av 2013 ville Investor göra det enklare för börsbolag att göra nyemissioner utan företrädesrätt av befintliga aktieägare. Detta handlar främst om att kunna göra enklare/snabbare riktade- eller företrädesemissioner. I princip innebär det att alla aktieägarna som inte deltar i emissionen är förlorare.   

Slopa Kvartalsrapporter?

Majoriteten av börsbolagen vill slippa redovisa kvartalsrapporter. Det är självklart bra för börsbolagen men knappast en fördel för aktieägare. Det innebär att ännu mindre viktigt information till mindre aktieägare.

Fler köpte analyser?

Ta tex: Aktiespararna som är kanske den viktigaste "fristående" organisationen för små aktieägare ska börja ta betalt av börsbolag för göra analyser. Oavsett vad man tycker om det - så ser den tuffa verkligheten för organisationen. Problemet är att det blir mindre "oberoende och kritiska" analyser.

Stockholmsbörsens Åtgärder - 2014!

Nyligen har Nasdaq OMX presenterat handlingsplan för att underlätta för fler bolag ska notera sig på börsen. Några av dessa åtgärder är:

-Ta bort kravet på kvartalsrapportering

-Ta fram analystjänster för börsbolagen.

-Förenkla noteringskraven/reglerna.

Det finns ingenting om hur man ska förbättra/underlätta för små aktieägare. Utan det handlar bara hur man ska förenkla för börsbolagen. Med stor sannolikhet blir detta bekostnad av sämre information/skydd för små aktieägare.

Så nu till frågan:

Vad är den absolut grundläggande syftet med Stockholmsbörsen?

För aktiebolag (=kan också betyda majoritetsägare):

Att börsbolagen ska lättare få tillgäng till riskkapital.

För handelsplatsen - Nasdaq Omx:

Att det sker handel (genererar courtageintäkter) från olika aktörer och att det finns börsbolag som betalar avgift för att kunna vara listade.

För (minoritets)aktieägare då?

Det är någonting att fundera på!

Personligen tycker att syftet för oss småaktieägare blir handelsplatsen mer likviditetsverktyg när vi behöver sälja/köpa snabbt när vi vill investerar/spekulerar.  Men jag ser inte den grundläggande ambitionen att  börsen eller aktiebolagen ska skydda minoritetsägare. Tvärtom vår intresse kommer alltid sist och därför är det vi själva som har ansvaret. Oavsett om det sker via fonder eller egen handel. Sen kan man alltid ställa sig frågan om det ska vara så enkelt för tex: bolag som Alliance Oil?

Diskussioner kring börsens framtid. Som vanligt det sägs ingenting om småaktieägare.

Börsdata - Grahams Net-Nets - Cigar butts!

Nu finns det ännu en Graham strategi på börsdata.  Den här gången kanske den mest kända strategin som går ut på att köpa så kallade "1 krona för 50 öre".

Det har också kallats för "Cigar Butts" av Warren Buffett. En klassisk strategi som har varit mycket lönsamt på den tiden när nästan ingen annan använde sig av strategin - förutom Benjamin Graham & Company. Samtidigt var det mer vanligt med lågvärderade bolag på den tiden. Idag är det mycket svårare att hitta bra Net-Nets. Hittar man dessa så bör man vara försiktigt, eftersom bolaget ofta har stora problem när bolagets totala värdering är mycket länge än tillgångarna. Det är inte ovanligt att aktiekursen gått ner med 70-90% i dessa bolag.

Ett bolag är så kallat "Net-Nets" när bolagets (NCAV = Net Current Assest Value) handlas längre än 2/3 av bolagets börsvärde. Vilket är ca 66% och ger mer än 30% margin of safety. Bloggkollegan Värdebyrå har skrivet en del om strategin.

Problemet med NET-NETS beräkningen

Ett problem med hur Graham räknar Net-Nets är att han inte räknar med anläggningstillgångarna.
Idag har många bra börsbolag en stor del av tillgångarna på anläggningstillgångar i form av fastigheter, mark, fabriker, maskiner osv. Vi anser att anläggningstillgångarna måste räknas med, för att passa dagens börs.

Graham Orginal NCAV

NCAV = Omsättningstillgångar - Totala skulder.

Vår justerade NCAV

NCAV = Omsättningstillgångar + Anläggningstillgångarna  -Totala skulder.

SCA AB som exempel bolag
Rapport Q3-2013. Dagskurs 185kr.

