söndag 8 juni 2014

Fenix Outdoor - Lönsam tillväxt

Ett fantastisk bolag som jag önskar att jag hade kollat närmare på tidigare. Fast jag är ändå tveksamt om jag hade köp Fenix på grund av kraftiga uppgångarna efter 2010. Det som är intressant är nu när jag kollar närmare i FinBas med justerade siffror så ser jag att Fenix har varit lågvärderat under 2010. Då man kan fråga sig om jag hade köpt fenix? Troligt ja en liten andel i alla fall. 



Tillväxt genom lönsam förvärv
Fenix grundades av Åke Nordin under 50-talet och sen dess har han varit majoritetsägare. Idag är det hans son som driver bolaget. Då hette det fjällräven och bolaget börsnoterades 1983 och 2002 ändras namnet till Fenix Outdoor. I Brands delen finns det märken som Fjällräven, Tierra, Primus och Bruton. Medan i Retail så är Naturkompaniet med sina 31 butiker i Sverige och 19 utomlands.

Fenixs historik handlar mycket om kombination av organisk tillväxt genom innovation av nya produkter och förvärv av andra starka märken samt nya retail butiker i befintliga och nya länder. Oftast ska man vara negativ till förvärv samt kraftig tillväxt genom etablera i nya länder. Men när det gäller Fenix så har de både de stora förvärven till tillväxten varit lönsam. Just här har vi styrkan i lönsamhetstillväxt med kombinationen av omsättnings- och marginaltillväxt.    

Den årliga tillväxten senaste 10 åren:

Omsättningstillväxt: 11 %
Marginaltillväxt: 5 %
Vinsttillväxt: 17 %


Jämför men detta med misslyckade bolag som RNB, Odd Molly, hemtex och KappAhl så inser man hur viktigt det är med en lönsam tillväxt.

Utdelning vs Återinvestering
Detta i sin tur resulterat i 29 % i årlig tillväxt i aktiekursen utan utdelningarna är inräknad. Fast Fenix har aldrig varit något utdelningsbolag. Utdelningsandelen har varit på 20 % och vinsten har istället återinvesterats för tillväxten. För de som teoretisk förespråkar att vinsterna ska återinvesteras inom bolaget för ett totalt högre avkastning så är Fenix ett utmärkt exempel. Men tyvärr så är vanligare att det blir lätt tvärtom när ledning har för mycket pengar i handen.

Låg skuldsättning för ett tillväxtbolag
Här har vi skillnaden mellan ett kvalitets- och ett medioker bolag som växer kraftigt. Många bolag använder sig av finansiering genom belåning eller nyemissioner. Senaste tiden har det också varit vanligare med obligationer och preferensaktier.  Medan Fenix har lyckats finansiera hela tillväxten genom sitt eget kassaflöde och dessutom har lyckats ha negativ nettoskuldsättning senaste 5 åren. Negativ nettoskuldsättning betyder att kassan och räntebärande tillgångarna överstiger räntebärande skulder. 


Nackdelen med Fritt kassaflöde
När ett bolag som Fenix växer kraftigt genom nya märken och butiksetableringar så är det två stora poster som berörs mest i kassaflödesanalysen.
1-Rörelsekapital
2-Investeringar

När jag brukar räkna fram fritt kassaflöde så tar jag nästan alltid hänsyn till förändringarna i rörelsekapital och investeringarna. För Fenix del så blir det helt missvisande eftersom bolaget har expanderar kraftigt och större delen av kassaflödet går till rörelsekapitalet genom:

Ökning av varulager - där kapital binds i varor som ligger i butikshyllor eller lager som ska säljas

Ökning rörelsefordringar  - kapital som binds i kundfordringar som ska in längre fram

Minskning av rörelseskulder - kapital som har betalats till leverantörer

Det gör att stor andel av kassaflödet blir kvar i verksamheten och då detta påverkar fritt kassaflöde negativ. Nedan kan man se Fenix kassaflödesanalys under 2011. De stora förändringarna i rörelsekapital har gjort att hela den operativa kassaflödet på 207 Mkr gick till rörelsekapitalet och inget kvar till varken investeringarna eller till utdelningar. 