30 384 Mkr i Omsättningstillgångar:

74 490 Mkr i Materiella tillgångar

7 560 Mkr i Finansiella tillgångar

68 975 Mkr i Totala Skulder:

(Immateriella tillgångar är svåra att värdera rätt och därför räknar vi inte med dessa i grundberäkningen.)

Orginal NCAV = 30 384-68 975 = -38 591Mkr

(Ett negativt NCAV kan inte användas i Net-Nets strategin. Dessa bolag tas därför bort.)

Justerad NCAV = 30 384+74 490+7 560-68 975 = 43 459Mkr

NCAV/Antal Aktier = 43 459/702,3 = 61,88 kr/aktie

Kurs/NCAV = 183/61,88 = 2,95 => 295%

Med nuvarande aktiekurs på 185 kr så har SCA 3 gånger större värdering än bolagets Justerad NCAV.  SCA är ingen Net-Nets då Kurs/NCAV ska vara mindre än 66%. Fast SCA värderades  ca 55-60 kr under 2009. Då var SCA billigt.

Lösningen på Börsdata!

Som tidigare strategier så går det justera/välja fritt vilken typ tillgångar man vill ha i värderingen och hur stor andel.

Nuvarande kriterierna för beräkningen av NCAV är:

Räknar bara med 80% av varulager, 80% av kundfordringar och 100% av Kassa. Lika så på Anläggningstillgångarna - tar med ingenting av Immateriella tillgångarna som oftast kan bestå av Goodwill, 100% av materiella tillgångar och 70% av finansiella tillgångarna. På liknande sätt kan ni själva välja exakt vad ni vill ta med och hur mycket.

Förbättringar!

Fokus har varit att hitta de lönsamma bolagen som går med vinst. Oftast är det viktigare att ett bolag går med vinst och är lönsamt än att bolaget bara har hög soliditet eller låg skuldsättning. En stor risk med Net-Nets är att strategin hittar bolag som behöver nyemission och inte klarar av att överleva på egen hand. Tyvärr så kommer många "dåliga" bolag med på listan när man enbart kolla på tillgångssidan. Därför har vi också valt att ta med 3 olika kriterier för att kunna filtrera bort de sämre bolagen.

Kriteriet 1 = Väljer bort bolag inte har gått med vinst senaste 2 åren.

Kriteriet 2 = Väljer bort bolag som inte når har bra vinstmarginal. 

Kriteriet 3 = Väljer bort bolag som inte klarar någorlunda bra avkastning på totala kapitalet. 

Efter vinst kriterierna har vi plötsligt fått bättre bolag till ganska låga värderingar. Med de reglerna så har Justerade Net-Nets Strategin genererat 14 % årlig avkastning. 

Som vanligt kan ni se detaljerna på den historiska köp/sälj - under diagrammet Se detaljerad historik

Men den riktiga Net-Nets då?

Vill ni ändå se hur den klassiska Graham NCAV hade utvecklats så kan vi göra det genom att välja- 100% på Omsättningstillgångarna och 0% på Anläggningstillgångar. Samt välja bort vinst kriterierna. + välj 10-15 bolag för att få just de bolag som är längre än 60-70%.

Börsdata - Utdelningsstrategi

Sista tiden har jag tyvärr varit rätt så inaktiv här inne men det beror på att det händer väldigt mycket med börsdata. Vi har jobbat intensiv med förberedelser för nya tjänster och det kommer att hända en hel del närmaste tiden. Nu till utdelningsstrategin.

Äntligen kan vi presentera en ny strategi på Börsdata. Jag hoppas att det blir en trevlig nyhet för många utdelningsinvesterare. Med hjälp av strategin blir det nu lättare att hitta bra utdelningsaktier. Dessutom blir det också smidigare att testa olika idéer och tankar kring de nyckeltal som främst berör utdelningar för att snabbt se vilken historisk avkastning den genererar.

Strategin är baserad på 11 kriterier och indelat på 5 olika kategorier:

Utdelningskvalité

1.Utdelningshistorik

2.Utdelningstillväxt

3.Utdelningsandel

Utspädningseffekt och Storlek

4.Öknings av antal aktier

5.Börsvärde

Kassaflöde

6.Fritt kassaflödes marginal

7.Operativ kassaflödes marginal

Lönsamhet

8.Vinstmarginal

9.Avkastning på Total kapital.

Värdering

10.Direktavkastning

11-P/E

Skräddarsy din egen strategi. 

Här kan du som grahams screener välja till/bort de olika nyckeltalen ska ska ingå i urvalsprocessen. Dessutom själv reglera de olika filtren genom att att ändra på tex: du vill bara ha bolag som har haft ett högre än 10% årlig utdelningstillväxt senaste 7 åren eller att välja ett lägre krav genom att ha 5% årlig utdelningstillväxt senaste 3 åren. 

Med strategin får du ett stort filter kombinationer. Du kan själv styra vilken typ av kombination du vill testa med.  Tex: om du är ute efter att hitta:

Stabila bolag med bra historik?

-Välj Mid- och Large Cap

-Börsvärde som är större än 1000 Mkr

-5-7 år eller mer historisk för de flesta nyckeltalen.

-Ha större kvar på utdelningshistorik

-Men lägre krav på utdelningstillväxt och utdelningsandel.

-Större kvar på lönsamhets nyckeltal. 

Små bolag med högre utdelningstillväxt?

-Välj Small Cap och First North

-Välj bort Börsvärde men ändå behålla Antal aktier

-Välj bort värdering

-Välj bort fritt kassaflöde men ha kvar operativ kassaflöde

Spännande nya bolag?

-Ändra tiden från 5 till 1 år

-Ta bort börsvärde

Vill du hitta bra bolag som du vill bevaka?

-Ta bort värderings nyckeltalen.

Osv. Det går göra hur många olika kombinationer beroende på vilka typer av bolag man vill hitta.

Med nuvarande kriterier så har strategin genererat ca 15,2 % (Väljer man bara Mid Cap så får man 21 % årlig avkastning)

Som vanligt kan du också se detaljerna på vilka bolag som har köpts under detaljerad historik.

Flera Nyckeltal - Screener

Nu går det att välja 5 st nyckeltal samtidigt. Tidigare hade vi bara 3 nyckeltal.

Bättre Nyckeltals Översikt

Nu går det också lättare att se alla nyckeltal när man ska välja mellan de olika nyckeltalen. Denna lösning kommer att underlätta när vi ska lansera ännu fler nyckeltal.

Flera nya strategier, nyckeltal, bolag och unika lösningar är på väg närmaste tiden. Om du vill bevaka allting nytt som händer gör det du enklast på facebook. 

,

H&M - Ketchupeffekt? Sälja?

Jag hade inte tänkt skriva om H&M från början med tanke på allt som har hänt med aktiekursen senaste tiden så kan det vara intressant att skriva några tanker om aktiekursen.

Lite reflektioner kring tidigare analyser:

-2011

Handelsbanken Capital Markets upprepar rekommendationen köp på H&M. Med ett antagande om en ihållande ebitda-marginal om 26 procent får Handelsbanken fram en kassaflödesbaserad riktkurs om 400 kronor. Länk till nyheten.

-2012

Morgan Stanley ifrågasätter H&Ms möjlighet att behålla sin generösa utdelningspolitik.Länk till nyheten.

Två roliga analyser som man undrar hur man kan komma till en så fel slutsats?

Det är också därför man ser att de flesta "proffsanalyser" (dvs större bankerna) kontinuerligt justerar sina analyserna och målkurser baserad på hur aktiekursen rör sig. Man vill inte göra bort sig. Lika bra följa kursen.

Efter att H&M:s delårsrapporten Q3-2013 gick aktiekursen över 280. Det var också ett nytt ATH. Då var analysmakarna snabba på att justera sina prognoser dagen efter:

-H&M: S&P HÖJER RIKTKURS TILL 295 KR (260)

-H&M: NORDEA DRAR UPP RIKTKURS TILL 255 KR (225)  

-H&M: DNB MARKETS HÖJER RIKTKURS TILL 240 KR (200)

-H&M: DEUTSCHE BANK HÖJER RIKTKURS TILL 310 KR (275)

-H&M: SEB HÖJER RIKTKURS TILL 280 KR (270)

Har det hänt något nytt fundamentalt som motiverar detta uppgång? Knappast - Allt var redan känd när aktiekursen var nere på 210 som lägst för ca 3 månader sen. Med andra ord 33% högre motiverad inköpspris bara för att H&M lämnade "lite bättre" siffror än analytikernas lågt ställda förväntningar.

Jag tror inte jag behöver säga att H&M är ganska högtvärderad just nu. Andra bloggkollegor har redan skrivet om det: Defensiven, Lundaluppen, Finanstankar, Aktieingenjören. Själv har redan börjat minska i H&M och kan tänka mig sälja mer om uppgången fortsätter. Fast det beror mer på att jag har för stort andel i H&M.