Då kan man ställa sig frågan om rörelsekapitalet ska överhuvudtaget ingå i ett fritt kassaflödesberäkning?

Jag tror att det är både ja och nej beroende på vilket bolag man analyserar. Det blir alltid en bedömningsfråga för varje enskild bolag och det är det som gör kassaflödesnyckeltal så svåra och ibland kan jag förstå att finansbranschen vill göra det enkelt för sig själv genom att använda EBITDA som ett slags kassaflödesnyckeltal.  

Flytten till Schweiz och Globetrotter
Huvudkontoret flyttar till Schweiz för så kallad förutsättning till tillväxt enligt bolaget. Det kommer innebära att Fenix ska i så fall köpas helt i ett KF och inte i ett ISK-konto pga negativa utdelningseffekter. Mer om det kan ni läsa i Gustavsblogg -  Varning för utländska utdelningsaktier. Senaste förvärvet av tyska Globetrotter är ett spännande samarbete och det är lite oklart med detaljerna.
  
Objektiva fördelen med FinBas
Just det som är fördelen med FinBas där man mer objektiv kan värderat bolaget utan större risk för "bias". Just Fenix kändes alltid högtvärderat pga att aktiekursuppgång från 80 till 160. Fast i själva verket var värdering fortfarande sund till och med efter uppgången. Hur som helst så blir det köp om aktiekursen går ner till 220-260 kr. Så där 30 % nedgång till innan det börjar bli intressant igen. 



Här kommer en lista på analyser från andra bloggare.

torsdag 5 juni 2014

Kommer Värdeinvestering att fungera?

En fråga som jag har funderat ganska mycket på tidigare när jag började med investeringar. Jag tycker att det är dagsaktuellt nu när det är svårt att hitta bra köp.

Kan värdeinvestering fortfarande fungera och om det finns en risk att den inte fungerar lika bra när fler och fler använder av samma strategier?

Som Walter Schloss förklarade det enkelt genom att säga; "Det är för många människor med pengar som springer runt som läst Graham”. Bara det förklarar hur svårt det har blivit att hitta tex: klassiska Net-Nets. Det är lite som nästan varje nybörjar-investerare kan citera några av Buffetts kända citat utan till, vet vem Benjamin Graham är och antagligen har försökt att läsa The Intelligent Investor.  

Nu när man har varit med ett antal Börsupp-/nedgångar senaste 14 åren så skulle jag kunna säga att:

Värdeinvestering kommer ALLTID fungera oavsett hur många "värdeinvesterare" det finns.

Det är bara helt naturligt när man tänker närmare på finansbranschen och hur vi människor fungerar som investerare.


Värdeinvestering & Finansbranschen i ett nötskal.  
Om man börjar på toppen. Marknadsplatsen - Börsen är beroende av att det sker omsättning genom ökade transaktioner och att det kommer in nya bolag på de olika börslistorna. I nästa steg noterar sig börsbolag för att kunna få in pengar vid nyemissioner eller att ägarna vill sälja hela eller delar av bolaget. Sist kommer aktieägarna i form av privata personer eller institutionella placerare som söker avkastning på sitt kapital. Dessutom kommer också alla andra aktörer som säljer kringtjänster för alla dessa kategorier.

Oavsett vad de tycker om börsens höga värdering så är de beroende av att börsen går upp så där 10-12% årligen och att det flödar in nya pengar kontinuerligt. Det är därför mycket viktigt att det sker transaktioner, nya bolag noteras, börs VD:ar som kan ta ut sina bonusar, förhoppningsbolag som kan få in nya pengar för att överleva,  fonder som kan få in nya sparare  och analytiker som kan skriva positiva eller "köpta" analyser till allt större grupp av aktieintresserade. Alla som jobbar inom de olika grupperna är helt beroende av pengaflödet till börsen för deras löner och bonusar.