H&Ms värdering = Framtida avkastning

Det som är ironisk är att den ketchupeffekt som jag har skrivet länge om har inte kommit än men aktiekursen har redan prisat in rejäla marginalförbättringar i fortsättningen. Kollar man på senaste rapporten så är det fortfarande ganska dåliga siffror:

-Rullande VPA på 10,17. Den ligger fortfarande längre än högsta vinsten på 11,29 (2010).

-Marginalerna (framför allt Rörelse- och Vinstmarginaler) ligger fortfarande låg nivåer om man jämför med 5 års snittet.

-Det kommer knappast bli någon utdelningsökning nästa år.

-Ger ett P/E på 27 och direktavkastning 3,5 % (inte bra när ett bolag delar ut nästan hela vinsten)

I de tidigare inläggen har jag skrivet mycket om 4-5 år borde aktiekursen hamna omkring 300 kr med relativ låga marginaler och lägre vinsttillväxt pga H&M storlek och högre investeringskostnader i nya etableringar.  Men det känns som att vi är där redan nu.

Vid köp på 220 hade detta genererat en årlig avkastning på ca: (målkurs 300)

8,1 %

Inklusive Utdelning (dir.avk. 4,5 %)

12,6 % 

Köp vid 280 ger detta en årlig avkastning på ca: (målkurs 300)

1,7 %

Inklusive Utdelning (Direk. 3,5 %)

5,2 %

  

Hur kul är det att få en total årlig avkastning på 5,2 % för en aktie under 4 år när du skulle ha kunnat få 12,6 % om köpet hade skett vid 220 kr. 

Allt detta hänger också på om H&M aktiekurs = 300.  Är 300 realistisk värdering om 4 år? 

Om man räknar baklänges 300 och ett P/E på 20 om 4 år ger ett VPA på 15 kr.  (Rimlig P/E värdering? Det får du bedöma. Ska man vara försiktig så borde man räkna med 17 och detta ger ett VPA på ca 18 kr. ) För att nuvarande VPA  10,17 ska växa sig till 15 kr så måste den årligen öka 10 %. Om av någon anledning vill marknaden värdera H&M till P/E 17 istället så måste vinsten växa 15 % årligen - 4 år i rad. Hur troligt är det? Sen beror det också på hur marginalerna utvecklas.  

Slutsatsen - Köper du H&M idag får du ett medioker avkastning.  

Ett intressant diagram som visar hur ett enkelt nyckeltal som direktavkastning kan visa hur låg/hög värdering aktiekursen har. Detta är enklare att jämföra för H&M eftersom bolaget delar ut hela vinsten. Den gröna linjen visar direktavkastning på 5% som är ett bra nivå. År 2018/2019 med en VPA 15 kr och en utdelning på 13,5 börjar H&M bli köpvärd just 280 kr. Kan vara bra att tänka på om du gärna vill betala ett högt pris för H&M.
   

Stabil Avkastning? Regel 2 - CAP SIZE

Nu till nästa regeln som ska underlätta att hitta säkrare avkastning. Denna regel passar ganska bra med den första regeln i tidigare inlägget.(Första inlägget = Att man inte ska glömma bort att kolla på utvecklingen av antalet aktier eller rättare sagt att försöka undvika de bolag som regelbundet gör nyemissioner eller antagligen kommer att göra för att överleva.)

Om man sammanfattar nuvarande inlägg med ett ord = "Size Matter" - det vill säga om du vill öka chansen att hitta bättre bolag så ska du fokusera främst på de större börslistorna som Large- och Mid Cap. Det finns många anledningar till det. Det första är statistiken som talar väldigt tydligt emot de mindre bolagen.

Jag tycker att man ska vara skeptisk till allt snack om Small Cap bolag som slår de större bolagen för att de växer snabbare. Jag vet inte varför men det är mycket försköning kring Small- och Micro Cap. Det beror kanske mycket på att dessa bolag brukar vara mer felprissatt än de större bolagen. Sen följer inte heller finansbranschen lika mycket som de större listorna pga sämre likviditet. Därför finns det en oskriven regel som säger att man ska helst fokusera på mindre bolagen för att hitta dessa kursvinnare. Dessutom är det generellt vanligt att så kallade värdeinvesterare jagar mest i de mindre listorna i förhoppning att hitta bortglömda värderingar.

Men kollar man historiskt hur det har sätt ut för de olika listorna så ser man att utvecklingen blir sämre ju längre man går ner i listorna.

Förluster:  Andel förluster % (andel av förluster som är större än -70%)

-Lag Cap: 23 % (5%)

-Mid Cap: 35 % (15%)

-Small Cap: 72% (40%)

-First North: 80% (54%)

Vinster: Andel Vinster % (andel av vinster som är större än 100%)

-Lag Cap: 77% (38%)

-Mid Cap: 65% (42%)

-Small Cap: 27% (12%)
-First North: 20% (9%)

Man ser resultatet väldigt tydligt. Om man tex: fokuserar på Large Cap så har man 77% chans att man får vinstutveckling under en längre tid. Det vill säga nästan 46 bolag har utvecklats positiv av totalt ca 60 Large Cap bolag. Dessutom hade man också chansen att få en avkastning större än 100% i 24 av 60 bolag. 

OBS! Då ska man också komma ihåg att utdelningarna inte inräknad och Large Cap bolagen har i mycket större utsträckning stabilare utdelningar och utdelningstillväxt. Så i själva verket är dessa siffror mycket bättre. (Tänkt också att utdelningarna och återinvestering av utdelningarna motsvarar en fördubbling av avkastning under 10 års period. )

Nu till motsatsen - förlusterna.  Av de ca 150 bolag i first North så hade man en 20% chans att hitta bolag som gick plus. Man var tvungen att hitta just de 30 bolagen. Dessutom risken att få en högre förlust än -70% var 54%. För varje 10 bolag i First North fick man värsta tänkbara risken för 5-6 bolag. Helst oacceptabelt eftersom det krävs en högre avkastning än 200-300% för att få "break even" efter en 70-90% förlust.  Lika så när det gäller utdelningen så tror jag inte många av dessa varit bra utdelningsaktier historisk.

Detta slutsats är kanske inte helt korrekt eftersom det tar inte hänsyn till bolag som har flyttats eller avnoterats. Men man måste också ta hänsyn till att det kan lika gärna varit de sämre bolagen som har gått i konkurs och de bättre bolagen som har köpts ut från börsen. Det som är ändå viktigt att komma ihåg är att generellt är det betydligt sämre avkastning i totalt sätt i de mindre listorna än de större vilket ger sämre sannolikhet att investera i små bolag. Detta risk bli självklart högre när man själv är dålig på att analysera bolag.

Sen finns det andra saker som gör att jag har blivit mer och mer skeptisk till de mindre listorna:

1- Allmänt är de mindre bolagen mer aktiva att marknadsföra sig i olika evenemang i form föreläsningar och annat. Det finns oftast är starkt samband mellan ett bolag som är PR-aktivt och som har behovet av kapital i form av nyemissioner eller att få intresset för högre omsättning i bolagets aktiekurs.

2- Det är också just de mindre bolagen som har mest behov av nyemissioner för att växa, investera eller i värsta fall överleva. Detta har jag sett mer och mer sista tiden. Tyvärr så känns att större andelen av de nynoteringarna på börsen har kraftigt behov av pengar för att både investera och betala rörelsekostnaderna.

3-Till och med de bättre mindre bolagen som har bra vinst och kassaflöde har betydligt sämre stabilitet vid tuffare tider. Detta ser man väldigt tydligt att tex: marginalerna faller kraftigt under bara några år och vinsten kan ganska enkelt halveras på korttid.  Då följer också aktiekursen med ner.  Detta kan bero på många olika saker men de mindre bolagen har lättare att få högre avkastning samt tillväxt under kortare perioder men har betydligt sämre konkurrenskraft och stabilitet och resultaten kan svänga kraftigt när omsättningen eller kostnaderna förändras.  

4- Sen tror jag också att man blir mer positiv för bolag som visar någorlunda bra vinst och helt normalt lönsamhet. Dessa halvmediokra bolag ser betydligt bättre ut än de är i själva verket när resten av börsbolagen i både First North och Small Cap är riktigt dåliga. 

Hög Soliditet - Varningstecken i Small Caps?

Här en bra exempel på att det är stor skillnad mellan de olika listorna. Generellt brukar man säga att bolag med hög soliditet, stort kassa och låg eller inga räntebärande skulder är stabila bolag utan att man tar någon hänsyn till storlek eller lista.