Tänk dig att en person som har en bra lön och jobbar inom finansbranschen. Den personen har antagligen ett saftigt bolån, dyra levnadskostnader och allt som tillkommer i samband med ett relativ högt inkomst. Den personen kan inte tänka på långsiktighet, värderinvestering och annat diverse som låter så fint. På samma sätt som en fondförvaltare som är mer eller mindre beroende att följa index för att inte riskera förlora viktiga kunder och investeringskapital. Det som är lite skrämmande är att finansiella systemet är beroende av att det sker en större aktivitet än nödvändigt för att skapa långsiktig värde.

Tänk på det nästa gång du börjar kritisera olika personer inom branschen. Hade du också suttit i samma sits så hade du antagligen gjort samma sak eftersom det är så pass lönsamt. Därmed kan man också säga att en större andel av branschens aktörer kan inte bli värdeinvesterare oavsett om de vill eller inte.

Värdeinvestering & Enskilda Investerare
Till ett mer komplex men viktigt ämne - att kunna inse varför alla kommer inte vara värdeinvesterare. Framför allt inte på långsikt. Det har göra mycket med investeringspsykologi och enskilda investerarens förväntningar.

En så kallad värdeinvesterare ska köpa vid nedgångar. Ni som kommer ihåg hur det var vid 2008. Allt man köpte gick ner. Då var det verkligen inte enkelt att fortsätta att köpa fast portföljen hade gått ner med 30-40% i värde. Traders med stopp-loss var kungar och långsiktiga investerare var "the big losers". Andra sidan ska man undvika köpa nu när det är som är roligast. Nästan allting man köper går upp. Med andra ord psykologisk påfrestande att försöka undvika kortsiktig positiv utveckling och i princip vara bredd att ta (aktiekurs) förluster vid köp. Det är också därför det inte finns många långsiktiga analyser eller analytiker.
   
Definitionen värdeinvestering
Det finns ingen tydligt precisering exakt vad värdeinvesterare är och det finns inte heller något gemensam strategi. Det finns överflöd av alla möjliga strategi som på något sätt kallar sig för värdeinvesterare. För mig så skulle värdeinvestering vara:

1-Risken
Det absolut viktigaste är minimera den totala risken att förlora pengar.

2-Stabila bolag
För att kunna följa regel 1 så måste jag börja med att hitta stabila bolag där jag kan värderad bolaget. Det får inte ske undantag. T.ex. om jag hittar ett bolag med högre risk bara för att värderingsdelen lockar.

3-Avkastning
Problemet är bara att stabila och bra bolag värderas oftast för högt. Inköpspriset blir med andra ord viktigare för att kunna garantera en högre totalavkastning. Det kan skilja sig mellan en- eller dubbelsiffrig avkastning årligen. Men värderingen får inte komma i första hand i val av bolag.

4-Tråkiga delen
Här kommer det jobbigaste delen - att vänta på värderingar som låter rimligt för just de bolag som man vill köpa. Tyvärr så krävs det en lång väntetid på bra ingångspriser. Bara det gör min strategi svårt att följa rent psykologisk. Främst i nuvarande börsläge där nästan alla tjänar pengar på börsuppgången.

I dagens positiva Mr Market - traders tjänar pengar, de som köper vid första bästa nedgång tjänar pengar, de som satsar på risk- och förhoppningsbolag tjänar pengar, de som satsar på nyintroduktioner tjänar pengar och alla som är fullinvesterade med belåning tjänar pengar.

De som inte tjänar något är envisa investerare med stort kassa och väntar på kraftiga nedgångar. Då är det viktigt att komma ihåg varför värdeinvestering (enligt min definition) kommer ALLTID fungera på sikt.

Finansbranschen KAN inte och enskilda investerare VILL inte vara värdeinvesterare.