Men låt oss kolla närmare på de bolag som har den HÖGSTA soliditeten på Stockholmsbörsen. Nu har jag screenat på börsdata (alla listor) efter bolag som har:

-Soliditet på mellan intervallet 90 - 100%

Sen har jag också valt att kolla på kassan-% av totala tillgångar (snitt 5 år) samt Nettoskulden(+)/Nettokassan(-) (snitt 5 år).

Efter att jag har tagit bort investmentbolag så är resultatet 13 börsbolag:

Det som är gemensamt med dessa bolag är att:

1-Mycket dåligt vinstmarginal i (5 års snitt). Ingen vinst att prata om förutom 2 bolag. De bolag som har 0% har ingen omsättning alls.

2-Lika dåligt fritt kassaflöde (snitt 5 år). Då bekräftas att dessa bolag har stora investerings- eller driftkostnader. När det gäller PetroGrand handlar det mest om engångspost som stör FCF-snittet.

3-Antalet aktier ökar kraftigt. Här ser man tydligt att bolagen som har högsta soliditet på börsen lyckas med det tack vare kraftigt ökning av antalet aktier = flera nyemissioner under en lång tid. Det också en bra förklaring till varför just dessa bolag har hög andel av kassa och likvida medel i omsättningstillgångarna samt i princip inga räntebärande tillgångar. Eftersom ingen är villigt att låna pengar till riskflytt förlust verksamhet så tas pengarna in genom börsen.

Det är kanske dags att tänka om när man ser hög soliditet med låg skuldsättning för de ett mindre börsbolag och ställa sig den viktiga frågan - Var kommer pengarna ifrån?

Stabil Avkastning? Regel 1 - Antal aktier

Om en nybörjare som gärna vill ha tips om hur man skulle snabbt och enkelt gå tillväga för att hitta bra bolag för säkrare avkastning så skulle jag ge tre enkla regler.  Detta inlägg kommer handla om den första regeln.

Regel 1 - Utvecklingen av antal aktier

Kanske den enskild främsta nyckeltalet som har en tydligt relation mellan utveckling av bolagets utestående aktier och hur aktiekursen har utvecklats. Att kolla på bolagets utveckling utan att ta hänsyn till utvecklingen i utestående aktierna kan bli missvisande. Läs gärna också en tidigare inlägg om ämnet - Rekordresultat men ej för aktieägarna.

Nu har jag gjort två jämförelsetabeller för att visa den stora skillnaden mellan de bolag som har missköts sig genom att öka antalet aktier mest och de bolag som har haft oförändrat i antal. Om vi börjar med 10 års historik mellan de två olika kategorierna:

De bolag som har mest ökning i utestående antal aktier senaste 10 åren haft i snitt -53% i aktiekursutveckling och bara 2 av 20 bolag hade positiv utveckling. För de bolag som hade oförändrat antal aktier hade mycket bättre avkastning, 190 % i snitt och 15 av 20 bolag hade positiv utveckling.

Om vi skulle ta en kortare tidsperiod,  5 år:

När man väljer att kolla på senaste 5 års period så ser man det ännu tydligare att bolagen som har haft kraftigt ökning i antal aktier på korttid är det också samma bolag som har haft lika kraftig nedgång på aktiekursen. Många av dessa bolag har kontinuerligt gjort nyemissioner för att klara av kostnaderna i olönsamma verksamheter. Sen finns det också bolag som har haft stora investeringskostnader under en längre tid eller också haft sämre utveckling i kombination med stor skuldsättning. Ett utmärkt exempel är KappAhl:

KappAhls värderingen? - Aktiekurs vs Börsvärde!

Under 2010 hade KappAhl sitt "All Time High":

-Aktiekurs:  175 kr

-Antal aktier: 12,51 Miljoner

-Börsvärde:  2 200 Mkr

Senaste värden:

-Aktiekurs:  34 kr

-Antal aktier: 75,04 Miljoner

-Börsvärde:  2 570 Mkr

Om man kollar på aktiekursutvecklingen i jämförelse med antal aktier så hittar man en mycket tydlig relation. Aktiekursen ner med 80% medan antal aktier har ökat med 5 ggr. Samtidigt är börsvärdet är nästan samma 2 200 i jämförelse med 2 570 Mkr.

Så frågan är KappAhl fortfarande köpvärd? Omöjligt att svara på eftersom det handlar om framtida vinstutveckling men det man inte ska glömma bort är att KappAhl måste generera lika mycket i vinst som tidigare i nuvarande aktiekurs eftersom börsvärdet är ännu högre än historisk.

Slutsats: Om du vill hitta stabila bolag och bolag som med högre sannolikhet kommer få bra utveckling framöver så ska du kolla på hur bolagets utestående aktier har utvecklats och också kolla närmare på om det finns framtida risker för nyemissioner på grund av hög skuldsättning, stora investeringar eller förvärv planer.

Kvalitén på kvartalsrapporter

I tidigare inlägget skrev jag vikten om att ha kvar kvartalsrapportering men jag tror också att det handlar lika mycket om vilken kvalité rapporterna innehåller oavsett hur ofta delårsrapporterna uppdateras.

Argumenteringen från börsbolagens var att det är tids- och resurskrävande att uppehålla kvartalsrapporteringen. Samt till en viss del påverkade detta både affärerna och lönsamheten negativt pga pressen för att kunna prestera bättre inom kvartalsperioden.  

Jag tror inte att själva arbetet att ta fram rapporterna är problemet. Antagligen lägger bolagen ändå tid på att sammanställa all redovisningsfakta internt. Det handlar snarare nog all PR-Cirkusen kring kvartalsrapporten som är mer inriktad till finansbranschen än snarare aktieägarna. 

Kvartalsrapporter och kvalité

Den andra aspekten kring delårsrapporter och bokslut är att det skiljer sig väldigt mycket hur kvartalsrapporterna ser ut från bolag till bolag. Om man jämför med årsredovisningar så är informationen allmänt mycket sämre och beror helt och hållet på hur mycket företagsledningen vill/orkar tar upp i rapporterna. Tyvärr så i många fall får man veta väldigt lite om de olika redovisningsposterna. Det är nog för att det inte finns någon klart tydlighet hur exakt ska delårsrapporter ska se ut och vad de ska innehålla.

2E-Group - Resultaträkning - Q1-2012

Ta tex: resultaträkningen från 2E-Groups delårsrapport - Q1-2012. Alla rörelsekostnader klumpas ihop vilket gör att det är omöjligt att räkna fram något bruttoresultat. Sen anger man inte heller ränteintäkter och kostnader. Istället väljer man visa en enda som heter finansiella poster. Bara dessa två är tyvärr väldigt vanligt förekommande och det går oftast inte heller hitta några detaljer kring notorna (om det nu finns några notor att prata om).

Axis - Balansräkning - Q3-2012

Här väljer man att samla alla anläggningstillgångar i ett. Då går det se några detaljer kring goodwill, materiella eller finansiella tillgångar. Det förekommer också att man bara visar omsättningstillgångar i ett enda post och då går det inte heller se viktiga poster som tex. kassa/likvida medel. Det är också vanligt att man väljer visa bara tre poster inom skuldsidan. EK, långsiktiga och kortsiktiga skulder. Då är det mycket svårt att veta de räntebärande skulderna som är nödvändigt för att kunna räkna fram många viktiga nyckeltal. 

Nischer - Kassaflödesanalysen - Q4-2012

Kassaflödesanalysen. Kanske den absolut viktigaste rapporten men som vanligt brukar den vara den minst prioriterade både bland investerare och delårsrapporter. Man klumpar ihop hela kassaflödesanalysen till minst 4-5 poster:

-Kassaflöde från den löpande verksamheten

-Kassaflöde från investeringsverksamheten

-Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-Periodens kassaflöde

Personligen tycker jag att många investerare missar viktig information när man inte ser detaljerna i ett kassaflödesanalys. Allt för många nöjer sig med bara "Årest kassaflöde" som i själva verket nästan intetsägande nyckeltal om bolagets riktiga kassaflöde.

Som investerare får du inte veta detaljerna kring:

-hur mycket bolaget har investerat i rörelseposter som är viktigt för att driva verksamheten?

-har bolaget förvärvat nya verksamheten?

-har det skett något försäljning av tillgångar eller verksamheter för att öka kassaflödet?

-har bolaget tagit in pengar/investerat i finansiella placeringar?

-hur mycket har bolaget investerat underhåll/drift för att kunna driva bolagets verksamhet?

-har bolaget tagit in pengar genom nyemission, banklån eller på ett annat sätt?

-har bolaget gjort återköp av egna aktier?

-hur stort är utdelningen och hur har bolaget finansierat den i slutändan?

-hur mycket lån har det tagit för att kunna visa ett positiv siffra kring "årets kassaflöde"?

Många viktiga frågor om du börjar tänka som en riktig ägare. De större ägarna och företagsledningen vet redan dessa uppgifter men som små aktieägare så har du faktiskt mindre koll när du inte får veta alla dessa viktiga detaljer under verksamhetsåret.  

Kvartals- eller halvårsrapportering?

Enligt en tidigare undersökning så ville nästan 80% av börsbolagen slopa kvartalsrapportering. Vilket är kanske inte så konstigt när det tar tid och resurser att sammanställa dessa kvartalsrapporter. Man skulle också kunna argumentera att det bidrar till mer kortsiktig fokusering kring senaste kvartalsrapporter och tar bort fokus ifrån långsiktighet.

Men att införa halvårsrapportering för att få bort kvartalshysterin vid rapportperiod kan bli lite fel. Det skapar det en längre period där osäkerheten mellan rapporteringarna blir högre som i sin tur skapar högre avvikelser mellan förväntningar/prognoser och den verkliga resultatet. Risken finns att det skapar en börs med högre volatilitet.

Det är lite samma sak med kvartalsutdelningar som också diskuterades för ett tag sen. Så fort ordet "kvartals" nämns så tolkas det negativ och kortsiktigt. Men personligen tycker jag att kvartalsutdelningar hade underlättat långsiktighet och dessutom borde det skapa mer stabilare börs. Varför? Jo! Jag tror att de flesta skulle vara mer långsiktig ägare om de fick utdelningarna varje kvartal. Dessutom skulle man slippa de större upp/nedgångar före och efter utdelningsperioder.

En halvårsrapportering skulle främst underlätta för företagsledningen och börsbolagen. Däremot är det tveksamt om det är bäst för aktieägarna när de får ta del av viktigt företagsinformation ännu sällan.

Det finns faktiskt fem bolag på Stockholmsbörsen som har halvårsrapportering. Dessa är:

-EnQuest

-Agrokultura

-CybAero

-Hansa Medical

-Misen Energy

Det som är gemensamt för dessa bolag är att alla (utom EnQuest) finns i First North listan. Medan EnOuest verkar ha huvudkontoret i London. Jag tror att Stockholmsbörsen (Large, Mid och Small Cap) har krav på kvartalsrapportering medan de övriga listorna som First North saknar det. Samtidigt andra länder som tex: England har endast krav på halvårsrapportering. Det är bl.a. därför konsument jätten Unilever har slopat kvartalsrapportering. Det verkar finnas ett EU-förslag som kan eliminera kravet på kvartalsrapporter redan under 2014. Vem vet vi får kanske vänja oss med fler halvårsrapporterande bolag?

Jag avslutar med ett citat varför det är viktigt att ha kvar kvartalsrapporterna. källa aktiespararna. 

Men kvartalsrapporterna är inte till för vd:arna. Och de är heller inte bara till för att finansanalytikerna ska kunna uppdatera sina excelark. De är faktiskt till för att aktieägarna ska få löpande information om hur verksamheten går. Detta gäller framför allt Aktiespararnas medlemmar, de mindre aktieägarna, som jämfört med de större ägarna inte har så många andra informationskanaler.

Börsdata har fått en ny STIL

Nu är det dags för ett återupplivningsförsök för bloggen. Det var ett tag sen som jag var aktivt både när det gäller bloggen, mailen och börsen. Det blev ett litet uppehåll när jag inte haft den tiden som krävdes. Annars är risken stor att man skriver ”onödiga” inlägg bara för att man ska hålla igång hemsidan.

Hur som helst det känns bra att komma igång nu när börsen har gått ner mer än 6 % senaste dagarna. Samtidig börjar vi återigen se artiklar om börsslakt och att det är bara början. Få se hur länge det varar innan vi får nya uppgångar och artiklar om hur mycket börsen kan gå upp i år.

Börsdatas nya utseende.
Vi har jobbat hårt under flera månader med att få till ett nytt utseende för börsdata. Nu är det klart och det är mycket fokus kring att det ska vara enklare och bättre typ-/gränssnitt men samtidigt har vi ändå försökt behålla så mycket så möjligt från den gamla stilen så att man ska känna igen sig. Varför ändra när det har fungerat så bra.

Vi kommer att fortsätta vidareutveckla börsdata och det är mycket spännande som är på gång som tex: nya nyckeltal, listor, strategier, kvartalshistorik och m.m.

Hemsidan fungerar bäst med Google Chrome, firefox eller Safari medan det fungerar sämre för Internet Explorer. Kom gärna med feedback om vad ni tycker om den nya stilen.